Potential i Kina


Kina, officiellt Folkrepubliken Kina är det största landet i Östasien och världens folkrikaste land med över 1,3 miljarder människor. Kina gränsar mot Kazakstan, Ryssland, Mongoliet, Afghanistan, Bhutan, Burma, Indien, Nordkorea, Nepal, Laos, Pakistan, Kirgizistan, Vietnam och Tadzjikistan. Landet är en socialistisk republik som styrs av Kinas kommunistiska parti under ett enpartisystem och har jurisdiktion över 22 provinser, 5 autonoma regioner, 4 kommuner och 2 speciella administrativa regioner. Peking har varit huvudstad sedan 1949. Kina är ansedd som både en ekonomisk och militär stormakt och har en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. Den gamla kinesiska civilisationen var en av världens första och blomstrade kring Gula floden. Folkrepubliken Kina grundades 1949, då kommunistpartiet och dess armé stod som segrare i ett utdraget inbördeskrig.

Historia

Det gamla dynastiska kejsardömet Qing, under ledning av en manchurisk klan som härskat Kina sedan 1644, gick under in den s.k. republikanska revolutionen vintern 1911 och avskaffades året därpå. I den nya kalender som nu infördes, och som fortfarande är i bruk Republiken Kina på Taiwan, är 1912 "republikens första år". Guomindangpartiet (traditionell kinesiska) Nationalistpartiet (svenska), en i augusti 1912 bildad koalition av flera av de grupperingar som varit drivande bakom störtandet av kejsardömet, segrade i det första kinesiska valet, i vilket dock bara mellan fem och sex procent av befolkningen i landet deltog.

Inbördeskriget

Kinas kommunistiska parti (KKP) grundades i Shanghai 1921 av bland andra Mao Zedong. Under de första åren av sin existens hade det endast något hundratal medlemmar, de flesta intellektuella ungdomar från relativt välbärgade familjer, snarare än några genuina representanter för Kinas arbetarklass. Partiet var vid konstituerandet medlem av Moskva-baserade Komintern som hade representation vid bildandet. 1931 utropade KKP den "Kinesiska sovjetrepubliken" i provinsen Jiangxi. Ett utdraget inbördeskrig mot Guomindangregeringen följde, och från 1937 även mot Japan, vilket genomförde en storskalig invasion av Kina. Japans mål var att i likhet med de västerländska kolonialmakterna, skaffa sig egna kolonier för att kunna försörja den växande japanska industrin med viktiga råvaror.


Mao Zedong, en av de ledande personerna inom Kinas kommunistiska parti, ledde under denna tidsperiod en synnerligen framgångsrik gerillarörelse, vilken genom okonventionell krigföring lyckades kraftigt försvaga både de japanska och den kinesiska Guomindang-regeringens konventionella trupper. Mao Zedong sammanfattade sina militära erfarenheter i boken Om långvarigt krig (1938) en handbok i gerillakrigföring. Detta verk har senare kommit att inspirera ett stort antal andra gerillarörelser under 1900-talet, bland annat FNL, de sydvietnamesiska kommunistiska gerillatrupperna, i deras krig mot USA under Vietnamkriget och FARC, en gerillagrupp fortfarande verksam i Colombia.


Kommunisterna fick det slutliga övertaget efter Andra världskrigets slut 1945, när Sovjetunionen lämnade över Manchuriet till KKP. Innan det industriellt relativt väl utvecklade Manchuriet överlämnades till de kinesiska kommunisterna, hade dock de sovjetiska trupperna monterat ner de flesta av de viktiga industrierna, och sänt dem med tåg till det närliggande sovjetiska Sibirien, där de återuppbyggdes.




Grundandet av folkrepubliken

På grund av den ytterligt svaga och hårt reglerade ekonomin i de områden som kontrollerades av Guomindang-regeringen, kombinerat med militärt och ekonomiskt stöd från Sovjetunionen till de kinesiska kommunisterna under ledning av Mao Zedong, vann dessa ständigt mark. Den 1 oktober 1949 kunde den kommunistiska Folkrepubliken Kina utropas av Mao på Himmelska fridens torg i Peking. Den nya centralmakten skickade året därpå fredsbevarande styrkor till Tibet och enheter ur Folkets Befrielsearmé har allsedan dess varit stationerade i regionen.


Guomindangregeringen tog sin tillflykt till ön Taiwan i det Östkinesiska havet; med sig dit tog de hela den kinesiska statens guldreserv, samt stora delar av landets kulturarv i form av de kejserliga samlingarna från Förbjudna staden i Peking (dessa förvaras nu i Nationella palatsmuseet i Taipei). I Taibei, öns största stad, upprättade man en exilregering, vilken fortsatte Republiken Kinas regering finansierade under sina första decennier i exil mycket stora stående arméer, i avsikt att invadera fastlandet och återta regeringsmakten där. Guomindangregeringen i Taipei erkändes av FN som hela Kinas lagliga regering fram till 1972. Formellt är de två rivaliserande kinesiska staterna Folkrepuliken Kina och Republiken Kina fortfarande i krig. Det råder dock vapenvila mellan de båda de facto-staterna, vilka indirekt bedriver omfattande handel med varandra, främst via det kinesiska territoriet Hongkong.


Folkrepubliken Kinas regering, under mer än tjugofem år ledd av premiärministern och länge tillika utrikesministern Zhou Enlai, samarbetade till en början nära med Sovjetunionen som i folkmun och propaganda kom att kallas för den socialistiske ”storebrodern”. Efter Nikita Chrusjtjovs makttillträde och hans avståndstagande från den s.k. personkulten kring Stalin, vilken inleddes vid det sovjetiska kommunistpartiets tjugonde kongress 1956, surnade dock relationerna. Kina och Sovjet bröt visserligen aldrig de diplomatiska förbindelserna, men mellan den båda ländernas kommunistpartier upphörde alla kontakter i början av sextiotalet. Denna splittring dem emellan fick också återverkningar i andra länder, ex.vis Sverige där den ledde till bildandet av det radikala KFML.


Mao, som visserligen aldrig haft nära band till-utan faktiskt ofta internt kritiserat-den 1953 bortgångne Stalin, var djupt oroad av Chrusjtjovs öppna kritik av sin föregångare. Ett skäl till detta lär ha varit att Mao såg framför sig hur han själv mycket väl skulle kunna komma att bli utsatt för liknande och ännu mer svidande kritik och fördömanden efter sin egen död. Under Maos femton sista år vid makten, och även under några år efter hans död, beskyllde Kinas kommunistparti Sovjetunionens för att bestå av idel "revisionister" och "social-imperialister".

Efter Mao Zedongs död år 1976 ändrades den politiska kursen, och sedan 1978 har stora liberaliseringar av ekonomin genomförts, vilket på senare år har gjort att Kinas ekonomiska tillväxt i en internationell jämförelse är mycket hög.


Det kinesiska kommunistpartiet håller ännu ett politiskt järngrepp om landet. KKP:s inflytande har inte minskat i takt med den ekonomiska liberaliseringen. Partiet har lyckats anpassa sig efter de förändringar som skett i det kinesiska samhället till exempel genom att framstående affärsmän nu tillåts bli medlemmar i partiet. Den ökande användningen av internet (235 miljoner människor har internet) i Kina har lett till att fler kineser har möjlighet att uttrycka sin åsikter offentligt, men har också gett den kinesiska staten ökade möjligheter till kontroll av medborgarna. Den kinesiska staten har byggt upp ett av världens mest avancerade och omfattande system för censur och kontroll av material på internet och blockerar ett mycket stort antal utländska webbplatser.

Demografi

Kinas befolkning är över 1,3 miljarder och därmed världens största. I Kina bor knappt en femtedel av jordens totala befolkning.

Kina har 56 officiella, av centralregeringen i Peking, erkända folkgrupper och minoriteter. Han är den största befolkningsgruppen och utgör 92 procent av den totala befolkningen. Vid slutet av den kejserliga eran 1911 hade hankineserna kommit att beskrivas av bl.a. Sun Yat-sen m.fl. republikanska revolutionärer som den största och viktigaste av de fem stora etniska kategorierna (”nationaliteterna”) som sades utgöra det kinesiska folket: de andra var manchuer, mongoler, hui och tibetaner. Folkrepubliken övergav officiellt Suns tolkning av nationalitetsbegreppet. Dagens hankinesiska majoritet är i sig mycket heterogen i fråga om såväl traditioner som språk. Inom den hankinesiska gruppen talas olika regionala varianter av kinesiska, vilka ofta är minst lika olika från varandra som de germanska eller romanska språken. Politiskt sett saknar dessa regionala språk dock officiell status, varför de i dagligt tal ofta kallas för "dialekter".

Av de av regeringen i Peking officiellt erkända 56 minoriteterna, har tre stycken förskrivits till den självstyrande ön Taiwan. Enligt myndigheterna på ön har Taiwan istället minst tolv minoriteter.



Korta fakta: Kina

Officiellt namn:

Folkrepubliken Kina

Huvudstad:

Beijing (Peking)

Statsskick:

Folkrepublik

Språk:

Kinesiska

Valuta:*

CNY (Chinese yuan)

Folkmängd:

1.321.400.000 inv.

Yta:

9.596.960 km²

President:

Hu Jintao (fr. 2003)

Premiärminister:

Wen Jiabao (fr. 2003)

Generalsekreterare KKP:

Hu Jintao (fr. 2002)

Största stad:

Shanghai (18.670.000 inv.)

Militär:

Folkets befrielsearmé

Nationaldag:

1 oktober

Medellivslängd:**

72,88 år (män 71,13 och kvinnor 74,82)


Religion


Kinesisk religion kan vara samlingsterm för alla de religioner som utövats eller utövas i Kina. Så definierat är också kristendom, islam och judendom som kinesiska religioner, sida vid sida med schamanism, förfädersdyrkan, konfucianism, daoism och olika former av buddhism. Ofta väljer man dock att inte definierna de första tre som kinesiska religioner, med motivet att de inte har uppstått eller innehållsmässigt utvecklats märkbart i Kina.

Tre stora religioner har påverkat uppkomsten av Kinas kultur: konfucianismen, taoismen och buddhismen. Det råder delade meningar huruvida konfucianismen ska räknas som en religion, då denna tankeriktning har större likheter med en politisk ideologi än med en traditionell religion.


Folkrepubliken Kinas regering i Peking erkänner idag fem officiella kinesiska religioner:


Buddhism

taoism

islam

katolicism

protestantism


Konfucianismen är fullt tillåten, men betraktas inte som en religion.

Islam nådde Kina relativt tidigt bland annat via handel över Sidenvägen. Redan under 800-talet e.Kr. byggdes moskéer i Kina. Flera framstående personligheter ur Kinas historia har varit muslimer, bland annat Zheng He som ledde en mycket stor kinesisk flotta på en expedition västerut i början av 1400-talet och bland annat inledde handel med Afrika och Arabvärlden. Sedan 1400-talet har även kristendomen nått Kina, främst genom missionärer som följde med västerländska kolonial- och handelsfartyg.


Kinas ekonomi

Kinas ekonomi är en av de snabbast växande och är idag världens tredje största ekonomi efter USA och Japan. För närvarande genomförs stora investeringar i landet.


Åren 2001-2005 passerade Kinas ekonomi Italiens, Frankrikes och Storbritanniens. Redan under 2008 väntas Kina växa förbi Tyskland och blir därmed världens tredje största ekonomi. Enligt en rapport från Goldman Sachs förespås Kina överta USA:s roll som världens största ekonomi år 2040.


Enligt Öhrlings PricewaterhouseCoopers beräkningar växer Kina om USA och blir världens största ekonomi redan år 2025 och 2050 kommer Kinas ekonomi att vara 30 procent större än USA:s. Samtidigt kommer Indiens ekonomi vid samma tidpunkt att ha nått en storlek motsvarande ca 90 procent av USA:s ekonomi, enligt Öhrlings PricewaterhouseCoopers.


Skillnaden i levnadsstandard är stor mellan bönder och stadsbor. Den ekonomiska liberaliseringen under 1980-talet medförde en snabb höjning av köpkraft och standard i en del landsbygdsområden, men omkring 1990 var medelinkomsten i städerna fortfarande dubbelt så hög som på landet. Välståndsskillnaderna blir även större mellan till exempel statliga anställda med fast lön (sämst betalda), anställda i kollektiva företag och egna företagare.


Sedan 1980, och framför allt sedan början av 1990-talet har Kinas ekonomi växt kraftigt, efter att ha varit en obetydlig del i världens ekonomi. Enorma penningflöden från västvärlden till Kina utgjorde den största faktorn till den hastigt ökande ekonomin. Kinas växande ekonomi efterlyser alltmer stål, betong, cement och liknande till byggmaterial för sin växande verkstadsindustri. Denna faktor orsakade att världsprisen på produkterna ökade dramatiskt. Det var främst städerna vid kusten som (Shanghai, Peking och Guangzhou) som fick uppleva boomen - antalet medelklasskineser ökade som aldrig förr, samtidigt som bönderna i inlandet förblev relativt fattiga.


Kina kommer med största trolighet att gå igenom finanskrisen 2008 mycket bättre än de flesta stormakter. Mycket talar för att Kinas huspriser kommer att fortsätta falla, men till skillnad från USA och de flesta


Europeiska länder så kommer ett sådant scenario att påverka de kinesiska bankerna i mindre utsträckning än vad det har gjort i väst. Orsaken till detta är att kineserna kan endast låna 70-80% av värdet på den första fastighet man äger, och max 60% på den andra fastigheten (jämfört med 100 % i USA). Totalt står lån för fastighetsköp endast för 7% av bankernas totala utlåning. Kinesiska banker har över lag även mindre skulder än banker i Väst, 65% i jämförelse med insatta pengar.


Fallande huspriser kommer även att påverka de kinesiska hushållen i mindre utsträckning än vad de gör i Väst beroende på att de kinesiska hushållens skulder i förhållande till BNP endast är 13% (jämfört med 100% i USA.




Kinas ekonomi


Kinas ekonomi har drabbats värre av den globala finanskrisen än någon hade förväntat sig för ett halvår sedan. Tillväxttakten har minskat från 13 procent 2007 till 6,1 procent första kvartalet 2009. Regeringens främsta prioritet är att hålla nere arbetslösheten.


Regeringen presenterade i november ett stort stimulanspaket på 4 000 miljarder yuan, vilket motsvarar ca 14 procent av BNP fördelat över två år.


Under årets första kvartal lånade de statliga bankerna ut hela 4580 miljarder yuan, mer än nittio procents av regeringens uppsatta mål för hela året. Detta har gjort att flera av landets ekonomiska indikatorer nu pekar uppåt. Tillväxtmålet på åtta procent för 2009 har varit ifrågasatt, men börjar nu ses som uppnåeligt av vissa finansinstitut.

I det långa loppet måste Kina styra över från export- till konsumtionsdriven tillväxt.


Det är dock inte troligt att kinesiska konsumenter kommer att ändra sina konsumtionsvanor i tid för att stärka landets tillväxt på kort sikt.


Kina kommer inom en överskådlig framtid att vara beroende av export för sin tillväxt. En fullständig återhämtning kommer därför inte att kunna äga rum förrän den globala efterfrågan tar fart igen.


Turbulens och stimulanspaket

Det senaste halvåret har Kinas exportdrivna ekonomi upplevt en turbulent period. För första gången sedan de ekonomiska reformerna 1978 har exporten sjunkit. BNP-tillväxttakten har minskat från 13 procent 2007 till 6,1 procent under första kvartalet 2009 - den sämsta siffran sedan kvartalstillväxten började redovisas i början av nittiotalet.


Under Folkkongressens möte i mars ägnades merparten av tiden åt ekonomin och behovet av att upprätthålla en tillväxt på minst åtta procent för att kunna bevara den ”sociala stabiliteten”. Ett flertal åtgärder har också vidtagits för att hålla tillväxten uppe. I november antogs ett stimulanspaket på 4000 miljarder yuan (ca 4800 miljarder SEK), motsvarande ca 14 procent av BNP fördelat över två år. Siffran visade sig senare vara överdriven, då den även inkluderade sedan länge planerade projekt, men även om det nya kapitalet endast uppgår till 1000 miljarder är detta en imponerande satsning.


Efter att ha sjunkit fram till i oktober 2008 har utlåningen nu skjutit i höjden. Under årets första kvartal nådde nyutlåningen 4580 miljarder yuan, vilket är över nittio procent av regeringens uppsatta mål för hela året. Detta innebär att även om bara hälften av pengarna funnit sin väg in i realekonomin (och resten stannat i finanssystemet eller sökt sig till börsen) motsvarar det nästan en tredjedel av första kvartalets BNP.


En del av de investeringar som görs är välbehövliga och kommer att leda till högre tillväxt i det långa loppet och på kort sikt kompensera för minskningen i den privata sektorns fastighetsinvesteringar. Vissa indikatorer börjar också redan peka uppåt. Det mesta av pengarna ska dock spenderas på mycket kort tid, så beslutsfattarna har haft att snabbt försökt hitta realiserbara projekt. Tidigare förkastade idéer har åter tagits fram, något som riskerar att leda till överflödiga investeringar och fel sorts tillväxt. Stimulanspaketet innebär också risk för kraftigt ökad korruption. Multiplikatoreffekten för stimulanspaketet uppges uppgå till endast 0,84. Detta innebär att de 2 000 miljarder yuan som spenderas i år bara motsvarar 1 700 miljarder.


För att öka kvaliteten i investeringarna måste Kina reformera ekonomin ytterligare. Mycket återstår att göra när det gäller priskontroller, räntestyrning, favorisering av statliga företag, skydd för äganderätten, mm.

Trots att stimulanspaketet skulle kunna användas som ett gyllene tillfälle att göra något åt Kinas miljöproblem är det föga troligt att Kina, som sedan 2007 är världen största utsläppare av koldioxid, tar tillfället i akt. Normalt låter partiet ekonomiska överväganden trumfa övriga. Mycket av stimulanspaketet är avsett för energi- och infrastrukturprojekt, vilket kommer att gynna främst cement-, järn-, kol- och stålindustrierna, samt andra resursintensiva sektorer. Vissa nedsmutsande industrier som tidigare stängts av miljöskäl har nu tillåtits återuppta sin produktion av ekonomiska skäl.


Några positiva tecken

I mars ökade tillväxten i industriell produktion med 8,3 procent på årsbasis, jämfört med 3,8 procent under årets två första månader. En annan positiv nyhet är att inköpschefernas index har ökat för fjärde månaden i rad och för första gången sedan juli 2008 nådde över 50-sträcket, vilket indikerar att inköpscheferna anser att det ekonomiska läget håller på att förbättras.


I mars minskade exporten med 17,1 procent, vilket ska jämföras med en nedgång på 25,7 i februari. Importen fortsatte dock att falla med 25,1 procent, ned från -24,1 i februari. Förmodligen beror den lägre minskningstakten i export till viss del på det mycket osäkra läget för västerländska importörer fjärde kvartalet 2008, vilket gjorde att de slutade importera och tömde sina lager. Det är dock för tidigt att säga att den lägre minskningstakten motsvarar en hållbar återhämtning i världsefterfrågan. Som en följd av att exporten minskat mer i absoluta tal än importen har Kinas valutareserv ökat i en betydligt långsammare takt. Den uppgår nu till nästan 2 000 miljarder USD. Eftersom handelsöverskottet minskat i rask takt har dess bidrag till BNP-tillväxten blivit mindre.


Siffrorna för utländska direktinvesteringar ser allt bättre ut. FDI, som normalt motsvarar drygt två procent av BNP, har sjunkit sex månader i rad, men minskade i mars med endast 9,5 procent (yoy), den lägsta minskningen på tre månader efter att i januari ha minskat med hela 32,7 procent.


Det finns ingen officiell statistik på BNP-tillväxt från kvartal till kvartal, men flera investeringsbanker har försökt göra uppskattningar på egen hand med tillgänglig statistik. Så gott som allas beräkningar visar samma trend. Enligt Goldman Sachs uppskattning växte Kinas ekonomi med 2,2 procent fjärde kvartalet 2008, och med 5,8 procent under 2009 års första kvartal, dvs. en signifikant förbättring.


Senaste kvartalets positiva siffror har medfört att flera investeringsbanker reviderat sina tillväxtprognoser för Kina. T ex har Goldman Sachs höjt sin tillväxtprognos från 6 till 8,9 procent för 2009. Världsbankens, OECD:s och IMF:s prognoser ligger dock ännu kvar på ungefär 6,5 procent.


Konsumtion ej lösning på kort sikt

Kinas privatkonsumtion har fallit från 51 procent av BNP 1990 till 37 procent av BNP 2007, samtidigt som exportens andel ökat. Inget annat land har en så låg andel konsumtion i förhållande till BNP. Inom överskådlig tid kommer Kina inte heller att kunna driva världstillväxten. Kinesiska hushålls konsumtion motsvarar endast fem procent av de amerikanska hushållens. I det långa loppet har Kina inget alternativ till att styra över från export- till konsumtionsdriven tillväxt. Att ändra konsumtionsmönster tar dock tid. Risken är stor att den stora arbetslösheten och fallande inkomster, särskilt för migrantarbetare och bönder beroende av migranternas inkomster, leder till minskad konsumtion och ökat sparande, regeringens stimulansåtgärder till trots.

Att bygga upp en fungerande välfärd med sjukvård, skola och omsorg för alla kommer att ta åratal, varför traditionella satsningar på infrastruktur, som snabbt ger effekt på tillväxten, hittills prioriterats av regeringen i krishanteringen. Centralregeringen har 2009 öronmärkt endast 6,68 procent till välfärd, en nedgång från 2008 års 7,04 procent. Även om de lokala regeringarna lyckas få in tillräckligt med pengar för att spendera enligt sin budget, vilket de flesta bedömare betvivlar, så kommer resurserna satsade på välfärd endast att öka med 0,11 procentenheter till 10,27 procent av landets samlade offentliga utgifter.


En annan grundläggande reform som krävs innan konsumtionen kan öka är en omfördelning av resurser till vanliga medborgare. Den främsta orsaken till Kinas exceptionellt höga sparkvot är företagens sparande, vilket mer än fördubblats till 28 procent av BNP sedan Kina gick med i WTO 2001. Till stor del beror detta på regeringens politik som främjat tillväxt i stat och företags inkomster på hushållens bekostnad. Löneinkomster har minskat från 53 procent av BNP 1998 till 40 procent av BNP 2007. Dessutom har lokala regeringar i många fall finansierat sina, inte sällan onödiga, investeringar genom att beslagta och auktionera bort land. Endast en tredjedel av intäkterna i dessa auktioner har gått tillbaka till markens tidigare innehavare, vilket innebär att stora förmögenheter transfererats från hushåll till staten.


Massarbetslöshet och social oro

Arbetslösheten skjuter nu i höjden. Den officiella siffran, som man måste ta med en stor nypa salt, förväntas öka från 4,2 till 4,6 procent i år, vilket skulle vara den högsta officiella arbetslösheten sedan 1980. Inofficiellt tror dock många bedömare på en arbetslöshet som överstiger tio procent. Regeringen anger själv att mellan tjugo och trettio miljoner migrantarbetare, som inte omfattas av den officiella statistiken, förlorat sina jobb. Detta är en kraftig revidering uppåt av den officiella migrantarbetslösheten, som så sent som i december angavs vara runt åtta miljoner. Migrantarbetare står för i snitt 40 procent av landsbygdshushållens inkomster.


Många av de bortåt sex miljoner som årligen utexamineras från universitet kommer dessutom inte att erhålla någon anställning. Regeringen kommer att prioritera denna grupp, som ofta spelat en huvudroll i turbulenta perioder under Kinas historia, bland annat genom praktikplatser och erbjudanden om jobb som tjänstemän på landet. Små och medelstora företag har erbjudits lån på två miljoner yuan om de ”anställer ett visst antal nyutbildade universitetsstudenter” och universitet har blivit tillsagda att inrätta forskningstjänster till nyutbildade studenter.


Andra medel som använts för att minska arbetslösheten är uppmaningar till företag att sänka löner snarare än att säga upp löntagare, förbud för kollektiva förhandlingar samt stopp för planer att höja minimilönen. Företag tillåts också skjuta upp betalningar av arbetares socialförsäkring, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. En indikation på oron på arbetsmarknaden är att antalet rättsliga efterspel i arbetskonflikter har ökat kraftigt. Under årets första kvartal har antalet arbetsrelaterade domstolsfall ökat med 59 procent jämfört med första kvartalet 2008.


Lågt räknat kommer regeringen att behöva hitta arbete för över 35 miljoner arbetslösa migranter, nyutexaminerade universitetsstudenter och ungdomar, vilket är 75 procent fler än de 20 miljoner arbetstillfällen som enligt officiella utsagor behöver skapas varje år. Även om stimulanspaketet lyckas hålla tillväxten uppe kommer det dock sannolikt inte att leda till särskilt många nya arbetstillfällen eftersom stimulansåtgärderna främst kommer kapitaltung, ofta statligt ägd, industri till godo, och lämnar privata företag utanför.


Allt högre profil internationellt

Kina har under lång tid levt enligt devisen att inte lägga sig i andra länders ”inre angelägenheter”. På senare tid har dock Kina börjat ta allt större plats och visa upp en alltmer självsäker attityd gentemot omvärlden. T ex skylls finanskrisen på västs ”låga sparkvot och höga konsumtion”. USA:s tidigare överlägsna ekonomiska modell har kritiserats och Kina har vid olika tillfällen istället lyft upp den ”kinesiska modellen” som kännetecknas av en högre grad statligt inflytande över ekonomin.


Kina har mycket mer att förlora än USA på ökad protektionism, och i värsta fall handelskrig, eftersom man inte har möjlighet att stimulera nationell efterfrågan i sådan grad att den ersätter lägre extern efterfrågan. Kina kommer därför fortsatt att göra allt i sin makt för att kraftigt fördöma alla tendenser till protektionism och förhindra handelskrig. Hemma gör man dock ofta det motsatta. I offentlig upphandling går kinesiska företag före i kön, man har minskat skatteuttaget för exportföretag och begränsar gärna ”överdriven import” av jordbruksprodukter. I Doharundan är man en av de blockerande krafterna mot sektorsavtal som skulle riskera Kinas stödmöjligheter av ”strategiska industrier”.


Efterfrågan i omvärlden nödvändig för hållbar återhämtning

Kinas ekonomi kommer inte att ta fart förrän den rika världens ekonomier återhämtat sig. Om detta inte sker innan årsskiftet är risken överhängande att Kinas V-formade återhämtning istället blir en W-formad återhämtning.

De närmaste två-tre åren kommer den globala handeln kanske inte att växa nämnvärt, vilket kommer att göra det svårt för den kinesiska exporten att växa. Detta innebär en begränsning för kinesisk tillväxt, som förmodligen kommer att ligga kvar vid åtta-procentssträcket ett par år till.


Världsbanken ser ljusare på Kinas ekonomi

2009-11-04

Världsbanken sällar sig nu till övriga bedömare och höjer prognosen för Kinas tillväxt i år med över en procentenhet till 8.4 procent.

Tidigare låg Världsbankens tillväxtprognos för jätten i Öster på 7.2 procent.

Samtidigt spår Banken ännu starkare tillväxt i Kina nästa år, med 8.7 procent.

Senast förra veckan skrev IMF upp sin Kina-prognos för 2009 till 8,5 procent. Institutionernas ljusare syn på Kina och Asien är bara två i raden av liknande positiva bedömningar som flera privatbankernas omvärldsanalytiker gjort den senaste tiden.

Kinas snabba ekonomiska återhämtning, som förvånat bedömare, beror i första hand på regeringens massiva investeringar - hisnande 4.000 miljarder kronor.

Sänkta låneräntor och kraftigt ökad utlåning från de statliga bankerna har blåst på den inhemska konsumtionen och kompenserat för efterfrågekollapsen från Europa och USA.

Samtidigt räknar Världsbanken med att den kinesiska exporten ska ta fart, enligt onsdagens kvartalsrapport.

Samtidigt varnar Världsbanken för att de kinesiska ledarna alltför mycket ska luta sig mot en snabb återhämtning av exporten. Fortsatt kraftig inhemsk konsumtionsstimulans är vad som behövs, enligt Världsbanken.

”Ökad tillväxt och konkurrens inom service sektorn behövs”, anser Världsbankens författare.

Andra bedömare varnar för en låne- och fastighetsbubbla i den kinesiska ekonomin. Något som Världsbanken bara håller med om till en del.

Världsbanken varnar för ny ekonomisk kris

vid horisonten

18 november 2009

Kina, tillsammans med andra kraftigt växande ekonomier, riskerar att skapa nya ekonomiska bubblor på fastighets- och aktiemarknaden. Den varningen utfärdade den kinesiska centralbanken i Hong Kong idag.

Världsbankens president Robert Zoellick talade om samma risker förra veckan när han konstaterade att den snabba återhämtningen efter finanskrisen troligtvis skapar finansbubblor i Asien. För att undvika en potentiell kollaps på marknaden måste banker se över möjligheten att höja sina räntor och begränsa kundernas kredit, sa han i en intervju med Bloomberg.


I Hong Kong förklarade centralbankens rådgivare, Fang Gang, att en ”tvåsiffrig” ekonomisk tillväxt ”inte kommer att gynna Kina,” som fortfarande återhämtar sig efter den finansiella krisen.

Fan förutspår att Kinas BNP kommer att öka med mellan 8 och 9 procent under 2010.

Många ledande ekonomiska experter oroar sig för att nästa ekonomiska kris redan skymtar vid horisonten, just på grund av den överdrivna likviditeten.


Kinas banker har beviljat över 9 biljoner kronor i lån under 2009, någonting som inte bara stärkt tillväxten utan även lett till att Shanghai Composite Index stigit med 81 procent, rapporterar Bloomberg. Direkta investeringar i fasta tillgångar har under årets tio första månader ökat med 31 procent jämfört med ifjol till över 16 biljoner kronor, enligt Xinhua.


Förra veckan varnade en av Kinas främsta bankmän, Liu Mingkang att de låga amerikanska räntorna och dollarns låga värde skapar ”nya, verkliga och oöverstigliga risker för världsekonomin.”

Under årets tredje kvartal låg den kinesiska tillväxten på 8,9 procent jämfört med föregående år och ekonomiska experter räknar med att tillväxten kommer att överstiga 10 procent under det sista kvartalet.

Vad gäller inflationen för konsumentpriser så menar Fan att de antagligen inte kommer att påverkas under de närmaste månaderna eftersom matpriserna är relativt stabila.


Enligt Fan är situationen på Kinas fastighetsmarknad ännu inte ”galen”, men spekulationerna har ökat. Han menar också att en skatteökning för lyxprodukter måste övervägas för att balansera efterfrågan.

I 70 stora och medelstora kinesiska städer steg fastighetspriserna med 3,9 procent under oktober jämfört med föregående år, en ökning med 0,7 procent jämfört med september, skriver Xinhua.

En rapport från the Chinese Academy of Social Sciences (CASS) förutspår att fastighetspriserna kommer att stabilisera sig under första kvartalet 2010 för att sedan stiga i takt med inflationen under det andra kvartalet.

 

Kina BNP-tillväxt

Den kinesiska ekonomin expanderade 10,30 procent under det senaste året, mätt som jämfört med samma period året förändring av bruttonationalprodukten (BNP på årsbasis). BNP-tillväxten tar hänsyn till ett helt år av ekonomisk verksamhet, på så sätt undvika behovet av att göra någon typ av säsongrensning. Den kinesiska bruttonationalprodukten är värt 4909 miljarder dollar eller 7,92% av världsekonomin, enligt Världsbanken. Från 1989 till 2010 var Kinas genomsnittliga årliga BNP-tillväxten 9,30 procent nå en historisk toppnotering på 14,20 procent i december 1992 och rekordlåga 3,80 procent i december 1990.

BNP-tillväxt QoQ

image

 

BNP per capita

image 

Export

image 

Ränta

image 

Handelsbalans

image  

Börsen

image  
TradingEconomics-Kina

Kinas ekonomi växer så det knakar

Publicerad: 2009-09-11
KINA: Investeringarna i Kina ökade med 33 procent under januari-augusti, jämfört med samma period ifjol. Utrikeshandeln gav ett rejält överskott.

Kinas investeringar i fabriker, vägar och andra fasta tillgångar i städer ökade 33,0 procent under perioden januari till augusti 2009, jämfört med samma period föregående år. Det uppgav den nationella statistikbyrån, skriver Bloomberg News. Analytiker hade väntat en ökning med 32,7 procent. Under januari till juli ökade investeringarna med 32,9 procent jämfört med samma period föregående år.

Kinas industriproduktion ökade 12,3 procent under augusti, jämfört med samma månad föregående år. Det framgår av data från Kinas nationella statistikbyrå, enligt Bloomberg News. Analytikerna hade väntat sig att industriproduktionen skulle ha ökat med 11,8 procent, enligt Bloomberg News prognosenkät.

Kinas utrikeshandel genererade ett överskott på motsvarande 15,7 miljarder dollar i augusti, upp från 10,6 miljarder dollar föregående månad. Enligt Bloomberg News prognosenkät väntade sig analytiker ett överskott på 13,6 miljarder dollar. Exporten minskade med 23,4 procent jämfört med samma månad året före, väntat var -19,0 procent. Importen minskade samtidigt med 17,0 procent, väntat var -10,5 procent.

Detaljhandeln i Kina ökade med 15,4 procent i augusti, jämfört med samma månad 2008. Det rapporterar Kinas nationella statistikmyndighet, NBS, enligt Bloomberg News. Analytikerna hade väntat sig att detaljhandeln skulle ha ökat med 15,3 procent, enligt Bloomberg News prognosenkät. Under perioden januari till augusti steg detaljhandeln med 15,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Analytikerna hade väntat sig en uppgång med 15,1 procent, enligt Bloomberg News prognosenkät. Under perioden januari till juli steg detaljhandeln med 15,0 procent, jämfört med motsvarande period 2008.

Kinas konsumentpriser sjönk 1,2 procent i augusti jämfört med samma månad 2008. Det rapporterar den nationella statistikbyrån, NBS, i Kina. Analytikerna hade väntat sig att KPI skulle sjunka med 1,3 procent i augusti, enligt Bloomberg News prognosenkät. I juli sjönk KPI med 1,8 procent jämfört med samma månad föregående år.


Uppåt i Kina - Nordeuropeiska företag tror på ökade vinster


Publicerad: 23.09.2009

Högsta ledningen på Nordeuropeiska företags dotterbolag i Kina har blivit mycket mer positiva till marknadsförutsättningarna sedan vår senaste undersökning i mars. Företagen ser en tydlig vändning i försäljningen på den kinesiska marknaden och planerar ytterligare rekryteringar. En absolut majoritet tror på ökande vinster i Kina under de kommande sex månaderna.


I SEB:s China Financial Index, som vänder sig till runt 50 av de största nordiska och tyska företagens dotterbolag i Kina, visar att den lokala ledningen på företagen blir alltmer säkra på att den kinesiska ekonomin har vänt uppåt och tror att tillväxt-ökningen kommer att fortsätta öka på kort sikt. Indexet når 62 i september, upp från 53 i mars.


Kinas massiva stimulanspaket har en uppenbar effekt på affärsutsikterna för svenska och andra nordeuropeiska företag i Kina. Oavsett vad man har för tilltro till officiell kinesisk statistik så visar vårt index att företagen ser ett betydligt starkare affärsklimat och ökade vinster i Kina, säger Fredrik Hähnel på SEB i Shanghai som är författare till rapporten.


Exporten från Kina till USA och europeiska marknader har fallit drastiskt för de flesta företagen men den inhemska marknaden har stått emot bra och vägt upp mycket av exportfallet, säger Hähnel.

Kina ökar också i betydelse jämfört med andra marknader.


Kinas ekonomi växte med 7.9 procent i tredje kvartalet och få ekonomer tror nu att Kina inte ska nå det officiella målet på 8 procent tillväxt för hela 2009. Samtidigt visar övriga stora marknader negativ tillväxt på helåret, vilket gör Kina mer attraktivt relativt sett, säger Hähnel.


Undersökningen visar också att inget företag planerar att minska närvaron i Kina. Tvärtom planerar redan hälften av företagen ytterligare rekryteringar. Investerings-planerna faller dock något sedan senaste undersökningen.

Investeringsbeslut tas på företagens huvudkontor i Europa. Många företag har fortfarande en försiktig inställning till ytterligare utlandsinvesteringar och det tar troligen ett tag innan positiv marknadsinformation från den kinesiska marknaden leder till fler investeringsbeslut. Håller de positiva tongångarna i Kina i sig lär vi få se en ökning i investeringar under 2009, avslutar Hähnel.

Rusch efter bilar i Kina

Publicerad 8 november 2009

I Kina verkar det inte finnas någon bilkris. Försäljningen under oktober ökade med 79,6 procent jämfört med samma månad förra året. Och ändå var det 9,8 procentenheter sämre än vad man sålde i Kina under september. (TT)




Uppåt för Kinas ekonomi

Publicerad 11 november 2009

Kinas tillverkningsindustri har ökat takten i produktionen till den högsta nivån på 19 månader. Uppgången är på drygt 16 procent jämfört med ett år tidigare, visar färsk statistik.

Samtidigt redovisades statistik som visade att en nedgång i investeringar och utlåningstillväxten, vilket förklaras av att stödprogram för ökad utlåning från kinesiska banker börjat klinga av.


En annan kinesisk rapport visade att såväl importen som exporten från vad som nu är världens tredje största ekonomi fortsätter att minska för tolfte månaden i rad. Exporten i oktober sjönk med 13,8 procent jämfört med ett år tidigare. Importen minskade 6,4 procent jämfört med en nedgång med 1 procent.

Kinas tillväxt tros hamna på 8 procent för 2009.


Produktionssiffran från industrin för oktober på 16,1 procent kan jämföras med 13,9 procent i september och en snittprognos på marknaden på 15,5 procent.


Fortsatt kraftig tillväxt i Kina

Publicerad 2009-10-22

Kinas ekonomi växte med 8,9 procent under tredje kvartalet jämfört med samma period förra året, uppger regeringen. Ett starkt tecken på att världens tredje största ekonomi är väg att återhämta sig.

Bruttonationalprodukten (BNP) ökade med 7,7 procent under årets första nio månader jämfört med samma tid förra året, enligt Kinas statistikbyrå.


Trots tecken på uppgång varnar regeringen för risker när det gäller obalanser i ekonomin.

Regeringen säger sig dock vara övertygad om att nå 8 procents tillväxt under 2009.


-För närvarande är det avgörande för den nationella ekonomin att uppnå stabil tillväxt. Den ekonomiska återhämtningen måste befästas, sade statistikbyråns talesman Liu Xiaochau.

Han sade att den utländska efterfrågan är fortsatt svag och tillade att "ökad inhemsk efterfrågan och strukturell anpassning förblir en svår uppgift".


Sent på onsdagen, inför publiceringen av siffrorna, uttryckte regeringen tillförsikt om de ekonomiska framtidsutsikterna.


-Den positiva trenden i återhämtningen har befästs", sade premiärminister Wen Jiabao i ett uttalande.

I november förra året sjösatte Kina ett gigantiskt stimulanspaket värt fyra tusen miljarder yuan, motsvarande närmare 5 000 miljarder kronor, för att bekämpa finanskrisen.


Kinas investeringar i urban infrastruktur ökade de nio första månaderna med 33,3 procent.

Landets konsumentprisindex, som är ett mått på inflation, föll 1,1 procent under de nio första månaderna jämfört med samma period förra året.


Industriproduktionen ökade under perioden januari till med september med 8,7 procent, jämfört med samma period förra året.


De flesta analytiker spår en ännu starkare kinesisk tillväxt 2010, skriver Reuters.



Kinas premiärminister Wen Jiabao ser positiva tecken i ekonomin, det värsta i finanskrisen kan vara över

Kina: Ekonomin har bättre kraft,

tillväxtmål nåbart - keqiang

2009-10-30

(SIX) Kinas vice premiärminister Li Keqiang uppgav under fredagen att Kinas ekonomi nu har bättre kraft och att den förväntade BNP-tillväxten på åtta procent för helåret 2009 är möjlig att nå. Det framgår av Dow Jones Newswires. Mer kraft ska läggas på att få fart på den inhemska efterfrågan och de ekonomiska reformerna ska accelereras. Samtidigt ska Kina bibehålla sin stabila och konsekventa ekonomiska politik, enligt Li Keqiang.


Kina har gjort allt rätt

Publicerad 2009-10-27

Kinaexperten och Sweden China Trade Councils vice ordförande Frédéric Cho kom i helgen hem från ett av genom åren otaliga besök i Asien. Denna gång gick resan till Beijing och Hongkong.


Kina har överraskat världen under finanskrisen genom att lyckas växa ekonomin med 7–8 procent när resten av världen har gått in i en recession med kraftiga BNP-fall och där inte minst Sverige tillhör de mest utsatta med en förväntad nedgång på 5 procent i år.


Trots att Kina har gått starkt oroas inte Frédéric Cho för att tillväxten skulle vara på väg att avta.

Hur har det varit möjligt för Kina att växa så starkt under krisen?


”De har lyckats växla om ekonomin från att vara mycket exportberoende till att växa av inhemsk kraft. Den kinesiska regeringen var tidigt ute med att lansera ett mycket omfattande stimulanspaket på motsvarande 585 miljarder dollar och det är effekterna av dessa satsningar som nu bär frukt.


En stor del av pengarna har gått till infrastruktursatsningar. De tog helt enkelt en kalkylerad risk när de sjösatte programmet och var beredda att ta av budgetöverskottet för att stimulera ekonomin.”

Hur vågade de ta den risken?


”En orsak till att de gjorde som de gjorde var de goda effekterna av landets ekonomiska politik i samband med Asienkrisen 1998. När flertalet övriga länder i tigerekonomierna tvingades rädda sig genom kraftiga devalveringar genomförde Kina ett stimulansprogram som var klart större än fjolårets. Den gången uppgick programmet till fantastiska 75 procent av landets BNP.”


Du är inte rädd att Kina gör om Alan Greenspans misstag? Han vågade inte låta ekonomin gå in i en lågkonjunktur utan sänkte räntorna mycket kraftigt 2003–2004 och det fick till följd att man pumpade upp ekonomin och skapade en fastighetsbubbla och därpå följande finanskris. Jag tycker att nyheten om att den kinesiska bilförsäljningen ökade med 83 procent i september betyder bubbelvarning.


”Nej, det är jag inte särskilt rädd för. Kina kommer från en helt annan nivå och landet kan lättare kontrollera sådana risker eftersom bankerna är statskontrollerade. Den kinesiska banktillsynsmyndigheten har dessutom det senaste året skickat signaler till bankerna att vara mer återhållsamma med utlåningen för att inte skapa en bubbla.


Det finns förstås en hel del nödlidande lån i det kinesiska banksystemet men inte i en sådan omfattning att det riskerar den kinesiska ekonomin. När det gäller bilförsäljningsökningen är det ett exempel på att det är den inhemska ekonomin som prioriteras inte minst genom skattesubventioner.”

Vad finns det för osäkerhetsfaktorer?


”Jag ser en viss risk för att det på kort sikt kan uppstå flaskhalsar. Kina gör vad de kan för att undvika dem, inte minst genom att se till att få kontroll över råvaror, vilket de kinesiska bolagens satsning i Nigeria och för den delen kinesiska Sinopecs köp av Lundinbolaget Tanganyika Oil för precis ett år sedan är exempel på. Den affären har nog blivit en bra affär för bägge parter.


Kina är på frammarsch när det gäller utländska investeringar och staten ser uppenbarligen att de har råd att både satsa utomlands och stimulera den inhemska ekonomin. I internationella tidningar kan man ständigt läsa om kinesiska affärer. Nyligen köpte till exempel kinesiska intressen Canary Wharf i London. På lång sikt är miljöutmaningen Kinas stora problem. Jag tycker dock att regimen har börjat inse miljökonsekvenserna av tillväxten.”


Det kändes oroväckande när USA införde strafftullar på kinesiska bildäck och att det skulle kunna leda till ett eskalerande handelskrig. Den nyheten flög dock snabbt förbi. Hur ser du på relationen mellan USA och Kina?
”Bägge länderna inser mycket väl att de är beroende av varandra. I dag pratar de via G20 och inte via G2 (USA och Kina), vilket egentligen skulle spegla maktdominansen i världen på ett bättre sätt. USA och Kina har inte velat formalisera sitt samarbete, men det funkar bra ändå.


Man märker Kinas tilltagande ekonomiska makt främst på andra områden som till exempel de just nu pågående årliga förhandlingarna om priset på järnmalm mellan just Kina som är världens största köpare av järn och bolag som Rio Tinto och BHP. Kina vill inte betala högre pris och använder sin ställning som köpare för att pressa priset. Det blir en viss höjning av järnmalmspriset i år, men dessa förhandlingar tycks bli svårare och svårare och ta längre tid för varje år som går.”



Hu Jintao, Kinas president.


Kinesiska inköpschefer gladare än på länge

Publicerad 2009-12-01

Inköpschefs-index för Kina är uppe på högsta nivån på fem år, tack vare stark export.

Det skriver Bloomberg, och beskriver det som att det är Asien som nu leder konjunkturåterhämtningen i världen.

Enkäter där inköpschefer tillfrågas om hur de ser på den ekonomiska framtiden är välkända från USA och anses där vara en ”ledande indikator” för vart konjunkturen är på väg.


Under tisdagen släppte banken HSBC oktoberresultatet för sitt inköpschefs-index för Kina, vilket då uppgick till 55,7.

Det var den högsta nivån sedan april 2004 då värdet var 57,1.

Det är särskilt efterfråganexport från Kina som är stark understryker HSBC enligt nyhetsbyrån.

Kinas konjunkturåterhämtning är stabil, säger en HSBC-ekonom som Bloomberg talat med.

Ökande orderingång och produktion, plus den snabba ökningen av nya exportorder, har genererat nya jobb och kommer att fortsätta göra det.

Nu gnuggar gruvbolagen händerna, eftersom bra fart för Kinas ekonomi betyder stor efterfrågan på råvaror inklusive metaller.

Hastigheten för Kinas återhämtning har verkligen överraskat, säger Marius Klopper till Bloomberg.

Han är vd för BHP Billiton som är världens största gruvbolag.

Tillväxten för den kinesiska ekonomin kommer att fortsätta, och den kommer att fortsätta vara ”råvaru-intensiv”.

Kinesiska statens eget inköpschefsindex offentliggjordes också under tisdagen, och uppgick till 55,2.

Som tumregel brukar indexvärden över 50 anses innebära att det är tillväxt i ekonomin i det landet inköpschefs-indexet avser.

Flera andra tecken finns på bra konjunktur i regionen:

Australien: Landets centralbank höjde under tisdagen sina styrräntor för tredje månaden i rad. Höjda centralbanksräntor brukar bero på att centralbanken vill bromsa en stark konjunktur.

Sydkorea: Landets export ökade för första gången på 13 månader, enligt ny statistik som rapporterades under tisdagen.

Indien: Landets ekonomi växte med 7,9 procent under tredje kvartalet, enligt statistik från måndagen. Det var mer än väntat.

Kina för sin del väntas ha en tillväxt på 10,5 procent under fjärde kvartalet, vilket gör att landet kommer att överträffa sitt mål om att ekonomin ska växa med 8 procent i år.

Australiens centralbankschef Glenn Stevens pekar på att kapitalflödena in i Asien och andra utvecklingsländer har börjat ta fart, och till skillnad mot resten av världen har regionens banker ingen kris.

God tillväxt i Kina ökar efterfrågan på australiensiska råvaror som järnmalm.

 


Kina - den ekonomiska krisens största vinnare


Publicerad: 3 december 2009

Kina är den stora vinnaren i den globala ekonomiska krisen och har gått om EU som USA:s viktigaste ekonomiska handelspartner. Vilka faktorer ligger bakom det kinesiska miraklet?


Samtidigt som forskare vid Universitetet för Försvarsteknologi i Changsha i Kina bevisade att deras nya superdator Tianhe klarade av att genomföra en biljard beräkningar per sekund, förklarade man från officiellt håll att Kina snart kommer att utmana USA som ny supermakt.

Till skillnad från Europa och övriga Västvärlden går Kinas ekonomi stadigt framåt med en tillväxt på 9 procent under det första kvartalet i år. Med en befolkning på 1,3 miljarder människor har Kina bevisat att man klarat av omställningen till marknadsekonomi och har intagit en ledande position.

Kombinationen kapitalism och en stark stat under ledning av ett sittande regeringsparti har förbryllat många liberaler i Väst som länge menat att marknadsekonomi och demokrati är två sidor av samma mynt. I Kina förenas istället ekonomisk frihet med inskränkningar av yttrande-, tryck- och religionsfriheten, liksom med interneringar och tortyr av politiska dissidenter.


USA är beroende av Kina i flera avseenden. Kina är USA:s största långivare och två tredjedelar av landets utländska valuta är investerade i amerikanska dollar. Därutöver har Kina en av de viktigaste exportörerna av varor till den amerikanska marknaden. Att i detta läge påminna Kina om Tibet, mänskliga rättigheter, klimatfrågor eller argumentera för visionen om en kärnvapenfri värld skulle på sin höjd vara ett spel för gallerierna. Kina vet att de kan komma undan tack vare sin allt starkare position på världsmarknaden och Obama har i nuläget ingenting att sätta emot. En fredlig relation med Kina ligger dessutom i linje med Obamas strävan efter ökat internationellt samarbete.


Kina har även ambitionen att utmana USA militärt. Enligt en artikel i Folkets Befrielse Armés partiorgan skrev flygvapengeneralen Xu Qiliang att Kina har planer på ett nytt avancerat försvarssystem i rymden. Mot bakgrund av Kinas framgångar inom rymdteknologin med bemannade rymdfärder har vi starka skäl att se detta som sannolikt. Generalen menade även att Kina skulle bli en supermakt inom en 40 års period och därför behövde ett bra försvar mot eventuella hot.


Man kan även jämföra den kinesiska statens ekonomiska stimulanspaket med den amerikanska. Kina satsade hela 13 procent av sin BNP i syfte att stimulera ekonomin, vilket i reella värden innebär ett dubbelt så stort stimulanspaket som USA och hela fem gånger så stort som Tysklands. Kina är i nuläget det land som driver den internationella ekonomin framåt.

Kina har de facto tagit Europas plats som USA:s viktigaste partner i världsekonomin, något som USA har sig själv att klandra för om man betänker den monetära politik och det kreditgivningsinstitut som förorsakade den djupa fastighetskrisen i landet. Utrikesministern Hillary Clintons första utlandsresa var till Kina och där försäkrade hon att:

”USA är bestämda i sin uppfattning att fortsätta med en positiv och samarbetsvänlig relation med Kina, en relation som vi tror är viktig för den framtida freden, utvecklingen och framgången för båda länderna och för världen.”

Nyligen skrev finansminister Timothy Geithner tillsammans med Hillary Clinton en artikel i Wall Street Journal att: ”Få globala problem kan lösas ensamma av antingen USA eller Kina”. Denna mening har fått bedömare att skämta om framtida G-2 möten mellan de två länderna där de tillsammans fattar ekonomiska beslut åt resten av världen. Redan president Bush uppgraderade Kinas roll i världsekonomin genom att bjuda in landet till G-20 förhandlingarna, något som Tyskland motsatte sig.

Tillverkningen av de flesta TV-apparater, möbler och datorer i världen sker i Kina. Nyligen köpte ett kinesiskt företag som knappt något västerländskt företag kände igen till namnet General Motors Hummer SUV band. Företaget hette Sichuan Tengzhong Heavy Industrial Machinery. Utanför företagets fabrik i Chengdu står stor skylt med mottot: ”Låt resten världen imitera oss”.


Kina har även blivit en viktig handelspartner för Afrika och Arabvärlden. En stor del av Afrikas råvaruexport går nu till Kina och Arabländerna är angelägna om att återupprätta sina traditionella handelsvägar till Mittens rike. Latinamerikas viktigaste ekonomi är Brasilien som nu har Kina och inte USA som sin främsta handelspartner.

Förenta staterna är fortfarande världens starkaste ekonomi och militärmakt, men behåller sin position tackvare Kina. I denna relation är det amerikanerna som konsumerar och kineserna som producerar. Kina blir rikare genom en merkantilistisk politik där man främst importerar råvaror och exporterar färdiga produkter, medan USA:s skuld till det nya ekonomiska imperiet växer. År efter år har amerikaner köpt iPods, TV-apparater, datorer, skärmar, kläder och leksaker som tillverkats i Kina, och Kina har därför ett intresse av att deras främste lyxkonsumenter har fortsatt råd att betala. Från och med 2008 rubbades detta förhållande då allt fler amerikaner började inse att det finns fördelar med att spara pengar. Detta medförde initialt svårigheter för många kinesiska företag som fick minska sin produktion. Det som hänt under de sista åren är att kinesiska företag satsar på nya marknader i Asien, Mellanöstern och Afrika. De kinesiska företag som fick säga upp anställda 2008 har nu börjat komma tillbaka.

Den kinesiska staten har som mål att landet som helhet når en tillväxt om 8 procent 2009. Den kinesiska staten stimulerar bland annat ekonomin genom att hålla nere marknadspriserna på kylskåp, TV-apparater och bilar. Inom kort kommer Kina vara den största bilmarknaden i världen. Det ekonomiska ideal som Kina eftersträvar kallas ibland ”patriotisk marknadsekonomi”. En företagare som tjänat pengar på den nya ekonomiska friheten och eventuella statliga förmåner, förväntas vara lojal med staten och partiet. Detta synsätt gäller även för utländska gästarbetare vilka som regel välkomnas när ekonomin går bra, men är de första som får gå när ekonomin går dåligt. Den kinesiska befolkningen är dock långt ifrån att bli lika starka konsumenter som västerlänningar, vilket är anledningen till det starka intresset av export till utländska marknader.


En av de starkaste tillväxtregionerna i Kina är Chengdu där idag 80 000 mjukvaruingenjörer arbetar med programutveckling och dataspel. Chengdu beräknas anställa dubbelt så många ingenjörer inom en treårsperiod. Kineserna kallar Chengdu för det nya Sillicon Valley. Chengdus mest imponerande del består av en 87 kvadratkilometer stor high-tech park. Xu Liming som är en av parkens administratörer sa nyligen:

”Den kinesiska västern är en ekonomi som ingen längre kan ignorera. Den globala krisen är vår stora chans.”

Den kinesiska ekonomin har även fått efterverkningar i Sverige. Nyligen köpte det kinesiska företaget MTR upp lokaltrafiken i Stockholm. Christer G Wennerholm (m) som är ordförande i SL beskrev beslutet som lättfattat:

– Vi kommer att få ännu bättre trafik med högre kvalitet, bättre punktlighet och tillförlitlighet. Och detta till ungefär samma pris som tidigare. Det gör att detta har varit ett bra och lätt beslut att fatta för mig och styrelsen.

Kina har lyckats bli en av de ledande aktörerna bakom globalisering trots att de aldrig skulle komma på tanken att införa mångkultur och andra fenomen som idag förknippas med den nya ekonomin. Kinesiska företag når toppresultat utan mångfald på arbetsplatsen och ambitiösa jämställdhetsprogram. Istället har man satsat på nationalism i förening med pliktkänsla och lojalitet. I syntes med en fri marknadsekonomi där innovationer och nya idéer kan blomstra och den privata äganderätten respekteras, har detta medfört att Kina har tagit ledningen i världsekonomin och därmed även långsiktigt i världspolitiken.




Framtiden talar för Kina

När Folkrepubliken Kina fyllde 60 år den 1 oktober kunde landet fira en blixtsnabb utveckling. Från total isolering, till positionen som en av världens mest betydelsefulla länder. Nu talar framtiden för Kina och Kinafonder.


Kina har precis blivit världens tredje största ekonomi, sett till BNP. Nästa år räknar man med att köra förbi Japan, sedan återstår bara USA.


Trots att världen går på kryckor kommer Kinas tillväxt troligtvis att landa på 8 procent i år och 9 procent nästa år.

Kinas nya strategi är att göra sig fri från sin exportinriktade tillvaro och lägga mer krut på att utveckla det egna landet. Samtidigt försöker regeringen dra ned på statens roll och släppa in det privata näringslivet.

Det är full fart på emissioner, börsnoteringar och byggande.

Priserna på lägenheter är tillbaka på rekordnivåer i Kina och Hongkong. Det visar vilka enorma resurser som finns, säger Fidelitys investeringsspecialist Maria Abbonizio.


De kinesiska börserna vände uppåt redan för ett år sedan, men utvecklingen har varit avvaktande den senaste tiden. Det hela började med att regeringen stramade åt bankutlåningen i augusti.

Men sättningen drabbade framför allt börserna i Shanghai och Shenzhen, där kineserna investerar. På Hongkongbörsen, där de flesta Kinafonder köper sina aktier, har rallyt stannat av men inte backat.

Det är svårt att göra snabba klipp för tillfället och det finns en risk för korrigering. Men framtiden talar för Kina. Redan efter ett år eller två tror jag att du kan räkna hem en god affär, säger Maria Abbonizio.


Kina öppnar börs för tillväxtbolag


Det hölls en ceremoni för en ny Nasdaqinspirerad handelsplats för tillväxtbolag i Shenzhen i södra Kina.

Shenzhen huserar redan Asiens nionde största börs, men den nya handelsplatsen för aktier, kallat ChiNext och GEM (Growth Enterprise Market), är tänkt att erbjuda handel för små och medelstora tillväxtbolag inom innovationsbranscher såsom mjukvaru- och läkemedelsföretag och företag inom kreativa branscher, rapporterar BBC News. Handel för sådana bolag uppges ha varit eftersatt i Kina, vars börser främst varit till för stora statsägda företag.

Första handelsdag var på fredag, den 30 oktober, och antalet bolag blir 28 stycken, enligt nyhetssajten
Window of China. En kinesisk analytiker, He Chengying, som uttalar sig för Window of China, ser ljust på initiativet men noterar att det sedan 70-talet lanserats runt 75 tillväxtbörser som ChiNext runt om i världen, men bara drygt 40 har överlevt.


En talesman för den kinesiska motsvarigheten till Finansinspektionen sade till Window of China att det är bra med denna sortens börser för tillväxtbolag, men påpekade samtidigt att bolagen har högre benägenhet att utsättas för marknadsmanipulationer och manade till försiktighet bland investerare.


Potential i Kina

Den kinesiska marknaden fortsatte att stiga under november med en uppgång på 2 procent. Fonden steg med 3,5 procent. Den kinesiska ekonomin ser fortsatt stark ut. Tillväxten under fjärde kvartalet närmar sig 9-10 procent. Trots positiva nyheter om ekonomin under månaden och stigande börs har fokus förskjutits mot oro för åtstramningar. Bankernas utlåning ökar nu i långsammare takt och en viss oro för att bankerna behöver ta in nytt kapital fick börsen att falla tillfälligtvis. Kinas premiärminister, Wen Jiabao, säger dock på den pågående parti konferensen, att man kommer att fortsätta att stimulera ekonomin under 2010. Implementeringen av de statliga investeringsprojekten kräver också att bankerna fortsätter att öka sin utlåning med ytterligare 7-8000 Mdr Rmb under nästa år. Inhemsk konsumtion kommer att bli en viktig pusselbit i Kinas framtida tillväxtstrategi. Fastigheter, biltillverkare och detaljhandel är branscher som gynnas av detta.


De kinesiska stödpaketen ökar både industrins orderingång och privatpersoners konsumtionsbehov. Kinas utmaning framöver är att kunna ersätta bortfallet i exportdriven tillväxt med egentillverkad tillväxt i form av investeringar och inhemsk konsumtion. Kina har styrkan att kunna finansiera detta. Implementeringen av de planerade statliga investeringarna har bara börjat, även om bankerna redan har försett företagen med finansiering. Samtidigt gynnas Kina av en global vändning i efterfrågan, vilket syns i Kinas lageruppbyggnad och inköpschefernas agerande. Kina kommer att fortsätta gynnas av den globala omstruktureringen med ökad outsourcing av produktion från västvärlden.


Därför ska du investera i Kina


Infrastrukturinvesteringarna de närmaste åren uppgår till cirka 600 miljarder dollar, motsvarande cirka 4 700 miljarder kronor.


Inhemsk konsumtion och investeringar ersätter exporten som främsta drivkraft i ekonomin.


En landreform och sjukvårdsreformer, tillsammans med fortsatt urbanisering, utgör grunden för långsiktiga strukturella förändringar.


Världsutställningen i Shanghai 2010 ger Kina ökad uppmärksamhet.


Kina kommer även i fortsättningen att gynnas av den globala omstruktureringen med ökad outsourcing av produktion från västvärlden.


Hushållens höga sparkvot ger potential för ökad konsumtion.


Kina har finansiella muskler att stimulera ekonomin via statliga investeringar.


FONDER:


Blå=Carlson China Micro Cap

Grå=UBS (Lux) Equity Fund - Greater China B Acc

Grön=AGI China C Acc

Röd=FirstSt Greater China Growth

Ljusblå=Baring Hong Kong China Fund USD Inc



The press

Television

Radio

News agency

  • Xinhua (New China News Agency) - state-run, web pages in English

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.