Balkanfonderna är beroende av övriga Europa



Geografi

Namnet Balkan betyder "bergigt" på turkiska. Största delen av Balkanregionen består av bergskedjor som breder ut sig från nordväst till sydöst. De viktigaste bergskedjorna är Dinariska alperna i Kroatien och Pindosbergen i Grekland. I öst i Bulgarien finns Balkanbergen (Stara Planina på bulgariska) och Rhodopebergen som följer en riktning längs gränsen till Grekland i västost.


Karpaterna från Rumänien fogas samman med bergen på södra Balkanhalvön. Många av de här bergskedjorna är ojämna, ett fåtal har bergstoppar på 2900 m mellan Karpaterna och Balkanbergen.

Klimatet är hårt i norr och vid bergsområden med extremt kalla temperaturer i vinterperioden. I söder under vintern är temperaturen något mildare. Under århundradren har miljön i många skogar förstörts.

Balkanhalvön har över 75 miljoner invånare. Majoriteten av befolkningen är sydslaver, men det finns ett signifikant antal andra folkgrupper. I den sydslaviska folkgruppen räknas serber, montenegriner, kroater, slovener, bulgarer, bosniaker och makedoner. Albaner och greker talar andra icke-slaviska språk, medan rumänska språket tillhör gruppen av romanska språk. Det finns även mindre folkgrupper av bl.a. ungrare, turkar, tyskar och romer som är utspridda i regionen.


Eftersom en stor slavisk population flyttade in i Balkanområdet från nordöst under 500-talet blev många icke-slaviska folk på Balkanhalvön påverkade av den slaviska kulturen, och deras språk innefattar många ord av slaviskt ursprung. Övrig påverkan har framfört splittring av balkanfolket. Religion är en av de viktigaste faktorerna. De flesta serber, montenegriner, greker, bulgarer, makedoner och rumäner tillhör ortodoxa kyrkan, medan kroater och slovener till största delen är katoliker. Osmanska rikets långvariga ockupation av Balkanhalvön medförde att många slaviska folk och andra folkgrupper övergick till islam. Detta skedde mest i Bosnien-Hercegovina, Albanien, Makedonien och Bulgarien. Många kristna på Balkan blev starkt påverkade av den turkiska kulturen. Detta har lett till en mycket varierande kulturell och social struktur på Balkanhalvön idag.


Första Balkankriget 1912-1913

Flera stater på Balkan ville bryta den allt svagare osmanska dominansen i området. År 1912 bildade Serbien, Bulgarien, Grekland och Montenegro det så kallade Balkanförbundet, och i oktober samma år anföll de Osmanska riket, vars välde på Balkan föll snabbt. Senare, år 1913, försökte den osmanska regeringen återuppta striderna, men tvingades till kapitulation i maj 1913. Osmanska riket fick avstå samtliga sina områden på Balkan utom en liten del av sydöstligaste Thrakien

Andra Balkankriget 1913

Bland de segrande makterna uppstod dock snart oenighet om de erövrade områdena i Makedonien. Bulgarien, som ansåg att de skulle tilldelas lejonparten, förklarade i juni 1913 krig mot Serbien och Grekland. Rumänien och osmanerna ställde sig på de sistnämndas sida, och redan i slutet av juli slöts vapenstillestånd. Fredsavtalet undertecknades i augusti 1913..

Jugoslaviska krigen

Jugoslaviska krigen var en serie av krig och väpnade konflikter mellan 1991 och 2001 inom området som före 1991 utgjorde landet Jugoslavien.

De jugoslaviska krigen brukar delas in i följande krig:

  • Krigen under Jugoslaviens upplösande:
    1. Kriget i Slovenien (1991)
    2. Kriget i Kroatien (1991-1995)
    3. Kriget i Bosnien och Hercegovina (1992-1995)
  • Konflikten i och omkring Kosovo:
    1. Kriget i Kosovo (1996-1999)
    2. Konflikten i södra Serbien (2001)
    3. Konflikten i Makedonien (2001)
  • NATO-kampanjer mot Serbien och Republika Srpska:
    1. NATO-bombningar av Republika Srpska (1995)
    2. NATO-bombningar av Serbien (1999)




Vanligen räknas följande länder ligga på Balkanhalvön:

  • Albanien
  • Bosnien-Hercegovina
  • Bulgarien
  • Grekland
  • Kroatien (ej norra delen)
  • Makedonien
  • Montenegro
  • Serbien (utom Vojvodina)
  • Kosovo (omstritt territorium, delvis erkänt som självständigt)
  • Turkiet (enbart östra Thrakien)

Ibland räknas även följande länder till regionen:

  • Rumänien
  • Slovenien


EU-läget för länderna på Balkan

Publicerat 2009-07-27

Slovenien: Medlem sedan 2004 och har även infört euron.

Kroatien: Förhandlar sedan 2005. Av 35 så kallade förhandlingskapitel är 22 öppnade och 7 färdigförhandlade. Slovenien blockerar kapitel som man anser berör gränskonflikten. EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn försökte utan framgång lösa konflikten i våras.

Makedonien: Har fått statusen som kandidatland, men har ännu inte börjat förhandla. Har fått åtta villkor att uppfylla innan det kan ske.

Montenegro: Ansökte om medlemskap i fjol. EU-kommissionen arbetar nu med en genomgång av landet och dess möjligheter.

Albanien: Ansökte om medlemskap i våras. EU avvaktar resultatet av valet.

Serbien: Har inte ansökt, men har ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU. Det är dock inte ratificerat av EU, som väntar på att Serbien ska samarbeta fullt ut med krigsförbrytartribunalen ICTY. Det gäller bland annat utlämnandet av Ratko Mladic, överbefälhavaren från Bosnien-kriget.

Bosnien: Har ännu inte ansökt om medlemskap.

Kosovo: För Kosovo har EU öppnat ett ”europeiskt perspektiv”, men vägen är lång.




Balkanfonder

Marknaden 2009 års första månader präglades av en fortsatt osäkerhet

kring den globala ekonomin. Finanskrisens efterdyningar påverkade fortfarande

Balkan, som hade drabbats hårt av den försämrade globala konjunkturen.

Banksektorn destabiliserades och västerländska banker drog

ned sin utlåning. Ekonomin i Balkanländerna drabbades extra hårt eftersom

tillväxten hade byggt på inhemsk konsumtion och exportindustri.

Förutom inom banksektorn blev det tydligt att ländernas finansiella ställning

också var utsatt, vilket ledde till valutaspekulation. Läget stabiliserades

efter det att IMF beviljat nödlån och genom olika former av

inhemska stimulansåtgärder, till exempel skattesänkningar, i de olika länderna.

Börserna i regionen började året med att fortsätta nedåt i spåren

av den osäkerhet som rådde. När det blev uppenbart att den närliggande

krisen inte skulle leda till större problem återhämtade sig många av de mer likvida börserna. Dessutom stabiliserades valutorna.


Förväntningar
Eftersom balkanländerna infinner sig i djup recession förväntar vi inte se någon snabb framgång på aktiemarknaderna. När den ekonomiska tillväxten kommer igång i övriga Europa, förväntar vi även att ekonomierna i Balkan kommer att uppleva framgång. På kort sikt kommer utvecklingen på de globala aktiemarknaderna i hög grad vara avgörande för hur Balkan-aktier klarar sig.



Fonder på Balkan



Blå
SwedbankRobur Balkanfond
Grå Gustavia Balkan
Grön East Capital Balkanfond
Röd Danske Invest Trans-Balkan



SwedbankRobur Balkanfond

Robur Balkanfond är en aktivt förvaltad aktiefond, som har möjlighet att placera i företag i olika branscher i Balkanländerna: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Cypern, Grekland, Kroatien, Makedonien, Rumänien, Serbien-Montenegro, Slovenien och Turkiet. Inledningsvis ligger tyngdpunkten på placeringar i Grekland och Turkiet. Fonden placerar i aktier och aktierelaterade fondpapper och får placera upp till 10 procent av fondens värde i andra fonder. Fonden passar dig som accepterar hög risk och vill placera en del av ditt sparande på en tillväxtmarknad.



Länder 090630

Turkiet 52,96

Grekland 33,41

Kroatien 5,55

Slovenien 3,95

Bulgarien 1,49

Rumänien 0,83

Storbritannien 0,40

Luxemburg 0,35

Övr inkl likv medel 1,07

http://www.swedbankrobur.se/RT/FundFact.aspx?id=4378




Gustavia Balkan

Fondens mål är att maximera avkastningen för andelsägarna. Fondens mål skall uppnås genom att huvudsakligen placera i finansiella instrument på börser, auktoriserade marknadsplatser och andra reglerade marknader öppna för allmänheten samt oreglerade marknader utgivna av emittenter hemmahörande i Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Grekland, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Polen, Ryssland, Rumänien, Serbien och Montenegro, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Turkiet, Ukraina, Ungern, Vitryssland och Österrike.




Länder 2009-09-30

Största regioner

%

Turkiet

34,3

Serbien

15,5

Kroatien

13,0

Rumänien

12,3

Ryssland

7,6


http://www.gustavia.com/web/article.asp?artID=859&FundID=12




Danske Invest Trans-Balkan

Danske Fund Trans-Balkan investerar i aktier på Balkan, huvudsakligen i Rumänien, Bulgarien, Slovenien, Kroatien, Serbien & Montenegro, Grekland samt Turkiet. Fonden kan investera i företag med hemvist utanför Balkan, förutsatt att bolaget kan tillräkna sig en betydande resultatandel från regionen. Regionen kännetecknas av hög tillväxt med stigande levnadsstandard och produktivitet, trots detta ligger regionen ekonomiskt långt efter övriga Europa. Allt fler företag upptäcker möjligheterna i regionen och de utländska investeringar har stigit kraftigt de senaste åren.




Länder 2009-09-30

Rumänien

24,52%

Österrike

19,56%

Turkiet

18,65%

Kroatien

10,32%

Bulgarien

7,47%

Slovenien

4,81%

Serbien

3,93%

Övriga

10,74%


http://www.danskeinvest.se/plsql/fane_blad.leaf_engine_sharepoint?p_external_fund=N&p_menu=FUND_PACKAGE&p_language=74&p_fane_id=FUND_PROFILE&p_vafdeling=1934&p_menu_id=1&p_mother_id=0&p_nav_type=DAGLIG




East Capital Balkanfond


East Capitals investeringsfilosofi är baserad på ett långsiktigt perspektiv, samt på fundamental analys och aktiv portföljuppbyggnad som kombinerar tillväxt med värde. East Capital Balkanfonden investerar huvudsakligen i företag i Bulgarien, Kroatien, Rumänien, Serbien, Slovenien och Turkiet. Vartefter marknadsläget utvecklas kan fonden också investera i andra länder i regionen exempelvis Bosnien och Makedonien. Fondens strategi är att gå in på marknaden i ett tidigt skede och att köpa lågt värderade aktier i företag i snabbväxande branscher. En stor del av portföljen består av större företag i regionen, men fonden söker också aktivt en exponering mot mindre bolag. Fonden kan ha upp till 10% i en enskild emittent och de flesta innehaven ligger under 5%. Fonden har en låg omsättningshastighet.


Länder 2009-09-30

Turkiet 35,3%

Rumänien 13,7%

Slovenien 13,5%

Serbien 9,6%

Östeuropa 9,5%

Grekland 6,5%

Kroatien 6,3%

Österrike 2,6%

Balkan 2,5%

Bulgarien 0,5%


http://www.eastcapital.com/sv/investeringsfonder/fondfakta/balkanfonder

Open End-certifikat

Open End-certifikat för tillväxtmarknader















Blå=RBN Indexcertifikat OEC BALK

Börser på Balkan


Albanien

Bosnien och Hercegovina

Bulgarien

Grekland

Croatien

Makedonien

Montenegro

Serbien

Turkiet

Rumänien

Slovenien


Nyheter på Balkan


www.balkaninsight.com

Southeastern European Times

Turkish Daily News

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.