Ukraina

Ukraina är en republik i Östeuropa med landgräns mot Rumänien, Moldavien, Ryssland, Polen, Slovakien, Ungern och Vitryssland. I söder har landet kust mot Svarta havet. Huvudstad är Kiev.

Ukraina är det till ytan näst största landet i Europa efter Ryssland.

Namnet Ukraina började först användas på 1400-talet som en beteckning för området kring floden Dnepr. Under den tid Ukraina hade ställning som moskovitisk koloni kallades landet "Lillryssland" för att markera landets mindre värdighet gentemot Moskva. Peter den store ändrade för övrigt namn på sitt imperium från Moskva Imperiet till Ryska Imperiet, för att genom rennomésnyltning upphöja statsbildningen med artificiella historiska rötter till Kievriket. Ryska och ukrainska historiker är oense om huruvida nuvarande Ryssland kan anses ha sina historiska rötter i Kievriket.

Huvudstad Kiev     

Största stad Kiev                       

Officiellt språk ukrainska                

Statsskick republik                                        

president Viktor Janukovitj                     

premiärminister Mykola Azarov            

Självständighet Deklarerad 24 augusti, 1991       

erkänd 1 december, 1991                                                        

Yta 603 700 km² (43:e)                                       

Folkmängd Totalt 46 710 816 (26:e)                

Befolkningstäthet 78,6 inv/km² (92:a)                 

Valuta Hryvnja (UAH)                                           

Tidszon UTC+2                                        

Nationaldag 24 augusti

Historia

Kievriket uppstod på 800-talet och kristnades år 988. Kievriket ruinerades år 1240 av de framstormande mongolerna. Riket delades i tre delar: i väst mellan Litauen (dagens Vitryssland) och Polen (dagens Ukraina) och i öst av mongolerna. På 1200-talet invaderades Kiev och landets östra delar upprepade gånger av mongolerna]; därefter blev de västra delarna en del i Polen-Litauen. Till en början åtnjöt de ukrainska delarna religiös och politisk frihet. Efterhand började polska herremän ta åt sig av ukrainska landområden och försökte tvinga befolkningen att övergå från den grekisk ortodoxa tron, som man haft sedan 988, till katolicismen.

På grund av den växande tatariska och osmanska aggressionen från Krim, riktad mot den ukrainska befolkningen, uppstod spontant beväpnade grupper som kallades Kosacker. Kosack betyder fri man, eller nomad, på turkiska språk. Zaporogkosackerna är de mest kända. De ledde många uppror på 1600-talet och försvarade befolkningen mot såväl tatarer och turkar som polacker och andra angripare. De vann stort anseende för sin krigskonst i hela Europa. År 1648 började ett nytt uppror som skakade Polen i grunden. Vid fördraget i Perejaslav år1654 slöt man förbund med ryska tsaren Aleksej Michajlovitj i Moskva. Hetman Bohdan Chmelnytskyj ville undgå det polska förtrycket och valde då det grekisk-ortodoxa Moskva som bundsförvant. I rysk, och inte minst sovjetisk, historieskrivning talas ofta om att Ukraina och Ryssland återförenades i och med detta avtal; medan dagens ukrainska historieskrivning gör gällande att länderna inte hade varit förenade tidigare. Under det stora nordiska kriget invaderade Sverige området, men den svenska armén, som tagit hjälp av kosackhetmanen Ivan Mazepa, besegrades i slaget vid Poltava år 1709. Från slutet av 1700-talet, under Katarina den II:s dagar krossades kosackstaten fullständigt och Ukraina kom då helt underlagt det ryska imperiet. I juni år 1775 omringades Zaporogkosackernas Sitj av Katarina den II:s styrkor. I slaget blev Kosacklägret jämnad med marken och kosackerna dödades eller fördes bort i fångenskap. Kosackernas ledare, kosjovyj Kalnysjevskyj, internerades i ett kloster i Solovky där han tillbringade 25 år i fångenskap, fram till sin död 1803. Den jord kosackerna hade ägt delades ut till ryska adelsmän eller till utländska nybyggare främst av tysk börd men också av serbiskt, bulgariskt och ungerskt ursprung.

En grupp på 5000 zaporogkosacker flydde till den turkiska gränsen som då var belägen vid det nuvarande Moldavien. De stannade i staden Bilhorod (nuvarande Akerman) ovanför Djnistros delta, och sände därifrån en diplomatisk mission till den turkiske sultanen med en anhållan om att få bli turkiska undersåtar, vilket även beviljades dem. Sultanen lät dem bygga det Nya Sitj på ett antal öar i Donaudeltat. Nya Sitj växte snabbt och på bara ett år hade kosackhären ökat från 5000 man till 7000 man, tack vare flyktingar från Katarina den II:s Ryssland och från de polskstyrda delarna av de etniskt ukrainska områdena på floden Dnjipros högra strand. Den ryska regeringen i Moskva ogillade utvecklingen och försökte stävja den genom att utlysa amnesti för flyktingarna och utöva diplomatiska påtryckningar på turkerna. Man lät också styrkor av ryska Donkosacker (de s.k. Nekrasovkosackerna, som i början av 1700-talet bosatt sig bortom Donau) anfalla Nya Sitj. I en historisk sång, framförd av ukrainska kosackskalder, Kobzary, beskrivs Katarina den II med orden: "Kateryno, vrazja suko" dvs Katarina, du ondskefulla hynda. Området, Prydnjistrovje, är även idag en konflikthärd. Den ryska regeringen under Putin har, i likhet med Katarina den II, uppmuntrat de separatistiska stämningar hos områdets nuvarande rysk talande befolkning med krav på återförening med Ryssland. Området befolkades ursprungligen inte av ryssar utan av ukrainska kosacker.

Under ryska revolutionen bildades Folkrepubliken Ukraina den 17 mars 1917. Man upprättade arbetarråd (ukrainska: rada) efter socialistiskt mönster liknande de sovjeter som fanns i Ryssland sedan revolutionen 1905. Den centrala församlingen leddes av historikern Mychajlo Hrusjevskyj. Efter freden i Brest-Litovsk upplöste tyskarna den 29 april 1918 arbetarrådet. Den 22 januari 1918 deklarerades Ukrainas självständighet. I slutet av december 1918 invaderades Ukraina av bolsjevikiska styrkor, och Ukrainska SSR, som utropats året innan, blev en sovjetrepublik. Ukrainska SSR var en av de första republikerna som 1922 blev en del av Sovjetunionen. Den ukrainska huvudstaden var tidigare Charkiv men byttes 1934 ut mot Kiev.

Under vintern 1932-1933 dog mellan tre och tio miljoner människor av en svältkatastrof i Ukraina, som fått namnet Holodomor. Ukrainska och västliga historiker anser att Stalin-regimen genom en artificiellt iscensatt svält genom av att de sovjetiska myndigheterna beslagtog säd, vete, mjöl, grönsaker och kreatur från bönderna på landsbygden. Landsbygdsbefolkningen led svårt och kannibalism förekom. I städerna var svälten mindra omfattande, de var i högre grad bolsjevikisk russificerade, och fick ta del av den mat som myndigheterna beslagtog. Andra, främst ryska, historiker delar inte denna historieskrivning, utan anser att hungersnöden uppstod på grund av oreda i landet i samband med kollektiviseringen av lantbruket. En ukrainsk domstol har namngivit Josef Stalin som huvudskyldig till detta folkmord. Den 23 november 2008 hedrade Ukraina 75 års minnet av Holodomor, med presidenten och premiärministern i spetsen. Flera minnesmärken har rests till minnet av de döda i Holodomor.

Mellan 1941 och 1943 var Ukraina helt ockuperat av Nazityskland; de sista västliga delarna, som hört till bl a Polen före andra världskriget, ockuperades av Röda armén först år 1944. Ukrainska SSR fick medlemskap i FN 26 oktober 1945 och är således en av ursprungsmedlemmarna, även om det i realiteten enbart betydde att Sovjetunionen fick ett extra säte. År 1986 inträffade ett stort reaktorhaveri i kärnkraftverket i Tjernobyl (se Tjernobylolyckan).

Efter Sovjetunionens fall 1991 blev Ukraina en självständig stat. Ukraina deklarerade sig som självständig och suverän stat 24 augusti 1991, vilket bekräftades av över 90% av landets befolkning vid en folkomröstning den 1 december 1991. En vecka efter upplöstes Sovjetunionen.

Ukrainas historia mellan 1992 och 2004 präglades av Leonid Kravtjuk och Leonid Kutjma.

I presidentvalet vintern 2004/2005 segrade den västvänlige Viktor Jusjtjenko över den ryssvänlige Viktor Janukovitj efter en folklig resning av Jusjtjenko anhängare i västra och norra Ukraina kallad oranga revolutionen efter att Janukovitj beskyllts för valfusk. Oranga revolutionen har i sin tur beskyllts av Janukovitj-anhängare för att vara styrt från USA. Efter att Janukovitj fått starkt stöd i parlamentsvalet den 26 mars 2006 utsågs dock denne till premiärminister den 3 augusti samma år. Sedan en konstitutionell kris utvecklats mars-april 2007, i vilken president Jusjtjenko beordrade parlamentets upplösning, ett beslut som dock röstades ned i detsamma, enades Jusjtjenko och Janukovitj om att hålla nyval till parlamentet den 30 september 2007. Sedan 18 december 2007 är Julia Tymosjenko premärminister.

Geografi

Det ukrainska landskapet är mestadels ett platt, fruktbart slättland och högland som delas upp av floder, såsom Dnepr, Donets, Dnjistro och Buh, som rinner söderut och mynnar i Svarta havet eller det mindre Azovska havet i söder. Ukraina är ett bördigt land med svartjord och många floder, och är således en viktig jordbruksexportör för övriga Europa. Mot Vitryssland finns skogsmarker. De enda bergsområdena är Karpaterna i väst som når upp till 2 061 meter över havet vid dess topp (Hoverla), samt de mindre Jajlabergen på Krims sydkust mot Svarta havet i söder. Den viktigaste floden är Dnepr som rinner genom landet från norr till söder, där den mynnar i Svarta havet vid Cherson strax norr om Krimhalvön.

Ukraina har för det mesta ett tempererat kontinentalklimat, men snarare med medelhavsklimat längs Krims sydkust i söder. Nederbörden är ojämnt fördelad, med mest i väst och norr, och mindre i öst och sydöst. Vintertemperaturen varierar från kyligt vid Svarta havet till kallt i inlandet. Somrarna är varma över största delen av landet, men i regel med mer värme i syd.

Under Sovjettiden var Ukraina de höga kommunistledarnas semesterparadis; det är medelhavsklimat vid Svarta havet, om än vintrarna är kallare. Populära turistmål är Lviv, Kiev, Odessa och Krim med dess riviera.

Halvön Krim på kusten mot Svarta havet anses av Moskva inte historiskt höra till Ukraina. Ukrainska historiker hävder att området erövrades redan år 988 från Bysans. När Ukraina hade kolonialiserats av Katarina II, erövrades Krim från det Osmanska riket. Krim blev 1954 en del av Ukrainska SSR enligt ett dekret från högsta sovjet, på grund av geografisk, ekonomisk och kulturell närhet till Ukraina. Överlåtelsen presenterades av den ryske sovjetledaren Nikita Chrusjtjov från Ukraina, som en gåva till Ukraina på årsdagen 300 år efter fördraget i Perejaslav 1654 då kosackstaten begärde beskydd av den Moskovitiska Imperiet för att ungå förföljelserna från polska katoliker och herremän. I Sevastopol på Krim hyr Ryssland mark för sin Svartahavsflotta. Förekomsten av en rysk miltärbas på ukrainskt territorium är en källa till ständiga konflikter mellan ukrainarna och ryssarna.

Politik

Ukraina är en demokratisk republik där lagstiftande, utövande och dömande makt är åtskilda. Presidenten nominerar premiärministern men parlamentet (Verchovna Rada, "Stora rådet") stadfäster valet. Presidenten är folkvald och sitter på fem år. Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 har den ukrainska politiken dominerats av omfattande statlig och byråkratisk kontroll. Maktdelningen mellan president och premiärminister har varit besvärlig och Ukraina har präglats av politiska gräl och kriser i flera år. Ukrainas parlamentariska läge är ofta instabilt, med återkommande regeringskriser.

En viktig om inte den viktigaste skiljelinjen i ukrainsk politik går mellan de östra och västra delarna av landet. I de ryskspråkiga områdena i öster är de ryskvänliga grupperna starka. De västvänliga och nationalistiska grupperna är starkare i väst.

Utrikespolitik

En stor utrikespolitisk fråga är Ukrainas förhållande till Ryssland. Relationerna mellan länderna har under länge tid varit spända. Den främsta tvistefrågan gäller flottbasen i Sevastopol på Krim, men under Viktor Jusjtjenkos presidentperiod var även gaskrisen bidragande till kyliga relationer mellan de två länderna. Ukrainas utrikespolitik under president Viktor Jusjtjenko syftade till att åstadkomma ett så nära samarbete med väst som möjligt. Ett medlemskap i Europeiska unionen är ett långsiktigt mål, redan i juni 1994 undertecknades ett partnerskaps- och samarbetsavtal med EU. Ukraina för också en dialog med Västeuropeiska unionen och vill bli associerad partner i organisationen. Landet är medlem i världshandelsorganisationen WTO och president Jusjtjenko hade även planer på medlemskap i förvarsalliansen NATO, vilket dock var mer kontroversiellt på grund av mycket svagt folkligt stöd. Bland de västeuropeiska länderna har framförallt Tyskland täta förbindelser med Ukraina, inte minst på det ekonomiska området. USA uppfattas allmänt som Ukrainas viktigaste politiska samarbetspartner. Kontakterna mellan länderna är täta och Ukraina är efter Israel och Egypten det land som får mest bistånd från USA. Ukraina har också ett särskilt förhållande till Kanada som har den största kolonin av ukrainare utomlands, cirka 1,5 miljoner. Ukrainas förhållande till sina centraleuropeiska grannar är i allmänhet gott. Enda undantaget har varit Rumänien som har gjort anspråk på vissa sjöområden I Ukraina. Av ekonomiska skäl pågår det en utvidgning av samarbete med Turkiet och länderna kring Svarta havet och Iran.

I sitt installationstal som president 23 februari 2010 sade Viktor Janukovitj att han betraktar Ukraina som en europeisk alliansfri stat och att han vill att detta ska vara grunden för den ukrainska utrikespolitiken. Han sade att han vill se Ukraina "...som en bro mellan öst och väst och samtidigt en integrerad del av både Europa och det forna Sovjetunionen kommer Ukraina att välja en utrikespolitik som låter vårt land dra maximal nytta av jämställda och ömsesidigt gynnsamma relationer med Ryska federationen, EU, USA och andra länder som påverkar världslägets utveckling". Hans första utlandsresa som president gick till Bryssel, först därefter fortsätter han till Moskva.

Källa: Ukraina – Wikipedia

Ledare

Ordförande: Viktor Janukovitj

Herr Janukovitj förklarades som segrare i den andra valomgång i 2010 presidentvalet, med 3,48 % mer än premiärminister Julia Tymosjenko.

Hans installation som president markerade kulmen på Viktor Janukovitj politiska comeback.

Född i en fattig familj i Donetsk-regionen, östra Ukraina industriella kraftverk, i 1950, hade herr Janukovitj en orolig barndom och var två gånger fängslades för våldsbrott i sin ungdom. Han gick från våldsbrott till arbetet i den lokala transportsektorn, där han steg i graderna av förvaltning under beskydd av kosmonauten och lokala sovjetiska MP Georgi Beregovoi.

Han etablerade en politisk maktbas i Donetsk-regionen förvaltningen, blev guvernör 1997 och senare chef för fullmäktige. Där byggde han nära band med lokala pamp Rinat Akhmetov.

President Kutjma utsåg honom till premiärminister 2002 och utsett honom som presidentkandidat för de styrande koalition av politiska och affärsmässiga intressen 2004.

Herr Janukovitj har arbetat hårt för att distansera sig från skandaler av före 2004 period och från anklagelser om att han var Rysslands STATSTJÄNSTEMAN. Han säger att hans mål är att balansera förbindelserna mellan Ryssland och EU, med EU-integration som ett "strategiskt mål".

Men tog den hastighet med vilken han gick med i april att förlänga ryska hyreskontraktet för Svartahavsflottan bas i Krim opposition misstankar om denna balans.

True till namnet på sitt parti, uppmanar han också på ökat inflytande för industriell regioner i östra Ukraina.

Precis som sin föregångare, Viktor Jusjtjenko, han står inför utmaningen att behöva dela hans myndighet med ett kraftfullt parlament som kanske inte delar hans politiska mål.

Både presidenten och premiärministern utöva verkställande makt. Kan dock ordföranden välja vissa centrala ministrar, däribland utrikesminister.

Statsminister: Mykola Azarov

Mykola Azarov, ett etniskt ryska född i Ryssland, är en nära medarbetare till president Janukovytj och efterträdde honom som ledare för Regionernas parti 2010. Efter att regeringen i herr Janukovitj främste rival, Julija Tymosjenko, föll i en förtroendeomröstning i mars 2010, bildade herr Azarov en koalition med kommunisterna och mittenpartiet Lytvyn Bloc.

Herr Azarov var chef för skattemyndigheten i 1996-2002, och hans tid som finansminister under premiärminister Janukovitj efterföljande år, övervakade han dramatiskt ekonomins tillväxt.

Han var en kort stund som premiärminister under presidentvalets krisen 2004-2005, och återupptogs posten som finansminister under Janukovitj regering 2006-2007.

En gruvdrift specialist, herr Azarov en teknokrat med varken en politisk bas eller ambitioner sin egen. Hans dåliga kunskaper i ukrainska lyfts ofta fram av sina motståndare, som ser honom som en symbol för herr Janukovitj påstådda pro-ryska läggning.

Källa: BBC NEWS översatt med Google

Ekonomi

Ukraina är ett medelinkomstland. Ukraina har ett bruttonationalprodukt 2007 på 390,6 miljarder USA-dollar. BNP per capita var 8 441 dollar år 2007. Omkring 3 procent av befolkningen var arbetslösa år 2007 men den siffran har nu stigit till drygt 10 procent (2009). På senare år har korruptionen samt brottsligheten minskat lavinartat.

Bortsett från jordbruket, som producerar spannmål, sockerbetor, solrosfrön, grönsaker, kött och mjölk, finns även rika naturtillgångar, däribland vatten, järn, mangan, titan, kvicksilver, svavel, kaliumkarbonat, kaolin och kalk. Bland industri märks produktion av kol, elkraft, maskiner, metaller, kemikalier och livsmedel (framför allt socker).

Under sovjettiden var Ukraina ett viktigt område, både industriellt och till jordbruket (Ukraina blev omnämnt som "Sovjets kornbod"). Sovjetmakten byggde upp industrin, särskilt vapenindustrin, men självständigheten innebar en svår omställning då flera företag gick under, bland annat då Ukraina inte längre hade tillgång till Sovjetunionens olja och inte hade samma ekonomiska förutsättningar att utveckla nya flygplan av märket Antonov. Motortillverkaren Motor Sich finns också i landet. Läget förbättrades en bit in på 1990-talet.

I dag är landet avhängigt Ryssland när det gäller energitillgångar, speciellt naturgas. Många strukturella reformer har gjort den ukrainska ekonomin sårbar för yttre påverkningar. Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 infördes en marknadsstyrd prissättning av de flesta varor, samtidigt som regeringen lade fram flera lagförslag för privatisering av statliga företag. Omfattande motstånd mot dessa ändringar bland politikerna hindrade emellertid dessa förslag att bli genomförda. Detta ledde till att industriproduktionen 1999 var 40 % av vad den var 1991. En slapphänt pengapolitik ledde till att inflationen utvecklades till hyperinflation i slutet av 1993. År 2003 levde uppskattningsvis 29% av befolkningen i fattigdom och under existensminimum, vilket är cirka 700 svenska kronor per månad. I april 2007 var medellönen per månad i Ukraina 1224 hryvnja, vilket motsvarar ungefär 1675 svenska kronor. Mest tjänar man i Kiev där medellönen ligger på 2040 hryvnja, vilket motsvarar 2792 kronor, i övrigt är det i det östliga och till majoriteten rysktalande områden som har de högsta medellönerna. De lägsta medellönerna har den västliga delen av landet, och lägst i Ternopil oblast. Matpriserna är höga. De trånga levnadsvillkoren har gjort att 4-5 miljoner ukrainare har emigrerat.

Den före detta regeringen Jusjtjenko förpliktade sig att reducera antalet regeringskontor, göra lagstiftarprocessen mer strömlinjeformat, skapa en lagmässig miljö för entreprenörer samt vidta en omfattande skatteomläggning. Ändringer i mer politiskt följsamme områden som strukturändringar och privatisering av landområden fortsätter. Externa organisationer, med den internationella pengafonden i spetsen, har fordrat Ukraina att öka tempot i ändringsprocessen.

År 2000 visade bruttonationalprodukten en tillväxt i exporten på 6 %. Detta var den förste registrerade tillväxten sedan självständigheten 1991. Samtidigt växte industriproduktionen med 13 %. Denna växt fortsatte 2001, då BNP ökade med 9 % och industriproduktionen med över 14 %. TIllväxten understöddes av ökande optimism hos konsumenter och investorer.

I juli 2006 visade president Jusjtjenko siffror som visade att Ukrainas BNP vuxit med 9 % i jämförelse med juli 2005. Han sade också att befolkningens tillgångar ökat med cirka 20 %.

Under november 2008 blev Ukrainas ekonomi hårt drabbat av den globala finanskrisen. Den hårt trängta ekonomin blev akuta, i synnerhet landets banksystem, eftersom världsmarknadspriset på stål, landets främsta exportvara, har fallit samtidigt som kreditmarknaden hamnat i kris. Internationella valutafonden, IMF, beviljade då Ukraina ett lån på 16,4 miljarder dollar runt 127 miljarder kronor. Pengarna behövs för att stabilisera landets ekonomi och dess finanssektor som skakats av den globala finanskrisen. IMF hoppas att den tvååriga planen som upprättats tillsammans med Ukraina ska begränsa inflationen och rädda vacklande banker.

Ukraina ser ut att vara det land som kommit närmast avgrunden pga. av den globala finanskrisen. Produktionen av landets huvudsakliga exportprodukt, stål, kollapsade i november 2008 då den minskade med 48 procent. Industriproduktionen sjönk totalt i Ukraina med över 30 procent. Det är produktionsfall som väl kan mäta sig med utvecklingen under depressionen på 1930-talet. Och ingenting pekar på någon vändning uppåt. Ukrainas ekonomi som uppvisade en positiv tillväxt för fjolårets första tre kvartal har nu vänt nedåt i en hisnande fart. För de utländska banker, exempelvis Swedbank, som förvärvat lokala banker och expanderat sin utlåning i landet lär det bli svårt att undvika massiva kreditförluster. Ukrainas banksektor befinner sig på gränsen till totalt sammanbrott. Nio av landets banker administreras av centralbanken, och tiotusentals ukrainare kan inte ta ut sina sparpengar då bankerna ha frusit sparkonton sedan kunder har skyndat till bankerna för att försöka ta ut sina pengar och bankerna har slutat att växla valuta for privatpersoner. Ukrainas valuta hryvnjan har tappat kraftigt i värde under krisen. Bankkrisen hänger samman med att miljontals människor inte klarar av sina bolån, många av lånen är tagna i amerikanska dollar. Enligt Kievs internationella institut för sociologisk forskning har fyra miljoner ukrainare förlorat jobbet sedan krisen började. Mer än 40 procent har fått reducerad lön.

IMF:s lån överbryggar visserligen den värsta likviditetskrisen, men också ordinerat en besk ekonomisk medicin, bland annat en devalvering av hryvnjan, och tuffa budgetbegränsningar för att betala ut den andra tranchen. Ukrainarna har i stort förlorat förtroendet för sina politiker. Folk anser att de är skyldiga till att landet nu befinner sig i en djup ekonomisk kris. Det har redan varit stora demonstrationer i Kiev och enligt en undersökning från Kiev International Studies säger hälften av ukrainarna att de tänker delta i protestaktioner mot myndigheterna. Tymosjenko och Jusjtjenko skyller på varandra och bråkar om vem som har ansvaret för den ekonomiska krisen. Med den rådande politiska oredan i Ukraina ser det inte så hoppfullt ut.

Källa: Ukraina – Wikipedia

BNP-tillväxt på årsbasis

image 

BNP per capita

image 

Export

image

 

Kraschen

Redan i mitten av 2008 var Ukrainas ekonomi överhettad. Utlåningen ökade med mer än 70 procent, gapet mellan bankernas inlåning och utlåning var 140 procent, inflationen var drygt 30 procent, lönerna ökade 30-40 procent, huspriserna var skyhöga i förhållande till lönerna, importen ökade 50-60 procent i årstakt. I september var den kortsiktiga lånetäckningen endast 75 procent.

De boomande stålpriserna höll dock det hela uppe, men från början av juli 2008 till slutet av oktober rasade de 65 procent till nivåer som påminde om tidigare lågkonjunkturer.

Ukraina är ett fattigt land som drabbats av en oerhörd extern chock, med både stålkris och finanskris. Men individuella europeiska länder lyfter inte ett finger. Lettland och Ungern hjälper de, men i Ukraina är det ingen som engagerar sig.

Frågan är om Europa kan hantera Ukraina på ett vettigt sätt.

Om Europa är förmöget att hantera en öppen demokrati eller om det kräver att en diktator hanterar det. Det är i stort sett det, det hela handlar om.

 

De tre största sektorerna

på börsen är elbolag (36 procent), metall och gruvindustri, (20 procent) och finans (17 procent).

Ur ett svenskt perspektiv ser Ukraina ut att vara en intressant fondmarknad som rasat kraftigt, men som nu vänder upp. Den ukrainska börsen har stigit kraftig i lokal valuta. Men samtidigt har valutan har fallit mot den svenska kronan, därför är en placering i en Ukrainafond till stor del en valutaplacering.

En strategi som ofta fungerar utmärkt, efter kraftiga börsfall, är att köpa den marknad som föll mest under nedgången.

Den som går i tankarna att investera i Ukraina bör känna till att investeringen till stor del blir en valutaplacering. Det är sannolikt att den ukrainska valutan kommer att stärkas längre fram, i takt med att lågkonjunkturen ebbar ut och intresset för de perifera högriskmarknaderna återvänder. När det sker är svårt att veta, och man måste lägga till att den politiska risken i Ukraina är fortsatt stor.

 

FONDFÖRVALTARENS KOMMENTAR 31.08.2010

Vi minskade vikten stålbolag en aning i portföljen och höjde i motsvarande grad innehaven i kolbolag på
grund av deras positiva utsikter. Första halvåret ökade kolbolaget Avdievsky Koksochim omsättningen med
153 % till 405 miljoner dollar på årsbasis. Resultatet före avskrivningar steg från negativt till plus 76 miljoner
dollar liksom nettoresultatet, som ökade från negativt till plus 34 miljoner dollar. Resultatförbättringen kan
förklaras med att snittpriset på koks ökade med 105 % samtidigt som produktionskostnaderna inte steg
lika mycket. Kapacitetsutnyttjandet var 66 % och efterfrågan från inhemska stålbolag ökade. Bolaget hör till fonden FIM Ukraines största placeringar.
Ukrainska statens privatiseringsfond meddelade att man via börsen kommer att sälja ut statens 25 %
innehav i tre kapitaliserade banker som föll i statens famn under finanskrisen. FIM Ukraine äger aktier i en
av bankerna, så vi väntar med spänning på privatiseringen. Fondens bankaktie har sjunkit 95 % jämfört med köpkursen. Det är möjligt att aktien väcks till liv och aktieägarna kommer i åtnjutande av det ökade
bolagsvärdet.
Hushållens gaspris höjdes med 50 % i början av augusti, vilket var ett av Internationella valutafonden
IMF:s krav på förbättring av statsfinanserna. Fler reformer har utlovats och IMF följer genomförandet av
dem. I dessa förändringar ser vi en betydande potential för långsiktiga placerare. Enligt vår bedömning
utgörs riskerna av ett försvagat globalt placeringssentiment och fallande stöd för det makthavande Regionpartiet till följd av de delvis smärtsamma reformerna för folket.
fimfonder:Raoul Konnos o Jarno Nurminen

FONDFÖRVALTARENS KOMMENTAR 31.10.2010

Oktober gick i moll på den ukrainska börsen. Aktiemarknaden föll med ca 6,7 % räknat i euro och FIM
Ukraine följde efter med en nedgång på ca 8,1 %.
Ukrainska statens privatiseringsfond aviserade en privatisering av det statliga telebolaget UkrTelecom
genom en auktion i slutet av december. Europeiska utvecklingsbanken EBRD meddelade att den är beredd
att finansiera potentiella köpare under förutsättning att auktionsprocessen är "rättvis och transparent".
Enligt Transparency Internationals årliga undersökning har korruptionsläget i Ukraina förbättrats något. Nu
återfinns Ukraina på plats 134 och i fjol låg man på plats 146. Som jämförelse kan det nämnas att Finland
är på plats 4 och låg på plats 6 i fjol.
Den statistik om den ukrainska ekonomin som publicerades i oktober var positiv. Enligt siffrorna
för september ökar exporten med 25 % på årsbasis i och med större efterfrågan på metaller och
verkstadsprodukter. Å andra sidan bidrog växande konsumentefterfrågan till ökad import, som har
gått upp 42 % på årsbasis. Bytesbalansen blev negativ i september, men underskottet var mindre
än i augusti. Inflationen steg till 10,5 % i september, främst till följd av högre priser på spannmål och
spannmålsprodukter. Fastighetsköpen i Kiev ökade med 21 % på årsbasis enligt septemberstatistiken.
Antalet genomförda fastighetsköp från årets början till slutet av september ökade med 68 % jämfört med
läget ett år tillbaka. Ekonomin är alltså på god väg uppåt och vi tror att även placerarna gagnas av detta på
lång sikt.

fimfonder:Jarno Nurminen

FONDFÖRVALTARENS KOMMENTAR 30.11.2010

Den ukrainska aktiemarknaden gick upp i november. Även dollarns förstärkning mot euron inverkade
positivt på fondens avkastning.
Vi minskade Ukrnaftas vikt i fonden eftersom den nya skattelagen såg ut att leda till en betydligt högre
beskattning av bolaget. President Janukovitj använde dock sin vetorätt och förkastade lagen den sista
november. Hur beskattningen av Ukrnafta kommer att se ut i framtiden är nu höljt i dunkel. Vi ökade Ferrexpos vikt på grund av de positiva utsikterna för järnmalm. I slutet av månaden hade fonden mer kontanter än i genomsnitt. Förklaringen är att vi deltog i två börsintroduktioner där betalningsdagen infaller i
december. Bolagen noteras på Warszawabörsen.
Landets bruttonationalprodukt ökade med 3,5 % under tredje kvartalet. I oktober ökade industriproduktionen med 10,2 % på årsbasis. Det var exakt samma siffra som i september. Detaljhandeln ökade med 10,7 % på årsbasis. Tillväxttakten ökade något jämfört med september. Inflationen var drygt 10 % i oktober. Bankernas utlåning ökade med bara 0,4 % i oktober. Vi tror att ekonomin kommer att växa snabbare när bankerna öppnar lånekranarna. Hittills har de emellertid tvingats att koncentrera sig på att reda ut sina kreditförluster. I kreditförlustcykeln ligger Ukraina 6-12 månader efter Ryssland.
I november beslutade författningsdomstolen att landets nästa parlamentsval ska anordnas i oktober 2012. Maktkoncentrationen till presidenten och att parlamentsvalet hålls 2012 i stället för 2011 innebär
att Ukrainas nuvarande ledning får arbetsro åtminstone fram till mitten av 2012. Detta är viktigt för att de
viktiga reformerna i syfte att balansera ekonomin och som Internationella valutafonden krävt ska kunna
genomföras.

fimfonder:Jarno Nurminen

FONDFÖRVALTARENS KOMMENTAR 31.7.2011

FIM Ukraine sjönk med 1,3 % i juli. Rörelserna på börsen i Ukraina var dämpade och den dagliga omsättningen var mindre än genomsnittet på grund av semesterperioden. Vi gjorde inga betydande förändringar i fonden utan hade fortfarande en större kontantposition än vanligt i syfte att vara garderade inför negativa nyheter kring Europas och USA:s skuldproblem och den ekonomiska tillväxten. Samtidigt som man diskuterade en eventuell sänkning av USA:s kreditbetyg höjde kreditvärderingsföretaget Fitch Ukrainas utsikter från "neutrala" till "positiva". Detta återspeglar landets minskade budgetunderskott och det länge emotsedda godkännandet av pensionsreformen i Ukrainas parlament i början av juli.
  De hittills offentliggjorda halvårsresultaten har varit varierande. Bolagen inom metall- och gruvsektorn har nästan utan undantag rapporterat förlustbringande resultat även om deras omsättning kraftigt har ökat. Orsaken till detta är internprissättningen som är typisk för sektorn och som innebär att resultatet överförs från börslistade dotterbolag till icke-listade moderbolag, som i allmänhet är registrerade på Cypern, så att de är utom räckhåll för minoritetsaktieägarna och skattemyndigheten. Bolagen inom sektorn är i regel listade på den lokala börsen i Ukraina och vi har intagit en försiktig inställning till dem. Järnmalmproducenten Ferrexpo som listas på Londonbörsen har varit ett positivt undantag. Av välgrundade orsaker hör bolaget till de största placeringarna i fonden. Bolagets rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) ökade med 86 % och nettoresultatet med 112 % jämfört med första halvåret 2010.

fimfonder:Jarno Nurminen, Linda Blom

FIM Ukraine

Blå=FIM Ukraine

morningstar-FIM Ukraine

FIM Ukraine MÅNADSÖVERSIKT

FIM Ukraine - sheenstradingfonder.blogspot.com

ISIN FI0008002357, Bloomberg FIMUKRA FH Equity

 

Evli New Republics

Blå=Evli New Republics

www.evli.com

Fondfakta

Evli New Republics - sheenstradingfonder.blogspot.com

GEOGRAFISK FÖRDELNING (30.6.2010)
Ukraina 31,22%

Kazachstan 25,71%

Storbritannien 14,44%

Ryssland 8,97%

Irland 5,62%

Georgia 3,45%

Förenta Staterna 2,75%

Danmark 2,63%

Övriga 3,45%

Kassa 1,75%

ISIN FI0008810916 / FI0008810924, Reuters LP65053928 / LP65053929, Bloomberg  EVNREPA FH / EVNREPB FH

 

Open End-certifikat

Open End certifikat Ukraina II

RBN Indexcertifikat OEC UKRA-Avanza

Dom största innehav, Baserat på rapport från 2010-08-10

(24,27%) Motor-Sich

(17,80%) Centrenegro-Regist

(17,71%) Ukrnafta-Regist

(17,54%) Zakhidenergo-Regist

(8,15%) Azovstal

(7,03%) Raiffeisen Bank Aval

(4,64%) Jscb Ukrsotsbank

(2,86%) Alchevsk Metallurgical Plant

ISIN NL0006009854, Börskod OEC UKRA RBN

Valuta
Ukrainian Hryvnia
Ukrainian Hryvnia charts

Valutakurser. - Valutahistorik Hryvnia, går att se mot sek

Börser

PFTS Stock Exchange, Ukraina

Den Ukraine PFTS Index är en formell indikator på OTC Trading System. Indexet beräknas på aktier i bolag, som har varit på den PFTS Listing.

UX - Ukrainian Exchange - Ukraina

Den UX Index är ett mått som beräknats av den ukrainska börsen. Indexet beräknas under börsdagen var 15 sekund. Index beståndsdelar består av de 10 mest likvida av ukrainska företag.

World Index-East_Europe

Pressen

TV

Radio

Nyhetsbyråer

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.