Ny energi


 


Sol, vind och vatten tar plats i fondportföljen

2008-01-14

Den ökande oron för klimat och miljö har också ökat intresset för miljöteknikfonder. Sol, vind och vatten och renare transporter kan ge renare miljö – och renare samvete för fondspararen.

Det lavinartat ökade intresset för miljön och klimatförändringarna ger också möjlighet att, genom fondplaceringar, stödja teknik­utvecklingen och de företag som arbetar med miljöteknik och framtidens energikällor.

Intresset för miljöteknikfonder har ökat det senaste året, säger Oscar Sundström, rådgivare på fondmarknaden.se.

Det är riskfyllt med miljöteknikbolag (cleantech) men placeringarna kan ha stora möjligheter på sikt. Svenska miljöteknikaktier tappade under andra halvåret 2007 på börsen, men överlag hade miljöteknikfonderna – som också innehåller utländska företag – en bra avkastning under förra året, några fonder mycket bra.

Fonderna har, liksom så många andra, påverkats av alla börsfall i början av 2008 och står på minus sedan årsskiftet. Oscar Sundström tror dock att miljö­teknik har framtiden för sig, och att de inte kan jämföras med exempelvis it-bolagen.

It-bolagen (före it-kraschen) hade konstiga värderingar. ­Cleantechbolagen är visserligen högt värderade men på längre sikt bör det finnas vinster att göra på miljöteknik eftersom det behövs för framtiden.

Sedan tidigare finns de traditionella miljöfonderna, där man tar hänsyn till hur företag i olika branscher hanterar miljön och de som arbetar mest miljövänligt.

De nya miljöteknikfonderna placerar i företag som arbetar med och utvecklar sådan teknik som ska ta hand om miljöfrågorna. Det kan vara bolag som arbetar med förnyelsebar energi eller med vattenrening, avfallshantering och renare transportlösningar.

Det ska ses som branschfonder, och bör inte vara mer än en liten del av fondsparandet, kanske 5 procent, och då på lång sikt, säger Oscar Sundström.

Sedan tidigare fanns miljöteknikfonder från utländska fond­bolag som schweiziska Pictet, DnB Nor, BlackRock Merril Lynch, Crédit Suisse och UBS, som alla säljs i Sverige. Pictet var tidigt ute och startade redan 2000 sin vattenfond, Pictet Water. Förra våren lanserades deras Clean energy. DnB:s fond Miljöinvest har funnits i 20 år i Norge men har ganska nyligen börjat säljas i Sverige. Här kallas den DnB Nor Renewable Energy.

Förra året startade flera nya fonder med inriktning på företag inom miljöteknik.

ABN Amro, som säljs genom Banco i Sverige, lanserade en ­miljöteknikfond under 2007 då man tror att det är en tillväxtsektor med stor utvecklingspotential. ABN Amro Clean Tech-fonden förvaltas i Paris. Det är en globalfond och den investerar i börsnoterade miljöteknikföretag i olika regioner och branscher, fokuserar på renare teknologi och produkter och tjänster som bidrar till klimatförbättring och en renare miljö.

Klimatfrågan är så viktig och hållbara lösningar för en bättre miljö behövs och behovet ökar hela tiden, säger Ewa Hutmacher, ansvarig för produktutveckling på Banco.

Det har enligt henne blivit hett att investera i miljöteknik. Frågan om det är en bubbla har dykt upp från en del kunder liksom frågan om det finns bolag som bara drar nytta av att surfa med på miljöteknikvågen.
Visst finns det bolag inom sektorn som är övervärderade, och därför är det oerhört viktigt att våra analytiker tittar på värderingarna, säger hon.

Ylva Edenhall. Svd.se



Ny energi – en ren fondflopp

Publicerat 2009-06-25

Mängder med sol- och vindfonder har dykt upp i spåren av klimatkrisen – men de har gett dålig utveckling för spararna det senaste året, visar DN Ekonomis genomgång. Fonder som investerar i ny energi har fallit extra mycket jämfört med andra kategorier.


Klimatkrisen har gjort att många förvaltare startat fonder som investerar i företag som satsar på ny energi. För svenska sparare finns det cirka 10 fonder med inriktning på ny energi tillgängliga för svenska sparare. Fonderna investerar bland annat i bolag med koppling till solkraft, vindkraft, energisparande eller tekniker för att rena utsläpp.


Det här ses som en framtidsbransch men tittar man på det senaste året har det gått trögt för fonderna med ett minus på 25 procent, enligt analysföretaget Morningstar.


De tog mycket stryk under 2008, konstaterar Martin Almblad, fond­analytiker på Fondmarknaden.se.

Utvecklingen är sämre än genomsnittet för exempelvis Sverigefonder som ligger på minus 18 respektive för tillväxtmarknadsfonder som hamnar på minus 15.


En tung orsak till den svaga utvecklingen förra året var finanskrisen. När kreditsystemen havererade blev det svårt att låna pengar vilket innebar en osäkerhet för att det skulle gå att finansiera olika projekt inom sektorn.

Om det gått trögt det senaste året ser det mer positivt ut framöver.

Vi tror att det här en bransch som ligger i tiden, säger Martin Almblad.

Han pekar på att det görs stora satsningar i USA och Kina på den här sektorn.

De kommer att ösa en massa pengar över de här bolagen vilket förhoppningsvis kommer att påverka kurserna positivt. Till det kan läggas att gemene man får ett allt ökat intresse för att vara miljömedveten, säger han.

Möjligtvis kan man se en positiv effekt i år. Fondernas avkastning under förs­ta halvåret är lite bättre än Sverigefonderna med ett plus på strax över 20 procent. Men det är en bra bit ifrån den genomsnittliga avkastningen för breda tillväxtmarknadsfonder som ligger på över 30 procent.


Som sparare bör man också vara medveten om att det finns faror med branschfonder.

Det hör till de mer riskfyllda man kan ge sig in i. Om luften går ur en bransch kan det ta väldigt lång tid innan kurserna kommer tillbaka. Det kan bli en helt död marknad, varnar Martin Almblad.

Ett exempel på detta är utvecklingen för IT-fonder som haft svårt att komma tillbaka efter kraschen i början av 2000-talet.


Vi tycker att man ska hålla sig till 5–10 procent av det totala innehavet. Det kan skapa en överavkastning om man har tur och går det åt skogen är det inte de sista slantarna som drabbas, menar Martin Almblad.

Hasse Eriksson. dn.se


Ljusning för cleantechfonder

Publicerad: 2009-06-16 14:09
FONDER: Året började lite trevande för de relativt nya fonder som investerar i miljövänlig teknik, cleatech-fonderna. Men de senaste månaderna har de tagit fart ordentligt. Se här hur mycket de har stigit.


Som grupp har fonderna stigit med drygt 25 procent sedan årsskiftet. DnB Nor Renewable Energy ligger i topp med en uppgång på drygt 45 procent. Förra året tillhörde den förlorarna med en nedgång på över 52 procent.


Cleantech-fonder hade sin första glansperiod i samband med börstoppen i mitten av 2007. Sparare formligen kastade in pengar i fonderna och värderingarna sköt i höjden och liknande it-bolagens innan it-bubblan sprack.


Därför blev nedgången hård när luften gick ur fondernas aktier. Som grupp tillhörde cleantech-fonderna de stora förlorarna och under 2008 tappade de nästan 50 procent i värde.


Fonderna skiljer sig åt en del när det gäller placeringar, men det finns en hel del gemensamma nämnare. Förnyelsebar energi, miljövänliga och effektiva energiförsörjning, minskade koldioxidutsläpp och begränsning den globala uppvärmningen - är teman som återkommer när man läser om fondernas placeringsinriktningar. Hos Morningstar går de under kategorin Ny energi.


Inriktningen ligger i tiden och är antagligen den främsta anledningen till att fondkategorin på kort tid har vuxit kraftigt. Att det dessutom går att tjäna pengar på att spara i dem bidrar också till det stora intresset.


Efter förra årets mörker, då många företag sköt investeringsbeslut inom cleantechområdet på framtiden, ser det ljusare ut nu. Förhoppningarna om att investeringarna kommer igång och att den värsta konjunkturnedgången ligger bakom oss har gjort att fonderna har utvecklats riktigt bra hittills i år.


I år har MSCI Världsindex stigit med 6 procent, samtidigt har cleantech-fonderna som grupp gått upp med över 25 procent. Det är relativt stor skillnad i avkastning mellan fonderna. Hittills i år skiljer det hela nästan 35 procentenheter mellan bästa och sämst fond.


En av förra årets förlorare, DnB Nor Renewable Energy, återfinns i toppen i år. Med en uppgång på över 47,5 procent distanserar sig fonden från tvåan, SAM Smart Energy Fund B, med 8 procentenheter. På tredje plats kommer fond-i-fonden Ancoria Ny Energy med en avkastning på drygt 28 procent.


I botten återfinns Blackrock New Energy som bara stigit med drygt 13 procent i år. Varken Sarasin New Power eller Credit Suisse Future Energy har kommit över 20 procent gränsen i år och ligger på drygt 15 respektive knappt 19 procent.


Bland de svenska fondbolagen utmärker sig Gustavia Blue Engine bäst och har stigit med över 27 procent. Handelsbanken Ny Energi har bara kommit upp till drygt 23 procent hittills i år.


Placera.nu anser att en investering i en cleantech-fond mycket väl passar in i en bred fondportfölj. Risken bedöms dock som högre än breda globala aktiefonder, och måste likställas med andra branschfonder.


I och med att fonderna är relativt nya och inte funnits så länge är det svårt att rekommendera någon specifik fond. I och med att avkastningen skiljer så mycket åt kan det också vara en fördel att välja ett par olika av dessa fonder.

Jesper Strandberg. placera.nu

Tre köpvärda miljöfonder

Publicerad: 2009-11-16

ANALYS: När konjunkturutsikterna förbättras finns det chans att intresset för clean-techfonderna återigen ökar. Därför kan en investering vara lönsam, men risken måste bedömas som hög. Placera.nu har tre favoriter bland clean-techfonderna.


Först måste jag säga att det är en djungel att ta sig fram i utbudet av clean-techfonder. Inte nog med att det är många, 60 olika alternativ, de finns också under två olika fondkategorier hos Morningstar, miljö och ny energi. Det verkar inte finnas någon distinkt skillnad mellan kategorierna. Fonderna i båda kategorierna har snarlika investeringsinriktningar.


Gemensamt för de allra flesta av fonderna är att de är nya. Endast sju har funnits i mer än fem år och elva har funnits i mer tre år. Det gör analysen svårare. Dessutom är risken hög i den här typen av fonder. Många av bolagen som fonderna investerar i är relativt nya och det finns ett stort moment av framtida vinster och inte lika mycket bekräftade vinster.


Det visar sig också i fonderna. Majoriteten av fondernas innehav ligger i medelstora tillväxtbolag. Som grupp har de högre p/e-tal än vanliga globala aktiefonder. Enligt Morningstar ligger det genomsnittliga p/e-talet för fonderna på 16,5, vilket är högre än en de globala indexfonderna som ligger på 14,5 i p/e-tal.


Avkastningen har svängt kraftigt under åren för clean-techfonderna. 2007 var ett bra år och då steg de med 40 procent i genomsnitt. Förra året var ett katastrofår och fonderna förlorade 40 procent i snitt. Som det flesta andra fonder har det gått bättre i år. Som grupp har clean-techfonderna stigit med knappt 15 procent.


Men skillnaderna är stora. Mellan den bästa och sämsta skiljer det hela 53 procentenheter i år. DnB Nor Renewable Energy har stigit med nästan 46 procent och Dexia Green Planet C har backat med över 7 procent.


Självfallet är tillväxtpotentialen stor i sektorn. Det kommer att pumpas in stora belopp globalt för att få ned koldioxidutsläppen och göra oss mindre beroende av fossila bränslen. Hur lång tid det tar, och vilka bolag som blir vinnarna är dock mer osäkert.


Men placera.nu tror att intresset för clean-techfonderna kan få en renässans när konjunkturutsikterna förbättras. I korten ligger också intresset att rädda vår planet, vilket får stort mediautrymme. På toppen av det går också det stora miljömötet, COP 15, av stapeln i Köpenhamn i mitten av december. Då träffas ledarna för världens största länder för att försöka komma överens om målen för att minska utsläppen av koldioxid.


Placera.nu tror att clean-techinvesteringar har en bra förankring både hos fondspararna och hos större investerare, och många gånger räcker det att några börjar investera för att resten ska följa efter. Så tajmingmässigt kan det vara bra nu när börserna har stigit rejält och investerare ser sig om efter nästa område att sätta sina pengar i.


I och med att de flesta fonder är relativt nya och sektorn är förknippad med hög risk förespråkar placera.nu att man sprider riskerna i ett antal olika clean-techfonder.


Placera.nu har hittat tre fonder som vi tror kommer ha goda chanser att gå bättre än medelfonden.


Den första är SAM Smart Energy och är en av få som funnits länge, mer än fem år. Den har klarat sig riktig bra de senaste åren, och hittills i år är den upp med nästan 40 procent. Den har relativt högt värderade innehav och fondens p/e-tal ligger på nästan 18, men placera.nu tycker att den globala inriktningen ger en bra balans. Fonden har cirka 30 procent investerat i Asien, 22 procent i Europa och drygt 40 i Nordamerika. Inriktningen ligger på medelstora bolag och är blandat mellan värde- och tillväxtbolag.


DnB Nor Renewable Energy är vårt andra val. Förra året var tufft för fonden och den föll med över 50 procent, men i år har det gått bättre och hittills har den stigit med 45 procent. Placeringarna är inriktade på medelstora bolag, både värde- och tillväxtbolag. Värderingarna är dock lägre och fondens genomsnittliga p/e-tal ligger bara på knappt 15, enligt Morninstar. Jämfört med SAM Smart Energy placerar DnB Nor Renewable Energy mer i Europa, drygt 45 procent, men de största enskilda innehaven ligger i USA där totalt 35 procent av fondens kapital är placerat.


Vårt tredje val faller på Schroder Global Climate Change som också har presterat väl. Förra året klarade den börsfallet bra och tappade bara 30 procent. I år ligger den på plus 19 procent. Vi förväntar oss att intresset för fondens innehav kommer lite längre fram i börskonjunkturen. Värderingarna är relativt låga med ett genomsnittligt p/e-tal på knappt 15. Portföljen är inte lika koncentrerad och inget innehav är större än drygt 2 procent av fondens kapital. Placeringarna är koncentrerade till USA och Europa som tillsammans utgör nästan 70 procent i fonden.

Jesper Strandberg. placera.nu


Dansk kraftjätte blåser på

Publicerat 2009-06-25


Vestas vd Ditlev Engel gillar när det blåser.

Vestas är en tung del i de fonder som satsar på ny miljöteknik. Hur det går för bolaget beror till stor del på politiska beslut. – Trots finanskrisen har man hållit fast vid intresset för vindkraft, säger bolagets vd Ditlev Engel.

Den danska tillverkaren av vindkraftverk finns med bland de fem största innehaven i nästan alla fonder som investerar i ny energi. Andelen av fonderna som består av Vestas aktier ligger på 4–7 procent.

Det är givetvis glädjande att intresset är så stort, konstaterar Ditlev Engel.

Han tror att en förklaring till de stora innehaven i fonderna är att bolaget bara satsar på vindkraft och därmed kan vara lättare att analysera. Bland konkurrenterna finns företagsjättar som General Electric och Siemens, som har mycket annan verksamhet.


Trots att Vestas aktiekurs fick mycket stryk under finanskrisen förra året har uppgången varit nästan 300 procent på fem år. Det har också gjort att värderingen av bolaget är förhållandevis högt: 20 gånger vinsten. Det är dubbelt så högt som exempelvis traditionella svenska verkstadsbolag.


Ditlev Engel vill dock inte kommentera aktiekursen. Men när det gäller hur det ska gå framöver är han mycket tydlig vad som är en tung faktor.


Politikerna är mycket viktiga i Vestas värld. Om de vill fortsätta med kol och olja, då har vi problem. Men om de säger att vi vill ha mer förnyelsebar energi då öppnar det möjligheter för Vestas, förklarar han.

I dagsläget pekar det mesta på det senare alternativet.

Trots finanskrisen har man hållit fast vid intresset för vindkraft. Det ser väldigt positivt ut, säger han.

Han är på besök i Stockholm när DN Ekonomi möter honom. Bland annat för att träffa största svenska kunden som är statliga Vattenfall.


I samband med intervjun har det varit kraftiga vindar under några dagar vilket borde passa en vindkrafts-vd:

I går blåste det en del och då tänkte jag att det är en kundvänlig dag.

http://saveearthfund.com/




2009 troligen ett rekordår för riskkapitalaffärer inom miljöteknik

2010-01-08


Cleantec.com har sammanställt data för de 11 första månaderna av 2009 och resultatet är verkligen uppseedenväckande, antalet riskkapitalaffärer gjorda inom miljöteknik under 2009 är troligen fler än under 2008 vilket gör 2009 till ett rekordår för antal gjorda affärer. Totalt gjordes det 557 affärer under 2009 vilket är något lägre än de 567 affärer som gjordes under 2008 men siffran för 2009 väntas öka med 5-10% när all data för 2009 är sammanställd. Omkring en fjärdedel av alla riskkapitalinvesteringar gick till miljöteknikinvesteringar under 2009 vilket gör branschen till den klart hetaste före stora områden som mjukvara och bioteknik. Transportsektorn och energieffektiviseringar var de två branscher som gick i bräschen för den starka utvecklingen.


Solsektorn blev den stora förloraren under året med ett tapp i investeringar på 64% mot 2008 samtidigt som sektorn under det fjärde kvartalet noterade ett nytt tre års lägsta sett till investerat kapital. Sektorn utgör dock fortfarande den största sektorn med 21% av investerat kapital tätt följd av årets två stora ljuspunkter – transporter och energieffektivisering – som utgjorde 20% respektive 18% av investerat kapital. Sett till länder och deras andel av totalt investerat kapital så blev USA den stora förloraren med ett tapp från 72% av globala investeringar 2008 till 62% under 2009. Desto starkare var de Europeiska investerarna som ökade sin andel av de globala investeringarna från 22% 2008 till 29% 2009. Även Kina tog rejäla kliv framåt på miljöteknikmarknaden och noterade ett nytt rekord för M&A aktiviteten med 29 affärer till ett totalt värde av $5,5 miljarder. Även antalet börsnoteringar steg kraftigt i Kina under 2009 och utgjorde under året hela 72% av samtliga börsnoteringar av miljöbolag som gjordes i världen.


Och hur var det med misslyckandet i Köpenhamn? Vilken effekt kommer det att ha på investeringsklimatet under 2010? Steven Fu, partner på det Kalifornien baserade riskkapitalbolaget U.S. Venture Partners, är av åsikten att det redan gjorts så mycket investeringar inom området och det positiva momentumet som omger branschen är så starkt att det är svårt att se att Köpenhamnsmötet skulle få någon större negativ inverkan på investeringsklimatet i sektorn. Steven Fu tillägger att från det han hör från marknaderna i Indien och Kina krävs det inte att man är en miljökämpe för att tro på marknaden; att vara grön och miljövänlig är ekonomsikt lönsamt eller kommer så att bli – det är den stora drivkraften!

http://saveearthfund.com/

Nedan totalt investerat kapital och mest attraktiva sektorer:







Ett misslyckande i Köpenhamn är ingen katastrof

2009-12-18


Vi har sagt det tidigare och vi säger det igen: betydelsen för investeringsklimatet i miljösektorn av ett misslyckande i Köpenhamn skall inte överskattas. Vi har identifierat tre teman som kommer att driva branschen oberoende av utgången i Köpenhamn:
Money talks. Regeringar världen över satsar stora summor på miljövänliga teknologier och lösningar i syfte att öka konkurrenskraften och vara proaktiva inför de förändringar världen står inför. T ex är stora delar av de beslutade stimulanspaketen riktade mot miljösektorn; EU 59%-, Kina 38%- och USA 12% av totala stimulanser. Ur investerarsynpunkt är det extra intressant att notera att den största delen av stimulanserna beräknas nå marknaden under 2010 (48%) och 2011 (18%), vilket kommer att utgöra en stark katalysator för branschen.


Miljöfrågor har redan idag en given plats i styrelserummen. Regleringar är ett sätt för länder att positionera sig rätt och snabba på utvecklingen av en grön ekonomi dock är det ingen förutsättning. Vilka länder som kommer att vara vinnare är inte att likställa med vilka bolag som kommer att vara det. Oberoende av vilka beslut som fattas på politisk nivå kommer miljöarbetet att ligga högt på agendan hos de flesta bolagen; en lägre förbrukning av (natur)resurser sparar pengar på kort sikt, att bevara resurser på hållbara nivåer och minimera utsläppen sparar pengar på lång sikt.


Klimatförändringen är bara en av flera drivkrafter. Köpenhamnsmötet fokuserar bara på en av flera starka drivkrafterna bakom investeringar i miljösektorn: den globala uppvärmningen. Världen lider också av en hotande överbefolkning och kraftig överkonsumtion av naturresurser. Även fast vi på politisk nivå misslyckas med att nå en global överenskommelse om minskning av utsläppen måste vi fortfarande lösa problemen med städer som överbefolkas i en allt snabbare takt, en accelererande konsumtion som tär på jordens tillgångar och skapar allt större mängder avfall, en ständigt ökande efterfrågan på mat och vatten etc.


Det är varför vi tror att miljöinvesteringar går en ljus framtid till mötes även fast vi får ett misslyckande i Köpenhamn. 2009 blev ett starkt år för miljöinvesteringar med ökade investeringar i sektorn och flera lyckade börsintroduktioner - trots Köpenhamnsmötet, inte tack vare.

http://saveearthfund.com/


 

29 miljöbolag noterades under 2009

2009-12-23

Enligt cleantech.com har 29 bolag med miljöprofil noterats under 2009. Den största delen är mindre bolag som noterats i Kina men vi har även sett en riktigt stor notering i USA i form av A123Systems som tog in $380 miljoner i september. Totalt har de noteringar vi identifierat tillfört bolagen ca $1 miljard och i snitt avkastat 28,43% sedan första handelsdagen. Kina ligger i framkant både vad gäller antal noteringar (5st) och medelavkastning sedan notering (+57,63%).

http://saveearthfund.com/


69% av svenskarna tror på högst avkastning för gröna investeringar

2010-01-07

Det kommer en undersökning gjord av Silentium på uppdrag av pensionsbolaget SPP fram till. Undersökningen visar att 70% av de tillfrågade är övertygade om att klimatsmarta investeringar kommer att utvecklas bättre än icke klimatsmarta investeringar i framtiden. ”Det finns ingen motsättning heller ingen anledning till att inte investera klimatsmart, eftersom det är där pengarna kommer att finnas i framtiden.” kommenterar Stina Billinger på SPP.


Undersökningen som bygger på svar från 1 170 personer i åldergruppen 15-56+ visar att hela 58% tycker att det är viktigt att deras pensionspengar investeras klimatsmart, bara 25% är av motsatt uppfattning och 17% har ingen åsikt. Det finns inga större skillnader i svaren varken sett till åldersgrupp eller kön. En trolig förklaring till att en majoritet är av ovanstående åsikt kan vara att 69% även är av uppfattningen att en klimatsmart investering kommer att vara mest lönsam på lång sikt medan bara 11% tror att en icke klimatsmart investering kommer att vara mest lönsam på lång sikt. Sammantaget talar det här starkt för att de svenska pensionspengarna i stor utsträckning är investerade i klimatsmarta investeringar.

Det här är en diskrepans som förbryllat oss, och många med oss. Ett av svaren i undersökningen av SPP kan dock till viss del förklara hur det kan komma sig att så många tror på klimatsmarta investeringar men väldigt få investerar efter den tron. I undersökningen svarar hela 76% (!) av de tillfrågade att de inte vet om deras pensionspengar investeras klimatsmart. Bara 24% kan ange huruvida deras pensionspengar investeras klimatsmart varav lite färre än hälften anger att deras pension placeras klimatsmart. Bara 10% vet alltså att deras pension placeras klimatsmart samtidigt som 58% tycker att det är viktigt och hela 69% tror att den typen av investeringar kommer att ge den bästa avkastningen på lång sikt – sannerligen uppseendeväckande siffror!

Hela undersökningen kan Du läsa
här.

http://saveearthfund.com/



Stort genombrott för distribution av solceller i Nordamerika

2009-12-14

För första gången kan nu husägare köpa fullständiga och lättinstallerade solcellssystem direkt från varuhuset. Det amerikanska bolaget Akeena Solar Inc. tillkännagav i förra veckan ett samarbete med hemmafixarkedjan Lowe’s om försäljning av solcellssystem i 21 av Lowe’s butiker i USA och Kanada. Bolagets aktie handlades upp med nära 70% på börsen när samarbetet kommunicerades.


”Revolutionen inom persondatorer skedde när ny teknik kom ut på marknaden som gjorde datorerna mer användarvänliga och billigare. Likaledes innebär det att en revolution startat inom solcellsindustrin i och med att solcellerna nu blir lättillgängliga och lätta att installera…det här är ett stort steg mot att förse varje hustak med solpaneler” säger VDn för Akena Solar. Man räknar även med att systemen, som säljs för 893 dollar, kommer att vara en god affär för kunden – med elpriser kring 44 cent/kWh beräknas varje panel ge besparingar om 132 dollar/år.


Vår uppfattning är att något liknande kan vara på gång även inom IKEA som under 2008 startade ett venture bolag, IKEA GreenTech, i syfte att finansiera bolag som har produkter som kan distribueras via deras världsomspännande försäljningsnät. Bolaget fokuserar på områdena: Energi effektivisering, energi generering, material, vattenrening och vattenbesparing, återvinning och avfallshantering samt distributions- och logistiklösningar.

http://saveearthfund.com/


Ernst & Young ute med nytt attraktivitetsindex för förnybar energi

2009-12-11

För sjätte året publicerar Ernst & Young ett index över vilka länder som har de mest attraktiva förutsättningarna för investeringar i förnybar energi. Variablerna med störst vikt i utvärderingen är: den inhemska marknadens mottaglighet för förnybar energi, infrastrukturen för förnybar energi och hur väl olika tekniker lämpar sig för landet i fråga. Rapporten innehåller även index nedbrutet för de största segmenten inom förnybar energi: vind, sol och biomassa.


Kina är på stark frammarsch inom området vilket avspeglar sig i rapporten där man går om Tyskland och upp på en andraplats - efter USA på förstaplats. 2007 återfanns Kina på sjätteplats och 2008 på fjärdeplats. Avancemanget kan till stor del tillskrivas det nya målet, som kommunicerades för några veckor sedan, om att sänka koldioxidintensiteten per BNP-enhet med 40-45% fram till 2020. Även Japan, från plats 21 till 20, och Brasilien, från plats 20 till 17, avancerar på listan.


Japans avancemang kan tillskrivas den nytillträdda regeringens mål om att sänka koldioxidutsläppen med 25% fram till 2020, jämfört med utsläppen 1990, från tidigare målsättning om åtta procents reduktion. Brasilien har satt upp ett mål om att 7,3 GW av energiproduktionen skall komma från vind, biomassa och småskalig vattenkraft år 2017 för att uppnå målet om att 10% av energiförbrukningen skall komma från förnybar energi 2020.


Save Earth Fund har ett strategiskt mål om att investera 30% av portföljen i Nordamerika, 30% i Europa, 30% i Asien och resterande 10% i övriga världen.

Läs hela rapporten här

http://saveearthfund.com/


Förnybar energi på topp 10 lista för 2010

2009-12-10

Bank of America-Merrill Lynch kom i veckan ut med sin årliga rapport där de listar 10 investeringsteman att ta hänsyn till för kommande år. För 2010 är dessa teman, utan inbördes ordning: Höga och stigande statsskulder och budgetunderskott i många länder, stigande skatter, alternativa utdelningsstrategier (p g a stigande skatter), fortsatt återhämtning i finanssektorn, förbättrade kassaflöden (medför högre M&A aktivitet och möjligen även högre utdelningar), högre tillväxt i global BNP (4,4%), ökat fokus på konsumtionen i tillväxtländer (från konsumtionen i USA), stigande råvarupriser, aktiv förvaltning (mer fokus på stock-picking) och förnybar energi.


Varför förnybar energi? Rapporten lyfter fram fyra starka drivkrafter för förnybar energi som man tror kommer att förstärkas under 2010:


Långsiktig trend. Förnybar energi är i många fall inte konkurrenskraftigt med konventionell energi (kol, olja och gas) men är en långsiktig stark trend som kommer att förstärkas under 2010.


Stigande oljepris. Bank of America-Merrill Lynch förutspår ett oljepris på $94/fat vid utgången av 2010 mot dagens $76/fat vilket kommer att förbättra konkurrenskraften för förnybar energi och leda till större kapitalinflöden i sektorn. En förstärkning av oljepriset ser man främst som en effekt av tre underliggande faktorer: en fortsatt återhämtning i världsekonomin som driver upp efterfrågan, fortsatt svag dollar och sjunkande utbud p g a låga investeringar i ny produktionskapacitet.


Demografiska förändringar och stigande inkomster. Allt fler flyttar i utvecklingsländerna in från landsbygden till städerna i jakten på högre levnadsstandard. Den här trenden är stark och innebär att en allt större medelklass reser sig och allt fler städer behöver byggas vilket kraftigt ökar efterfrågan på lågfossila energikällor.


Stora investeringar. Både länder och företag har under det senaste året deklarerat att de kommer att satsa stort på förnybar energi vilket ytterligare underbygger uppfattningen att det här är nästa stora

mega-trend - den bör man som investerare vara positionerad mot.

http://saveearthfund.com/


Vilka är trenderna inom cleantech 2010? Vilka teknikspår är hetast och var finns därigenom pengarna och jobben? Branschorganisationen Cleantech Group har tittat i spåkulan och sammanställt en tio-i-topp-lista.

1. Mer pengar. 2009 var inte ett så dåligt år med hänsyn taget till den globala ekonomin, menar Cleantech Group. Riskkapitalnivåerna föll tillbaka till 2007 års förvisso höga nivåer. Det andra och tredje kvartalet attraherade miljöteknik mer riskkapital än sektorer som bioteknik och programvaror. 2010 väntas bli ett år då insatserna från individuella huvudfinansiärer ökar kraftigt. Formationer bland riskkapitalister väntas också bli stort, exempelvis tror Cleantech Group att nya kinesiska allianser med internationella aktörer kommer att dyka upp. Dessutom väntas fondstrateger börja arbeta med nya koncept, exempelvis innovation och infrastruktur.

2. Försöken till globala miljööverenskommelser kommer att leda till besvikelser. Likväl har racet börjat och Cleantech Group kallar de gröna ekonomierna för den nya rymdkapplöpningen. Mängder med statliga ”gröna” pengar kommer att elda på samhällen, städer och länder att skapa cleantech-ekonomier och att etablera innovationer. Inte minst vill regioner stämpla sig själva som cleantech-nav där fokus inte längre ligger på att lösa koldioxidproblemet utan att istället skapa helt nya industrier.

3. Rena bilar blir en del av ny mobilitet. Under 2009 hamnade elbilar på allas läppar. 2010 kommer elbilarna att bli en kugge i ett paradigmskifte där ett övergripande mål är ”smart mobilitet”, något som går bortom den rena transportsektorn. Under året kommer vi att se mer av ekodesignade städer med fokus på gröna transporter och arbete. Framåtblickande stater kommer att omvärdera allt från skatte- till incitamentssystem för att möjliggöra ”smart mobilitet”.

4. Bredare perspektiv. Under 2009 dominerade koldioxiddiskussionen. Även under den finansiella krisen har oljepriset förblivit högt. Detsamma gäller priserna på ädelmetaller. När ekonomin vänder upp kommer det att bli tydligt att problemet med exempelvis tillgången på olja inte försvunnit. Under 2010 tror Cleantech Group att priserna på råvaror kommer att raka i höjden på ett sätt som påverkar cleantech-branschen och möjligen även leder till handelskonflikter. Kommer exempelvis den nya generationen elbilar att leda till brist på litium? Och kommer Kinas dominans inom unika material för vindturbiner att ge landet en konkurrensfördel, frågar sig organisationen.

5. Kompromissernas år. Under 2010 kommer debatten kring kompromisser att hårdna. Förbränningsmotorernas övertag i fråga om vattenkonsumtion jämfört med bränsleceller eller biobränslen är ett exempel. Även värmekraftverk och kolbrytning är vattenintensiv verksamhet, där kan diskussioner uppstå. Räkna även med ökad motvilja till vind- och solkraftsfält från olika håll.

6. Programmen gör intåg. Cleantech Group räknar med att mjukvarubaserade innovationer kommer att spela en större roll inom cleantech de närmaste åren. Företag inom informationsteknik kommer att försöka profilera sig som leverantörer av lösningar på kol-, energi-, och resursproblem.

7. Marknadsföring blir viktigt. Att synas kommer att bli viktigare under 2010. För aktörer i vertikaler, exempelvis inom sol- och biobränsle, kommer fler konkurrenter och leverantörer av standardprodukter att driva på marknadsföringsinsatserna. Det kommer att bli viktigare att kunna peka ut fördelar med den egna miljötekniken till både privatkunder och företag, bedömer Cleantech Group. Dessutom kommer cleantech-lösningar att bli konsumentprodukter under 2010. I USA, räkna med att detaljister som Wal-Mart kommer att börja sälja miljöteknikprodukter. För stora företag blir det dessutom allt viktigare att undvika så kallad ”green washing”, att hävda att verksamheten är miljövänlig men i själva verket är motsatsen.

8. Stenrika upptäcker cleantech. Under 2008 och 2009 gjorde finansmannen Warren Buffet ett antal högprofilinvesteringar inom cleantech, bland annat i Goldman Sachs, en institutionell investerare som anses vara den största inom cleantech, och General Electric samt den kinesiska elbilstillverkaren BYD. Uppmärksamheten kring bland annat det kommer att öka intresset hos de superrika att investera i miljöteknik, de blir medvetna om sektorn och de avskräcks inte från att satsa på den.

9. Det blir blodbad också. Under 2010 kommer ett antal uppköp och konsolideringar att äga rum. Det kommer att bli särskilt märkbart i regioner och inom teknologier där överetableringar och överinvesteringar gjorts. Tyskland och Kina pekas av Cleantech Group ut som länder där det kan bli tal om rena blodbad. I Kina väntas många tillverkare av utrustning för sol- och vindkraft köpas upp eller helt enkelt gå i konkurs, trots en ökad efterfrågan. Antalet konsolideringar väntas öka ytterligare under 2011.

10. Teknologierna som kommer. Att peka ut vinnarteknik för 2010 är svårt, garderar sig Cleantech Group. Orsaken är de många vitt skilda trender som råder. Men ”traditionell” och välkänd teknik som energiutvinning från avfall och geotermisk energi väntas få ökad uppmärksamhet under året. Det ökande intresset för sol- och vindenergi kommer att tillta. Samtidigt kommer intresset för hållbar odling och livsmedelsproduktion att öka. På samma sätt kommer hållbara metoder för livsmedelsutvinning från havet att etablera sig som en fråga inom miljöteknik. Cleantech Group anser den utvecklingen vara så viktig att begreppet ”aquakultur” bör brytas ut och göras självständig från det övergripande begreppet agrikultur.

Jonnie Wistrand. IDG.se


Bilden visar Scroby Sands, den första kommersiella vindkraftsparken i

Storbritanniens ekonomiska zon i Nordsjön, 2,5 mil utanför Englands östra kust.

Scroby Sands består av 30 stycken 2 MW Vestasturbiner och drivs av energibolaget Eon.


Storsatsning på vind ger Storbritannien 70 000 nya jobb

2009-01-08

I dag blev det klart vilka företag som får bygga vindkraftsparker i den brittiska delen av Nordsjön. Svenska Vattenfall är ett av de nio konsortier som fått en av zonerna i den tredje stora licensrundan.

Den brittiska regeringen har målmedvetet satsat på att bygga upp en stor brittisk vindkraftsindustri genom att utnyttja de naturresurser som den blåsiga brittiska Nordsjökusten representerar.

Man räknar med att de investeringar som görs i vindkraft till havs kommer att skapa 70 000 nya jobb i de brittiska kuststäderna där gamla industri- och hamnområden nu rustas för att möta den internationella efterfrågan på ingenjörstjänster och tunga industrijobb.


Nio nya zoner ger en fjärdedel av hela elbehovet
Det är den brittiska regeringens ”fastighetsbolag” Crown Estate som håller i tilldelningen av de zoner där vindlägena är bäst och där det i övrigt finns goda förutsättningar för att bygga stora havsbaserade vindkraftsparker och kunna dra strömmen in till land.

I Round 3, som avslutades i dag fredag, delades nio zoner ut. De vinnande konsortierna har utlovat investeringar för en sammanlag effekt på 32 GW.

Den elektricitet som kommer att levereras från de nya vindkraftverk som ska byggas motsvarar en fjärdedel av hela Storbritanniens elbehov .


Statkraft och Vattenfall vinnare i Round 3
Den största zonen, Doggers Bank, som representerar 9 GW gick till Forewind Consortium, som består av norska Statkraft, norska Statoil, tyska RWE och brittiska SSE Renewables.

Den näst största zonen, Norfolk Bank Zone, som representerar 7,2 GW, gick till East Anglia Offshore Wind Ltd, som ägs till lika delar av Vattenfall Vindkraft och Scottish Power Renewables.

Medan både de norska och svenska statliga energibolagen är med i Round 3 står danska Dong Energy utanför.

Se samtliga vinnande konsortier här.


Gordon Brown plockar poäng

Storbritanniens premiärminister Gordon Brown är mäkta stolt över att den strategiska vindkraftssatsningen överträffar förväntningarna.

Vår politik att stötta vindkraftsutbyggnad till havs har redan placerat oss långt före alla andra länder i världen. Den nya industri som följer på investeringarna i havsbaserad vindkraft kan vara värd så mycket som 75 miljarder pund och ge oss 70 000 nya jobb till 2020, säger Gordon Brown i ett uttalande.

Lars Anders Karlberg. nyteknik.se



Klimatet - ett växande investeringsområde


Miljö- och klimatfrågor har kommit allt högre upp på dagordningen också bland världens företag. Det har skapat intressanta placeringsmöjligheter. Vår Klimatfond, som lanserades för drygt ett år sedan, tar fasta på det.

Placeringarna i Nordea Klimatfond görs helt enkelt i företag som kan gynnas av detta ökade intresse. Fonden är inriktad på tre huvudområden:

Miljöförbättringar, investeringar i företag som arbetar med att skydda miljön mot föroreningar.

Effektivt resursutnyttjande, investeringar i företag som arbetar med att utnyttja befintliga resurser bättre.

Energi, investeringar i företag som distribuerar eller utvecklar energiformer som begränsar koldioxidutsläppen.

Fonden består av en blandning av företag, både tillväxtbolag och mer mogna bolag. För att sprida riskerna görs placeringarna över hela världen och inom olika branscher.

Som förvaltare av en klimatfond är det nästan lika viktigt att följa med i de politiska händelserna som att följa marknaden, berättar Thomas Sörensen som förvaltar Nordea Klimatfond, och ger regimskiftet i USA för ett år sedan som ett exempel.


Obama-effekten

När USA:s president Barack Obama tillträdde skedde en förändring inom amerikansk miljöpolitik och frågan kom allt högre upp på den världspolitiska dagordningen. Presidentens energipolitik ska förbättra klimatet, stoppa beroendet av oljeimport och samtidigt skapa nya jobb.

En konsekvens av det stora fokuset på miljö- och klimatfrågor är bland annat stramare miljölagstiftning. Detta sätter högre press på stora globala företag att arbeta mer resurseffektivt och begränsa negativ påverkan på miljön. Priset på råvaror har dessutom ökat kraftigt under senare år, vilket till stor del beror på en växande efterfrågan från tillväxtländer som Kina, Indien, Mellanöstern och Latinamerika. För att hålla produktionskostnaderna nere har företag numera många ekonomiska incitament för att minska sin förbrukning av råvaror och istället använda alternativa, billigare, produkter.


Råvaror ska bearbetas och det kräver energi – så om priserna på både energi och råvaror stiger, är det ett dubbelt in­citament för företag att göra något åt sin energiförbrukning och det innebär förbät-tringar både för klimatet och miljön, säger Thomas Sörensen och fortsätter:

Det gynnar företag som arbetar med att ta fram mer resurseffektiva tekniker.

Idag finns flera redan etablerade tekniker för att använda befintlig energi

effektivare eller få fram energi på nya sätt. Några exempel är intelligenta elnät och användning av vindkraft.


Intelligenta elnät – styr resurserna

Intelligenta elnät är ett exempel på en teknik som utnyttjar befintliga elnät mer effektivt. Med den här tekniken kan el-distributörerna signalera direkt till husen när det finns överskott eller underskott på el. Därmed skulle till exempel tvättmaski­ner kunna starta automatiskt eller elbilar skulle kunna ladda batterierna, när det är som mest optimalt. Fördelarna med detta är många. Perioder av överbelastning och risk för strömavbrott kan minimeras. Vind-turbiner som producerar mer el under natten kan nyttjas bättre. Bolag som Itron, som producerar elämtare, Esco Technolo­gies och Quanta Services är bolag som Nordea Klimatfond investerar i som arbetar med just intelligenta elnät.


Vindkraft – ger förnyelsebar energi

Ett annat område där det finns intressanta placeringsmöjligheter är vindkraft. Ett av fondens största placeringsar, det danska bolaget Vestas, står för 20 procent av världens totala försäljning av vindturbiner. De mer än 39 000 vindturbinerna som Vestas distribuerar, besparar jorden mer än 40 miljoner ton koldioxidutsläpp per år – om motsvarigheten hade varit att producera med olja.


Mellan år 2000-2006 har den globala produktionen av vindenergi fyrdubblats, vilket motsvarar en fördubbling vart tredje år. Andra intressanta företag inom området är amerikanska American Superconductors och spanska Gamesa. Bägge bolagen finns i Nordea Klimatfond.

Tomas Sörensen

förvaltar Nordea Klimatfonden.


Månadsrapport Nordea Klimatfonden

FONDENS UTVECKLING
Fonden steg 14,7 procent under första halvåret.

Årets två första månader var en svag period för Klimatfonden, men marknaden vände upp i mars och den mer positiva trenden höll i sig till slutet av juni. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Den amerikanska regeringen meddelade i mars att man tar över huvuddelen av alla dåliga lån från banksektorn. Företagens rapporter för första kvartalet i USA var överlag bättre än väntat. De första tecknen kom på att huspriserna på den amerikanska marknaden hade stabiliserats. Vidare fick marknaden stöd av mer positiva framåtriktade nyckeltal för ekonomin. Dessutom meddelade den amerikanska centralbanken att man skulle köpa tillbaka statsobligationer för 300 miljarder dollar, och även bostadsobligationer, för att stödja marknaden. Dessa åtgärder blir ett viktigt stöd för aktiemarknaderna och det finansiella systemet.

STARK UTVECKLING FÖR FONDENS INNEHAV
Fonden utvecklades starkt. Högre energipriser och ökad tillgång på kapital för att finansiera nya projekt är de viktigaste faktorerna bakom fondens utveckling under den senare delen av halvåret. Fondens innehav i sektor Industri, som utgör närmare en tredjedel, utvecklades positivt när placerarna kände sig mer säkra på att den värsta turbulensen verkade vara över. En av fondens enskilt största innehav, Vestas Wind System, har utvecklats starkt, även om orderingången inte imponerat särskilt under första halvåret. Företagsledningen har hittills hållit fast vid prognosen för 2009.

LÄTTARE ATT FINANSIERA NYA PROJEKT
Vindparksutvecklarna, som drabbats hårt av kreditrestriktioner under krisen, har haft en positiv utveckling och bidrog väsentligt till fondens avkastning. Det tycks ha blivit lättare att finansiera nya projekt, och det kan åter bli aktuellt med nyinvesteringar. Vi beslutade att öka fondens innehav i vindkraftsbolag och köpte EDP Renovaveis, ett ledande portugisiskt energibolag och det fjärde största inom vindkraft. Bolaget är verksamt i Europa och på den snabbväxande amerikanska marknaden. I slutet av 2009 planerar man att etablera en ny vindpark i Rumänien, med 76 vindturbiner inköpta från Vestas Wind System.

Tomas Sörensen

förvaltar Nordea Klimatfonden



Månadsrapport Handelsbanken Ny Energi

Publicerat i januari

Som befarat blev det inget bindande klimatavtal i Köpenhamn. Även om mängder av små och stora initiativ togs på lokal och nationell nivå, kunde världens statschefer bara enas om tvågradersmålet. Aktier inom områdena solkraft och energibesparingar uppvisade trots detta en mycket positiv utveckling under december. Det kommer allt fler signaler om att efterfrågan inom solkraft har ökat markant under de senaste månaderna. Dessvärre tycks efterfrågan inom vindkraft inte riktigt ha tagit fart ännu.

Framtiden

Publicerat i januari

Även om klimatmötet i Köpenhamn blev en besvikelse är det glädjande att det kommer allt fler signaler om att efterfrågan har ökat för de områden som fonden placerar i. Tidigare beslutade stödprogram, i kombination med stigande energipriser och förbättrade finansieringsmöjligheter, bidrar positivt till detta. Detta gäller speciellt solkraftområdet. Den globala uppvärmningen fortsätter. Enligt uppdaterade mätningar blir 2009 troligen världens femte varmaste år sedan temperaturmätningar inleddes 18

Ansvarig förvaltare: Mikael Sens



Månadsrapport GUSTAVIA BLUE ENGINE


December var en positiv och spännande månad för Blue Engine.

Fonden steg med 6,9 procent och har sedan årsskiftet ökat med

28,5 procent.


Aldrig tidigare har det varit så mycket fokus på miljö och klimatfrågan

som under december. Givetvis var det Klimatmötet i

Köpenhamn som bidrog till det stora intresset. Tyvärr blev mötet

ett politiskt fiasko där världens samlade ledare inte kunde förmå

att ta fram ett nytt klimatavtal. Vad som nu kommer att ske när det

gällande Kyoto-avtalet slutar att gälla år 2012 är fortfarande oklart.

Antingen kommer det att förlängas eller också hinner ändå ett nytt

avtal som omfattar alla länder bli klart.


Trots att mötet blev ett misslyckande uppnåddes ändå en viktigt

hörnsten avseende finansiering av klimatprojekt i utvecklingsländerna.

Överenskommelsen innehåller löften om 30 miljarder dollar,

närmare 200 miljarder kronor, under den närmaste 3 års perioden

till de fattigaste utvecklingsländerna. Pengarna ska användas dels

för att länderna ska kunna hindra effekterna av klimatförändringar

och dels till vissa investeringar i förnyelsebara energisystem. Utöver

detta kortsiktiga löfte enades även en grupp rika länder att bidra

med 100 miljarder årligen från 2020. Pengarna ska gå till utvecklingsländernas

klimatsatsningar och ligga utanför givarländernas

normala biståndsbudgetar.


December var en bra månad för solenergisektorn och återigen var

det de kinesiska tillverkarna som utvecklades bäst. Bidragande orsaker

till sektorns starka utveckling är givetvis kvartalsrapporterna

för kvartal tre som nu på allvar börjar synas i kurserna. Bland vinnarna

finns Yingli Green Energy som gick upp med drygt 20 procent

under månaden.


Andra bolag som starkt bidragit till portföljens positiva avkastning

är det spanska bioenegibolaget Abengoa och energieffektivitetsbolaget

American Superconductor, vars aktier var upp drygt 20

respektive 30 procent under månaden.


Vindkraftbolagen tillhör de som utvecklats sämst under månaden.

Det är främst en förnyad oro om utvecklingstakten i USA som är den

bidragande orsaken. Oron förstärktes ytterligare en bit in i månaden

då Vestas lät meddela att man tillfälligt drar ner produktionstakten

i USA. Aktien som är en av fondens största innehav backade mer än

10 procent under månaden.


Nya bolag i portföljen under månaden är Iberdrola Renovables och

Pheoix Solar samt återköp i Danska Greentech. Spanska Iberdrola

Renovables är ett av världens största bolag när det gäller

förnyelsebar energi, och det största när det gäller att äga och driva

vindkraftverk. Bolaget är verksamt i mer än 20 länder och med en

installerad kapacitet vindkraft som överstiger 10 000 megawatt.

Fondens innehav i solcellsbolaget LKD avyttrades då det framkom

att bolaget är i behov av att ta in ytterliggare finansiering.

Ansvarig förvaltare: Henrik Malmsten



Månadsrapport FIM Green Energy

2009-11-30

Fonden FIM Green Energy gick framåt med 0,6 % i november medan vårt jämförelseindex steg 1,8 %. Indexkomponenterna förnybar energi och energieffektivitet gick upp knappt 1 % respektive 3 %.


Att vi förlorade mot index i november berodde nästan uteslutande på att enstaka bolag i portföljen backade kraftigt. De bakomliggande orsakerna var inte särskilt alarmerande. Huvudägaren i Hansen Transmission, som tillverkar växlar till vindkraftverk, tvingades t.ex. sälja aktier billigt på grund av egna ekonomiska svårigheter.


Under månaden kom Kina och USA med de första konkreta förslagen om utsläppsminskningar. Kina lovar att skära ned koldioxidintensiteten i ekonomin med 40-45 % och USA de absoluta utsläppen med 17 %. Utgående från det tror vi att man lyckas göra upp om klimatavtalet på politisk nivå vid konferensen i Köpenhamn. Aktiemarknaden har inga stora förväntningar på konferensen, så vi ser möjligheter till en positiv överraskning.


Fondens teman är alltjämt mycket aktuella, även om vi väntar oss att kurssvängningarna kommer att vara kraftiga också framöver. Brytningstiden inom energianvändning och energiproduktion erbjuder attraktiva placeringsmöjligheter för långsiktiga placerare.

Ansvarig förvaltare: Mikko Linnanvuori

Ny energi kommer att bli en växande marknad

2010-01-12


Även de flesta ”vanliga” människor har börjat titta 20 år (eller mer) framåt, Kommer jorden gå under när temperaturen höjs, kommer min pension räcka, hur kommer mina barnbarn må, peak oil och den eviga tillväxten, är bara några av de allt vanligare frågorna.


Vi intresserar oss helt enkelt mer och mer för hur framtiden kommer att se ut, hur det kommer att gå och hur människorna kommer att må. Men kollar vi verkligen på rätt saker?


Idag finns det ca 6 miljoner forskare i världen, varav ungefär 50 % befinner sig i USA, i framtiden räknar man med att det finns ca 40 miljoner forskare i världen och att hälften av dem kommer att befinna sig i Kina. Om vi fick Kalle Anka, Coca-Cola, McDonalds, World of Warcraft och Elvis av USA, vad kommer vi då att få av Kina?


Även Peak Oil är ett intressant fenomen enligt mig, folk hävdar att vi inte kan ha en evig tillväxt då oljan kommer att ta slut och att det är den som har drivit tillväxten de senaste 100 åren, folk glömmer bort att vi har haft en tillväxt de senaste 100 000 åren.


Världen blir varmare och isarna smälter. CO2-utsläpp gör att det blir stigande temperatur.

Smutsig energi dvs. Olja, kol och naturgas står idag för 80 % av världens energiutbud.

Historiskt har ekonomisk utveckling, energibehov och populationtionstillväxt gått hand i hand.


Ny energi kommer att bli en växande marknad.

Frågan är bara, när kommer fonderna att stiga så mycket att man skall börjar köpa dom och vilken fond är bäst?

Sheen/


Fonderna:Ny energi


Blå=SAM Smart Energy Fund B Acc

Grå=Fortis L Green Tigers Classic EUR Acc

Grön=Handelsbanken Ny Energi

Röd=PF(LUX)-Clean Energy R USD Acc

Ljusblå=Gustavia Blue Engine

Rosa=Nordea Klimatfond

Gul=Save Earth Fund



Blå=DnB NOR Renewable Energy SEK

Grå=FIM Green Energy Acc

Grön=Credit Suisse Eq Future Energy

Röd=Fortis L Green Future C Acc SEK

Ljusblå=BlackRock New Energy Fund A2 USD Acc

Rosa=Davegårdh & Kjäll Sol Vind och Vatten

SAM Sustainable Climate Fund B Acc

Fonden investerar i företag som utvecklar teknik, produkter och tjänster som bidrar till att mildra, minska och i mån förhindra negativa klimatförändringar. Målet med fonden är att kunna generera en så hög avkastning som möjligt sett över ett långt perspektiv. Fonden är även anpassad för investerare med intressen inom hållbar miljö- och samhällsutveckling med inriktning inom klimatfrågor, samt inom långsiktigt sparande i en global portfölj med stor mångfald och spridning.

www.juliusbaer.com

SAM Sustainable Climate Fund B Acc

Fortis L Green Tigers Classic EUR Acc

Fortis L Green Tigers Classic EUR Acc



Handelsbanken Ny Energi


Handelsbanken Ny Energi är en aktivt förvaltad aktiefond vars målsättning är att uppnå högsta möjliga värdetillväxt genom att investera i företag som utvecklar eller använder teknologier och metoder för att begränsa den globala uppvärmningen. Det sker genom att direkt eller indirekt begränsa utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Fonden investerar även i företag som har tillgångar som kan bidra till effektivare energianvändning. Placeringar sker över hela världen i aktier och aktierelaterade instrument såsom optioner och teckningsrätter. Med syfte att effektivisera förvaltningen av tillgångarna och för att minska svängningarna i fondens andelsvärde kan fonden använda derivatinstrument.

www.handelsbanken.fi

Handelsbanken Ny Energi

PF(LUX)-Clean Energy R USD Acc

Placeringsfondens strategi för kapitaltillväxt är att investera minst två tredjedelar av tillgångarna i aktier som emitterats av företag som bidrar till att minska utsläppen av koldioxid (exempelvis genom att uppmuntra produktion och användning av ren energi). Investeringsområdet är inte begränsat till någon specifik del av världen.

www.pictetfunds.com

PF(LUX)-Clean Energy R USD Acc

Gustavia Blue Engine

Gustavia Blue Engine är en ny globalfond inom förnybar energi och energibesparande teknologi. Fondens investeringsfilosofi utgår ifrån att analysera och utvärdera bolag, inte marknader. Varje investeringsbeslut grundar sig på en individuell och genomgripande analys. Fondens kapital kommer att investeras attraktiva aktier som tillsammans skapar en välbalanserad portfölj. Målet för förvaltningen är att uppnå en långsiktigt god kapitaltillväxt som överträffar avkastningen för fondens jämförelseindex.

www.gustavia.com

Gustavia Blue Engine

Nordea Klimatfond

Nordea Klimatfond placerar globalt i aktier. Fonden placerar i bolag som har potential att ge god avkastning genom att gynnas av effektivare användning av världens resurser och utveckling relaterad till klimat.

www.nordeafonder.se

Nordea Klimatfond

Save Earth Fund

Save Earth Fund investerar i fonder inom kategorierna förnyelsebar energi, vattenhantering och miljöteknik. Åtminstone 50% investeras i fonder inom förnyelsebar energi. I varje kategori finns börshandlade fonder. Andelen börshandlade fonder får dock aldrig överstiga 25% av totalt fondkapital. 10% av investeringarna kan ske i onoterade bolag. För mer information om Save Earth Fund se

www.saveearthfund.se

Presentation_SaveEarthFund_Svnska

www.cbasset.se

Save Earth Fund

DnB NOR Renewable Energy SEK

DnB NOR Renewable Energy är en Luxembourgregistrerad aktiefond som placerar sina medel i bolag med verksamhet inom förnyelsebar energi. Fonden investerar i huvudsak inom sol-, vind-, biomassa- och kraftbolag. Fonden får investera globalt. Fonden förvaltas aktivt och får placera i aktier och aktierelaterade fondpapper och depåbevis. Den får också investera i penningmarknadsinstrument, ränterelaterade fondpapper, derivat, fondandelar och på konto i kreditinstitut. Derivat får användas för att effektivisera förvaltningen. Normalt är fonden fullinvesterad i aktier och håller endast en mindre transaktionslikviditet.

www.carlsonfonder.se

DnB NOR Renewable Energy SEK

FIM Green Energy Acc

Avsikten med fondens placeringsverksamhet är att genom aktiv kapitalförvaltning uppnå en avkastning för de placerade tillgångarna som på lång sikt klart överstiger jämförelseindexets avkastning. Jämförelseindex är en korg som består av avkastningsindexen ML Renewable Energy Index (EUR) (50%) och ML Energy Efficiency Index (EUR) (50 %).

www.fim.se

FIM Green Energy Acc

Credit Suisse Equity Fund (Lux) Future Energy B EUR Acc

www.credit-suisse.com

Credit Suisse Eq Future Energy

Fortis L Green Future C Acc SEK

Fortis Green Future är en global aktiefond som investerar i företag som påverkar miljön positivt. Fonden är koncentrerad kring tre viktiga miljöområden: Ren energi, Vatten och Avfallshantering. Fonden investeringar främst inom medelstora och små bolag som arbetar för att lösa miljöproblemen och letar efter företag som har en unik position inom sitt område, vilket leder till en bättre potentiell framtida avkastning på investerat kapital. Fonden förbvaltas av ett dedikerat SRI-team (Socially Responsible Invemstemets).

Fortis L Green Future C Acc SEK

BlackRock New Energy Fund A2 USD Acc

The New Energy Fund seeks to maximise capital growth expressed in US dollars whilst managing risk. It invests primarily in the quoted equities of global companies with significant involvement in the alternative energy and energy technology sectors.

www.blackrock.com

BlackRock New Energy Fund A2 USD Acc

Davegårdh & Kjäll Sol Vind och Vatten

Fonden investerar i företag verksamma inom miljösektorn över hela världen. Fokus är på förnyelsebar energi och miljöteknik, såsom vindkraft, solenergi och biobränslen. Utöver detta kan fonden placera upp till 30 % i traditionella bolag med väl utvecklade miljöstrategier.

www.dkfonder.se

Davegårdh & Kjäll Sol Vind och Vatten

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.