Råvaror 2010


Prisrallyt på råvaror kan punkteras

Publicerad: 23 november 2009,

Råvaru- och metallpriserna har skjutit i höjden i år. En ökad­ ­efterfrågan från Kina har drivit priserna. Samtidigt har finansiella aktörer med höga förväntningar köpt på sig metaller vilket har eldat på prisuppgången. De växande metallagren talar emot ett fortsatt prisrally.

Att metallpriserna har stor inverkan på flera bolags intäkter har blivit extra tydligt i år. Metallernas kraftiga prisuppgång är det som drivit framgången för gruvbolagen på börsen hittills i år. Boliden har stigit svindlande 420 procent i år.


Det finns ingen entydig bild på marknaden om var metallpriserna är på väg, prognoserna spretar. Den viktigaste faktorn är, som alltid, hur balansen ser ut mellan utbud och efterfrågan på marknaden – något som är svårt att sia om just när det gäller gruvindustri. Metallpriserna är extremt rörliga. Det finns två faktorer som kan tala för ett fortsatt prisrally:


1. Det finns en viss industriell efterfrågan på basmetaller som har ökat sedan årsskiftet, framför allt är det Kina och Japan som driver efterfrågan. Även om det kan ha blivit lite bättre i västvärlden också är det inte i närheten av samma volymer. Där kan vi bara titta på våra egna svenska börsbolags senaste kvartalsrapporter – uttalanden om ökad efterfrågan på bolagens produkter har varit sällsynta. Att många analytiker ändå spår en efterfrågeökning i början av nästa år talar för att prisuppgången på metaller också kan hålla i sig. Det finns dock inga tydliga tecken än på att bolagens efterfrågan verkligen kommer att öka.


2. Med tanke på att metallpriserna är så uppskruvade nu finns anledning för gruvbolagen att försöka öka utbudet. Men det är inte heller helt enkelt alla gånger. Att starta en gruvindustri görs inte genom att bara trycka på en knapp. Att det tar tid att få fram metaller påverkar också prisbilden. Skulle det bli brist på material påverkar det naturligtvis priset som då skulle stiga mer. På kopparsidan finns redan indikatorer på att det kommer att vara ganska ansträngt på gruvsidan om ett par år.

Men det finns också faktorer som talar för att prisuppgången inte är hållbar i längden:


1. När efterfrågan på metaller globalt sett är hyfsat stark tenderar också finansiella aktörer att haka på den trenden. Det syns tydligt på till exempel Comex, Commodity Exchange, som är en så kallad framtidsmarknad. Där kan man jämföra verkliga producenter och finansiella aktörers andel av handeln av metaller – nya siffror visar att de finansiella aktörernas andel är på årshögsta. Så efterfrågan drivs alltså inte bara helt av konsumtion. I koppar framför allt pågår det en stor handel med finansiella produkter. Det bidrar till att priserna dras upp mer än vad som är efterfrågemotiverat.


2. Europeiska lager av metaller har börjat stiga på senare tid. Ny statistik från London Metal Exchange, LME, visar att kopparlagren fortsätter att peka uppåt, till den högsta nivån sedan slutet av april. Trenden för kopparlagren vände upp i mitten av juli och har sedan dess stigit drygt 63 procent. Zinklagren tog också under förra veckan ett tydligt kliv uppåt. Att lagren ökar är ett tydligt tecken på att det produceras mer än vad som konsumeras. Fortsätter dessa metallager att växa kan man utgå från att priserna på metaller tillslut kommer att gå ned.


Carolina Neurath. Svd.se



Nästa års råvarufavoriter

Publicerad: 2009-12-22

Olja, socker och koppar. Det är investmentbanken Morgan Stanleys favoritval inom råvarusektorn inför nästa år.


När man diskuterar olika oljepris, t.ex. de ovan, ska man komma ihåg att det inte bara är platsen för leverans av oljan som skiljer dem åt men också dess kemiska specifikationer. Man skiljer t.ex. på lätt och tung råolja. Brent och WTI är båda lätta oljor och det är generellt en trevlig egenskap då de t.ex. är lättare att handha och dessutom är mer effektiva som råvara för bränslen. Man skiljer också på söt och sur olja. Den söta innehåller mindre svavel och är därför snällare mot miljön.

Om 2009 var året då finansiella aktörer drev råvarupriserna mot allt högre höjder, så blir 2010 året då fundamentala faktorer i världsekonomin spelar en allt större roll för den fortsatta prisutveckligen, skriver Morgan Stanley i en genomgång av världens råvaruslag inför 2010.

Efter kraftiga prisuppgångar på i stort sett alla råvaror under 2009 så råder banken sina kunder att vara allt mer selektiva under nästa år.


Sötsugna indier förväntas exempelvis driva sockerpriserna vidare en bra bit in på 2010, enligt Morgan Stanley. Under 2009 fördubblades priset på socker som en följd av dåligt väder och små skördar i både Indien och Brasilien, villket skapade ett underskott på marknaden.

Detta underskott väntas leda till allt högre priser på socker ända fram till april nästa år. Då kommer Brasiliens nya skörd ut på marknaden vilket kommer att sätta press nedåt på priserna.


En fortsatt stark tillväxt i framförallt Kina kommer att leda till högre oljepriser, enligt Morgan Stanley. I slutet av nästa år kostar ett fat 85 dollar, jämfört med dagens siffra på 73 dollar per fat, spår bankens analytiker.

Koppar är Morgan Stanleys favorit bland basmetaller inför nästa år. Priserna steg visserligen med hela 130 procent under 2009 men det finns flera faktorer som talar för en fortsatt prisuppgång även under 2010, skriver banken. Det främsta skälet är en kraftig lageruppbyggnad i Kina men även en gradvis förbättrad global konjunktur.

Morgan Stanley räknar med stillastående kopparpriser under inledningen av nästa år. Nästa uppgångsfas inleds under andra halvåret 2010, skriver banken.


Guldpriset kommer att ligga kvar på fortsatt höga nivåer även under nästa år, tror Morgan Stanley. År 2009 passerade guldpriset den magiska gränsen på 1 000 dollar per ounce och över den nivån kommer priset att ligga ända fram till 2014.


Guldpriset noterade en toppnotering den 3 december 2009 på 1 221 dollar per ounce men har fallit sedan dess som en följd av en allt starkare amerikansk dollar. Flera faktorer talar dock för ett fortsatt högt och stabilt guldpris under 2010, bland annat fortsatta nettoköp från världens centralbanker.


JOHAN MARKWALL, PRIVATA AFFÄRER





Varning för lägre metallpriser

Publicerad 2009-12-30

Råvarupriserna stiger i takt med bättre konjunkturutsikter. Men lagren är rekordstora och kan kortsiktigt pressa priset igen.

Råvarubranschen har vaknat till liv efter raset för drygt ett år sedan när priserna sjönk med två tredjedelar.

Aktiemarknaden toppade sommaren 2007 medan det dröjde ytterligare drygt ett år innan fallet nådde råvarumarknaderna. Eftersläpningen berodde på att priset på råvaror i hög grad styrs av tillgång och efterfrågan till skillnad från aktiemarknaden som prissätts om förväntningar om framtiden. Dessa förväntningar hade mörknat redan under 2007 i takt med den tilltagande finansoron samtidigt som industrin fortfarande långt in i 2008 gick för fullt maskin.


Desto hårdare blev fallet i slutet av 2008 när industriproduktionen under ett kvartal föll med 20 procent vilket fick metallpriserna att falla fritt.


Kopparn har återhämtat den största andelen av fjolårsraset medan övriga viktiga metaller som zink, nickel och aluminium har mer än halva vägen kvar till de gamla toppnivåerna.

Kopparprisuppgången beror på att Kina är en särskilt stor nettoimportör – bara 5 procent av världsproduktionen sker i Kina medan 50 procent konsumeras där. Skillnaden mellan den kinesisk konsumtion och produktion är inte lika stor för övriga metaller.

Och det är utvecklingen i Kina som bestämmer råvarupriserna 2010. Skulle ekonomin plötsligt börja hacka kommer metallpriserna att ta mycket stryk. Det är dock ett scenario som egentligen ingen tror på. Alla bedömare räknar med att Kina kommer hålla en tillväxttakt på runt 8 procent, vilket är tillräckligt för att fortsätta att driva upp metallpriserna på lång sikt.


I det korta perspektivet finns det dock goda skäl att vara försiktigt med metallinvesteringar.

Lagernivåerna ligger på historiskt höga nivåer och det kan mycket väl medföra att de senaste månadernas kraftiga prisuppgångar bryts och priserna vänder nedåt, även om vi inte behöver riskera nedgångar i samma storlek som under 2008. En liten extra varning för nickelpriset eftersom lagren är trefaldigt jämfört med genomsnittet de senaste tio åren.


VA bedömer därför att priserna går ned under nästa år för att återigen stiga under 2011 och 2012 under förutsättning att konjunkturen fortsätter uppåt.

Anledningen till att metallpriserna på några års sikt bör fortsätta upp är att det har öppnats få nya gruvor sedan 2006. Under högkonjunkturåren 2006–2007 rådde det brist på kunnigt folk och maskiner och under 2008 föll priserna vilket gjorde att nystartade gruvprojekt förblev låg av den anledningen.

Enligt analysföretaget Raw Materials Group bedömning har antalet gruvprojekt minskat från 250 projekt 2006 till strax under 100 i dag.


Nu börjar det röra på sig igen och till exempel de norrländska tidningarna rapporter återigen om gruvfeber.

Men från ord till handling är det långt i gruvbranschen. Det kommer att ta ett antal år innan vi är tillbaka på 2006 års nivåer och fram till dess kommer den ökade efterfrågan att leda till stigande metallpriser.


Ulf Petersson. VA.se





Råvarufesten fortsätter

11 november 2009



Den senaste tidens starka råvaruprisuppgångar är bara början på en ordentlig uppgång de kommande 12-24 månaderna, skriver Goldman Sachs i en färsk analys av råvarumarknaden som landat i VA Börs inkorg.

De senaste veckorna har inte minst olje- och kopparpriset dragit iväg. Oljan ligger tryggt kring 80-dollarstrecket, en uppgång på närmare 80 procent i år. Kopparn (här ovan i grafen) handlas till 6485 dollar, en prisuppgång på 120 procent sedan nyår.


Men Goldman Sachs råvaruanalytiker tror på mer. Oljepriset ska upp till 95 dollar inom ett år och kopparn till 7530 dollar, enligt investmentbankens prognoser.

Det är framför allt den kraftiga efterfrågan från tillväxtmarknaderna som nu till och med nått över den förra högkonjunkturens nivåer som driver på priserna.


Per Olof Lindsten. VA.se




Råheta råvaror

Priserna på råvaror har rusat i år. Mycket talar för att priset på basmetaller och råolja fortsätter upp. Men för guld är utsikterna inte lika ljusa.


Mitt ute i den chilenska öknen ligger en enorm krater. Det är Minera Escondida, gömd gruvdrift på spanska. Särskilt gömd är den inte. Det är ett dagbrott, med allt vad det innebär av stora vattendammar och enorma maskiner. Själva malmkroppen ligger dock gömd under flera hundra meter tjocka lager av jord.

Gruvan står för runt en tiondel av världens totala utvinning av koppar, och är därmed den största koppargruvan i världen. Under årets första nio månader uppgick intäkterna till hisnande 4 miljarder dollar. Det är ändå en halvering jämfört med året innan. Men kanske är vinsterna snart uppe på rekordnivåer igen. Priset på koppar har stigit med 140 procent i år.

Under 2009 har världsmarknadspriserna på i stort sett alla råvaror rusat kraftigt. Priset på zink har gått upp 100 procent och bly har blivit 150 procent dyrare. Av de mest handlade basmetallerna har aluminium gått sämst, priset har till dags dato bara stigit med 40 procent.

Prisutvecklingen sedan årsskiftet vittnar om en underliggande efterfrågan i marknaden. Men det är inte USA och västvärlden som står för efterfrågan. I Europa räknar OECD med en högst måttlig BNP-tillväxt nästa år, 0,9 procent. Tillväxten väntas därefter stiga svagt, till 1,7 procent, under 2011. För USA är motsvarande tillväxtsiffror något ljusare, 2,5 procent nästa år, respektive 2,8 procent året därpå.

Det är Asien, och framför allt Kina, som fortsätter att flytta fram sin position som världens tillväxtmotor. OECD räknar med att Kinas tillväxt "bottnar ur" i år på 8,3 procent för att ta fart och nå hela 10,2 procent nästa år. Det är också Kina som är hela anledningen till prisrallyt på metallmarknaden sedan årsskiftet. Det gigantiska landet stod för över en tredjedel av världens konsumtion av koppar under andra kvartalet i år, enligt analysföretaget Cru. Under helåret 2008 stod Kina för 27 procent av efterfrågan. När det gäller konsumtionen av zink är motsvarande siffror 42, respektive 34 procent.


Kina presenterade snabbt ett stimulanspaket vid årsskiftet, sedan exportindustrin i Asien tvärnitat i spåren av Lehman Brothers kollaps. Kinesernas expansiva finanspolitik har varit en stabiliserande faktor i världsekonomin under USA:s ekonomiska tillbakagång. För första gången säljs det nu fler personbilar i Kina än i USA. Den kinesiska ekonomin är fortfarande en tredjedel av den amerikanska, men den bidrar likväl med betydligt mer till den globala tillväxten. Det har särskilt bäring på metallmarknaden, eftersom en stor andel av Kinas investeringar går till infrastruktur.

Kinas dominans är också ett av skälen till att råvarumarknaden, sin storlek till trots, har en väldigt volatil prisutveckling. För en viktig konjunkturindikator som kopparn är svängningar om 50-100 procent snarare regel än undantag. Branschbedömare räknar med att utbud och efterfrågan på koppar just nu ligger i balans. Därmed skulle det kunna bli brist på koppar om hjulen i västvärldens ekonomier börjar snurra samtidigt som Kina fortsätter sin kraftiga tillväxt.

Utbudet av koppar och de flesta andra metaller väntas inte heller öka under de kommande åren. Merparten av världens gruvor är redan i drift vid nuvarande prisnivå. Det finns ingen reservkapacitet att damma av, oavsett hur högt priset blir.

Gruvbolagen har klarat sig relativt lindrigt under finanskrisen, men rena prospekteringsbolag har fått skära kraftigt i sina utgifter. Under 2009 beräknas investeringar i prospektering minska med 40-50 procent på global basis. Att starta ny gruvkapacitet tar sju till tio år. Lägg därtill att elasticiteten i marknaden blivit sämre i och med att köparna redan i dag till stor del använder sig av ersättningsmaterial. Högre metallpriser leder därför inte med automatik till att efterfrågan minskar i motsvarande grad.

- Efterfrågan stiger hela tiden gradvis i Kina och andra utvecklingsländer. Samtidigt blir det hela tiden dyrare att utvinna koppar. Metallpriserna kan mycket väl sätta nya rekord om några år. Vi får nog vänja oss vid högre priser än de vi såg innan rallyt kom i gång 2003-2004, anser Magnus Ericsson, grundare av Raw Materials Group och professor vid Luleå tekniska universitet.

Men allt talar inte för att priserna fortsätter att raka i höjden. Lagren av metaller på råvarubörsen, London Metal Exchange, har klättrat till nivåer vi inte skådat på fyra fem år.

Det kostar ungefär 3 000 dollar att producera ett ton koppar. För ett år sedan låg världsmarknadspriset runt den nivån, men det var givetvis inte uthålligt. Dagens spotpris är nästan 7 000 dollar per ton, relativt högt men en bit kvar till förra årets toppnivåer på runt 9 000 dollar per ton.

Osäkerheten kring vart marknaden är på väg är kortsiktigt stor. Det visar inte minst det faktum att lager och priser för metaller just nu stiger parallellt. Det skulle kunna tala för ett ökat inslag av finansiell spekulation på metallmarknaden.

- Jag tror inte att de finansiella aktörerna har bidragit med speciellt mycket till den prisuppgång för basmetaller vi nu sett. Det finns ett naturligt behov bland företagen för att köpa och sälja risk när man exempelvis lånar till att bygga en ny gruva, säger dock Magnus Ericsson.

- Vi ser väldigt optimistiskt på framtiden för en metall som koppar, säger han.

Men Kinas tillväxt kan inte tas för given. En kredittillväxt på över 30 procent på årsbasis i kombination med kraftigt stigande bostadspriser i stadsregioner som Peking och Shenzhan kan leda till bakslag framöver. Miljöförstöring och ökade sociala spänningar mellan stad och landsbygd är andra problem som kan sätta käppar i hjulet för en hög uthållig tillväxt. Men ledande indikatorer som inköpschefsindex och orderingång för industrin fortsätter att peka uppåt. Mycket lite talar för att kinesernas hunger efter västerländsk standard ska minska under de kommande åren.

En stor vinnare på Kinas efterfrågan är svenska staten som genom gruvbolaget LKAB dragit nytta av den kinesiska importen av runt 55 miljoner ton järnmalm under 2009. Det är ökning med bortåt 60 procent jämfört med för två år sedan. LKAB skriver i sin rapport för årets tredje kvartal att orderingången "ökat kraftigt" under sensommaren och att 2009 års produktion redan är slutsåld. Under november gjordes LKAB till publikt aktiebolag i syfte att, likt statliga Vattenfall, kunna ta upp lån till investeringar på kapitalmarknaden.

Guld

Priset på guld har nått ständigt nya rekordnivåer under 2009. Placerare väljer att sälja av obligationer med låg avkastning för att i stället köpa guld. Ju högre räntorna blir, desto dyrare blir det att vara investerad i guld, eftersom direktavkastningen är noll. Men vid låga räntor ger guld ett säkrare skydd mot inflation än lågavkastande obligationer.

Ryktesspridningen har också varit stor i marknaden. Spekulationer om den kinesiska centralbanken, som uppges vilja minska sin exponering i dollar genom att köpa guld, har drivit på priset.

En kraftig förstärkning av dollarn skulle ha negativ effekt på guldpriset, och en större kortsiktig korrektion kan därför inte uteslutas när räntor och dollar vänder upp. Men räknat i svenska kronor stod faktiskt guldpriset högre i mars.

- Det svåra med guld är att det är en metall som även har en finansiell roll, vilket gör att utbud och efterfrågan inte styr priset på samma sätt som för övriga råvaror. Den uppgång vi nu sett är i hög grad driven av finansiella aktörer, säger Magnus Ericsson.

- Samtidigt finns det inte mycket som talar för några dramatiska tapp. 900 dollar per uns skulle kunna vara ett uthålligt pris även på lång sikt. Det blir allt dyrare att öppna nya gruvor, eftersom de ligger mer svårtillgängligt och halterna av guld är lägre, säger han.


Olja

För världens i särklass mest handlade råvara, olja, påminner situationen om den för metaller. En gradvis återhämtning i världsekonomin under året har gjort att priset på råolja rusat med drygt 70 procent under 2009. Marknaden har skiftat fokus, från att begrunda utbudet av olja till att titta på efterfrågan. Den internationella energimyndigheten, IEA, justerade i november upp sin prognos för den globala efterfrågan under 2009 och 2010 ännu en gång. Som orsak anges en snabbare återhämtning i Asien och Mellanöstern.

Till skillnad från när det gäller metaller, kan Kina inte mäta sig med USA i fråga om oljekonsumtion. Under 2008 förbrukade USA nästan en fjärdedel av världens oljeproduktion, dubbelt så mycket som Kina, eller nästan lika mycket som hela Europa inklusive alla gamla Sovjetstater, Ryssland undantaget.

En återhämtning i USA och nivån på de amerikanska lagren av råolja är således det som har mest bäring på priset på kort och medellång sikt. Lagernivåerna i USA har kommit ned enligt säsongsmässiga mönster, men den amerikanska importen har samtidigt varit lägre än förväntat, vilket skulle kunna tyda på en lägre efterfrågan kortsiktigt.

Oljepriset har också, likt det för övriga råvaror, gynnats av att dollarn försvagats kraftigt. Mot euron är tappet 21 procent sedan i februari och 7 procent från årsskiftet. Ledande indikatorer i USA, som inköpschefsindex och industriproduktionen, är dock alltjämt positiva och det troligaste är att oljepriset nu står och stampar tills den underliggande efterfrågan kommer i kapp. Kinas tillväxt brukar sägas ligga drygt ett halvår före USA:s och Västeuropas. Med det sagt talar mycket för varaktigt höga priser eller, möjligen, riktigt höga priser.

Men det finns en rejäl osäkerhet om vilken efterfrågan som världen mäktar med. IEA valde i november att vidhålla sin starkt kritiserade prognos om en efterfrågan på 105 miljoner fat per dag år 2030. I snitt skulle det betyda en genomsnittlig konsumtionsökning på cirka 1 procent årligen.

Hur IEA får ihop prognoserna, utan att räkna med en större uppgång av oljepriset, kan te sig en smula märkligt med tanke på att världen mitt under den värsta oljeyran 2007-2008 bara ökade sin produktion med 0,4 procent. Därtill ter sig IEA:s efterfrågeprognos med en ökning om 1,3 procent under det kommande året väldigt modest ut med tanke på att den amerikanska ekonomin väntas öka sin tillväxttakt bortåt 3 procent under de kommande åren, allt annat lika.

Som om inte det vore nog räknar IEA med att investeringar i olja och gas går ned med 19 procent under 2009. Andra talar om ett tapp på runt 15 procent för prospektering, som en effekt av finanskrisen. Dessutom säger branschbedömare att världens oljefält minskar sin naturliga produktion med 9 procent årligen utan investeringar. Risken för att oljemarknaden återigen kommer att bli en trång sektor är uppenbar.

Alternativa energikällor kan tränga undan en del av oljan, men amerikanska rapporter pekar återkommande på svårigheten med att ersätta fossila bränslen. Post Carbon Institute och International Forum on Globalization anser att vindkraften, som bara utgör 1 procent i USA av elförbrukningen, är det bästa alternativet vid elförsörjning. Men den typen av investeringar tar tid och en av de största förbrukarna av olja utgörs av transporter. Det enda vi vet med säkerhet är att oljepriserna inte kan vara lägre om det ska löna sig med alternativ eller så kallad icke-konventionell olja, exempelvis oljesand.

Mest nöjda med situationen kan de vara som sitter på 76 procent av jordens bevisade reserver, Opec. Organisationen har genom diverse utspel under hösten visat marknaden att priser strax under 80 dollar fatet är att föredra.

En annan fråga är hur diverse finansiella aktörer, med hedgefonderna i spetsen, kommer att reagera framöver. Nu är de flesta ense om att marknaden är i hyfsad balans och att inslaget av finansiella spekulationer är relativt litet. Förra året ansåg samma bedömare att ungefär 40 av de 150 dollar som ett fat olja kostade utgjordes av spekulation. Vad händer nästa gång när världens törst efter olja överstiger maxkapaciteten på oljekranen?

En jämförelse mellan Morgan Stanleys världsindex för aktier och Goldman Sachs råvaruindex visar att råvaror gett dubbelt så hög avkastning som aktiemarknaden från 1969 fram tills dags dato.

Sedan 1999 har en placering i råvaror dubblerats i värde medan aktiemarknaden stått och stampat på samma nivå. En jämförelse med Dow Jones råvaruindex visar på en skillnad om 70 procent till aktiemarknadens nackdel. Mycket talar för att råvaror kommer fortsätta vara en bättre placering än aktier även framgent.

Gösta Carlberg

affarsvarlden.se




2010 - råvaror i investerarnas fokus spår Trevor Greetham, Fidelity International

2009-12-15

Trevor Greetham, chef för asset allocation-avdelningen på Fidelity International, en av världens ledande fondförvaltare, presenterar sina framtidsutsikter för det kommande året. För 2010 sammanfattar han utsikterna på följande sätt:
Råvarumarknaden kommer att vara ett av investerarnas huvudfokus 2010
Aktier är återigen attraktiva, medan statspapper är en oattraktiv investering
Låga korrelationer innebär att portföljdiversifiering fungerar bättre än någonsin

Året har varit svårt för den pessimistiska majoriteten som inte riktigt kunde tro på den exceptionella återhämtningen på marknaden 2009.
"Det är annorlunda den här gången är ett lika farligt mantra på botten som på toppen av börscykeln, och de som vägrade att se parallellerna med den V-formade återhämtningen 1975 misstar sig. Jag tror att 2010 även kan komma att överraska skeptikerna", säger Trevor Greetham.

"Skillnaden mellan den långsiktiga uppgång som jag anser började i mars och tidigare kortlivade uppgångar i en nedåtgående marknad, var att uppgången bekräftades av ledande ekonomiska indikatorer", säger Trevor Greetham.
2009 återställdes förtroendet i systemet då regeringarna slutligen fick kontroll över finanskrisen och genomförde en expansiv finanspolitik som saknar motstycke. Stimulanspaket utformades med principen att hellre göra för mycket än för lite. Trevor Greetham tror att det finns en fara i att stimulanserna istället kan leda till överhettning.

Företag drog ned produktionen, sköt upp investeringar och sa upp personal utifrån ett sämsta-tänkbara-scenario, men hamnade snett till följd av regeringarnas snabba och kraftfulla åtgärder och återkomsten av en uppåtgående börs. Återhämtningen verkar bli långsam, men det betyder inte att den inte blir stark - och finansmarknaderna har noterat detta mycket tidigare än de flesta bedömare.

Outlook 2010

Råvaror kommer att bli huvudfokus för investerarnas uppmärksamhet nästa år, där efterfrågan från de utvecklade ekonomierna fungerar som draglok, spår Trevor Greetham. Råvaruanalytikerna är fokuserade på Kina på förekommen anledning; tillväxttakten i Kina har varit tvåsiffrig på senare år. Men även de västerländska ekonomierna kan väntas visa förvånansvärt stark tillväxt då de lämnar krisen. Lageruppbyggnaderna i de stora industriländerna borde göra att råvarupriserna ökar kraftigt.
"Jag förväntar mig också ett ökat köpintresse från investerare, pådrivet av rädsla för inflation och förmånlig lånefinansiering i dollar", säger Trevor Greetham.

Den finansiella paniken är nu över, vilket avspeglas i sjunkande interbankräntor. Aktievänliga förhållanden råder igen för första gången sedan 2007, med tillväxtmarknaderna och Asien bäst positionerade för att dra nytta av situationen. Globala tillväxtindikatorer visar styrka, finanspolitiken fortsätter att vara väldigt expansiv och inflationen kommer troligtvis inte att bli ett allvarligt problem eftersom resursutnyttjandet är så lågt i världsekonomin.
"I början av 2010 så kommer de svaga jämförelsesiffrorna för olja att skapa en kortsiktig rädsla för inflation. Det finns en risk att detta sammanfaller med förnyad tillväxträdsla, särskilt om styrkan i återhämtningen minskar något och den amerikanska arbetslösheten inte kommer ner så snabbt som jag tror att den kommer att kunna göra. En fläkt av stagflation skulle kunna göra att början av 2010 känns lite som i början av 2004 när den senaste aktiemarknadsuppgången tillfälligt tappade fart. Jag skulle förvänta mig att en positiv trend åter gör sig gällande när marknaderna väl har anpassat sig till en stadig, men mindre halsbrytande, återhämtningstakt", säger Trevor Greetham.
Trevor Greetham spår att räntenivåerna kan öka snabbare än många tror om den globala tillväxten överraskar så positivt som han förväntar sig. Styrkan i orderingången och sjunkande lagernivåer i USA och på andra ställen pekar på en upprepning av en kraftigt ökad världshandel, så som 1975.

"Jag förväntar mig att skillnaderna i räntenivåerna kommer att öka nästa år mellan å ena sidan den Europeiska Centralbanken som uttrycker oro över konsumentprisindex, och å andra sidan Federal Reserve som fokuserar på den underliggande inflationen. Av hävd är europeiska institutioner vanligtvis mer oroliga över stigande priser medan Amerika är oroligt för deflation", säger Trevor Greetham.
"Den tillgångsklass jag tror minst på 2010 är räntepapper. Företagsobligationer är fortsatt attraktiva, men markant mindre attraktiva jämfört med det enastående köptillfälle som fanns i början på året. Det är statspapper som är oattraktiva. Nej, jag tror inte att regeringar kommer att ställa in betalningarna. Faktum är att statsfinanserna troligtvis kommer att överraska positivt då en ekonomisk återhämtning ger ökade skatteintäkter. Det är bara det att avkastningarna på placering av räntepapper redan är väldigt låga och de kommer troligtvis öka när centralbankerna stegvis börjar höja räntorna från dagens extremt låga nivåer. Det finns därför ingen anledning att äga statspapper idag", säger Trevor Greetham.
Han förväntar sig att bostadsmarknaderna i Storbritannien och USA kommer att fortsätta att återhämta sig så länge som en ogynnsam inflationschock inte gör att räntenivåerna stiger snabbt. Konsumenternas framtidstro förbättras och, tillsammans med att nya jobb skapas, så kommer detta att vara en nyckelfaktor för återhämtningen under nästa år.
"Jag förväntar mig att dollarn kommer att fortsätta tryckas ned på två fronter. Tillväxtmarknadernas valutor borde gynnas av det globala ekonomiska uppsvinget. US-dollarn kommer troligtvis att få det svårt att vinna terräng mot euron då ECB blir mer hökaktigt", säger Trevor Greetham.


Den största risken för pundet är ett så kallad hung parliament, det vill säga att inget parti får majoritet i parlamentet efter valet. En koalitionsregering skulle göra det extremt svårt för vilket parti som helst att föra en återhållsam finanspolitik av rädsla för att förlora i ett troligt efterföljande omval. En återhämtning av ekonomin och bostadsmarknaden tenderar att gynna makthavaren, så det här kan bli ett jämnare val än marknaderna tror idag.

"Den oprecisa och omfattande naturen hos regeringarnas stödåtgärder 2008/2009 är inte ett recept för ekonomisk stabilitet. De fick panik efter det att Lehman Brothers tilläts att gå i konkurs och jag förväntar mig fortsatt stora svängningar i konjunkturen under en tid då regeringarna försöker dämpa de extrema konjunktursvängningarna. Den här bakgrunden talar för en flexibel taktisk allokering. Det talar också för att investera i flera olika tillgångsslag. Låga korrelationer innebär att diversifiering fungerar bättre än någonsin", säger Trevor Greetham.
Cision Wire





Högre råvarupriser 2010 när den globala konjunkturen stärks

Pristrenden på råvaror fortsätter att peka uppåt. Swedbanks totala Råvaruprisindex steg med 4,3 % i november jämfört med oktober. Ett högre råoljepris och dyrare industrimetaller svarade för de största prisökningarna. I kronor räknat steg indexet med 3,8 %, vilket innebär att Råvaruprisindexet är närmare 20 % högre än för ett år sedan.

Den största prisuppgången under 2009 svarade bly och koppar för, där priserna har mer än fördubblats sedan slutet av 2008. Swedbanks prisindex för icke-järnmetaller ökade med 73 % i dollar räknat. Råvaruprisuppgången har drivits av en ökad efterfrågan från tillväxtekonomierna i Asien samt ett ökat inflöde av finansiella investeringar på råvarumarknaden.

En starkare global tillväxt under 2010 talar för att råvaruprisuppgången fortsätter, om än i väsentligt lägre takt jämfört med 2009. Frågetecken finns dock beträffande styrkan i konjunkturåterhämtningen med risk för att råvaruprisutvecklingen kan bli volatil. Det gäller inte minst tillbakadragandet av stimulansåtgärder, vilket på sikt är nödvändigt för att minska de snabbt växande statsfinansiella obalanserna. Dollarutvecklingen är en annan osäkerhetsfaktor som kan få implikationer på de globala råvarumarknaderna.


Månadsbrev från Swedbank

Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar

2009-12-30





Naturgas i Ryssland

En råvara som är relativt enkelt att förutspå under vissa perioder av året är naturgas. Mellan slutet av februari till slutet av april så har naturgas ökat i pris under de senaste 16 utav 18 år. Den totala vinsten om du köpt ett kontrakt futures är $55 340.

Säsongsbunden värdeförändring i naturgas

En av faktorerna för säsongsmässiga prisförändringar är konsumptionen som drivs av heating homes och affärsverksamheter i norra delarna av USA. Speciellt när december och januari är lite kallare än normalt så ser vi en reducering av lager under februari månad. Detta har en tendens att skapa pristoppar som varar in till mitten av april. Prisnedgångar i naturgas sker ofta under maj och/eller juni månad.
Säsongsmässigt så är annars slutet av juli (runt den 24:e) en väldigt bra månad att köpa naturgas och hålla det fram till december. Under de senaste 18 åren så har denna strategi fungerar 17 gånger, med en success rate på 94,4 %. Den totala vinsten vid inköp av ett futureskontrakt har gett totalt $170 480.
Naturgas har nämligen en tvåsidig säsong baserat på varma och kalla temperaturer. I USA så har naturgas, kol och refinerade petrolium produkter använts som utbyte/alternativ till elektrisk el. Elektriska elgeneratorer har bytat fram och tillbaka mellan naturgas, kol och vissa typer av olja, baserat på vilken råvara som haft lägst pris.
Naturgas är en renare energikälla än olja och under de åren då crude oil ökade som mest i pris, så har det billigare alternativet för uppvärmning varit just naturgas. Samtidigt så har en större efterfrågan för naturgas fått priset att gå i höjden.
De säsongsmässiga skillnaderna i priser är tydliga om du tittar på ett graf. Priserna för naturgas sticker iväg i slutet av juli då den kraftiga air condition användningen ökat priset på naturgas.

Att handla naturgas


Förutom optioner, futures och spot-handel så kan råvaruhandlare dra nytta av säsongsmässiga prisrörelser genom börshandlade fonder och CFD’s.

Köpa guld



Guldtackor

Ädelmetallen guld har alltid fascinerat människor. Dess metalliska gula färg har inspirerat faraoer att jämföra den med solen. Romerna och inkafolket kallade guld för ‘metallen av gudar’. Dess elementära namn, Au, kommer från det latinska ordet aurum. Nedan kommer vi att beskriva allt från användning till handel med guld.

Guld - en symbolisk metall

Guld har ofta ansetts som en mått på rikedom och makt. Även om guld anses som en ovanlig ädelmetall så kan det faktiskt hittas nästan överallt i världen. Men eftersom det inte är lönt att gräva guld för mindre än 2.5 gram per ton av koncentration i jordmånen så har dagens producenter bara påbörjat utgrävningar av guld i en liten skala i förhållande till vad som finns tillgängligt.

Användning av guld i smycken och mynt

Att använda guld i olika typer av juveler och smycken kan spåras tillbaka till 400-talet före Kr. Men guld användes aldrig som betalningsmedel för 600 talet före Kr. Legenden säger att Croesus, kungen av Libyen, använde guld för att ‘emboss’ mynt med ‘his coat of arms’, vilket kom att bli en officiell typ av betalningsmedel.

Guld har sju värdebärande egenskaper

Guld är en lyxvara/lyxprodukt, värdesatt av de flesta människor.

Guld kan handlas i nästan vilken valuta som helst.

Guld är enkelt att transportera.

Denna ädelmetall behålls komplett stabilt över tid.

Guld kan vägas exakt.

Det är inte enkelt att skapa guld eller producera det artificiellt.

Guld kan inte fabriceras.

Guld i naturen

I naturen hittar vi guld framför allt som högkvalitativt, fritt guld (klumpar eller korn) eller som en fint fördelad mineral mixad med silver, koppar eller kvicksilver.

Olika typer av guld

Att mixa guld med silver ger det en vitare färg. När guld mixas med koppar så skapas en mer rosa färg. För övrigt så finns det två olika typer av guld. Den primära är bergsguld, som hittas under jorden i kvartz, medan den andra är tvålguld, en bi-produkt från nedbrytningen av primärt guld.

I motsats till många andra råa konsumentmaterial så är ungefär 90 % av allt minerat guld i cirkulation. Efterfrågan per år är beräknat till 4000 ton, medan utbudet endast är 2500 ton. Centralbanker som säljer guld och gammalt guld som återanvänds gör upp detta underskott.

Handla fysiskt guld

När guld ska handlas rent fysiskt så hälls det till metallguldtackor. En standardiserad guldtacka väger omkring 12,5 kg. Tillverkarens namn, finhetsgraden av guldet och ett unikt serienummer hålslås i guldtackorna. Men förutom denna typen av större guldtackor så finns också mindre och speciellt inriktat till smyckesindustrin.

Det viktigaste kommersiella centrum för fysiskt guld är London (the London Bullion Market Association), Zürich och Tokyo. Futureskontrakt för guld handlas i New York på Commodity Exchange (COMEX).

Efterfrågan och utbud av guld

utbudssidan så är gruvbolag och centralbanker de huvudsakliga säljarna av guld. Sydafrika är det land som sitter med mest guld (15 %), följt av USA (11 %), Australien (9%), Kina (8 %), Ryssland och Peru (7 % var), samt Indonesien (6 %) och Kanada (5 %).

Av centralbankerna så har USA’s Federal Reserve mest (8135 ton guld), följt av Tyskland (3440 ton) och Internationella Valutafonden (3217 ton). Totalt så sitter centralbanker på ett guldinnehav omkring 32 000 ton.

Efterfrågan av guld kommer huvudsakligen från (smyckesindustrin (80 %), tillverkningsindustrin, tandläkare och privata investeringar i guld (2 %).

Silver

Silver är den vanligaste ädelmetallen och förekommer 15-20 gånger oftare än guld. Silver påträffas nästan aldrig i gruvor i ren form. Ungfär 60 % extraheras som en andrametall från koppar-, zink- eller blyproduktion, medan 15 % kommer från guldproduktion och endast 25 % av allt silver kommer från silvergruvor. Dess elementära namn, Ag, kommer från det latinska ordet argentum.

Silver - en gång mer värdefullt än guld

Namnet silver kommer från den fornnordiska kulturen och betyder ljus eller vit. Liksom guld så har silver använts sedan 400 talet f. Kr, både som smycken och betalningsmedel. Under antiken så var silver faktiskt ansett som mer värdefullt än guld av både egyptierna, grekerna och romarna.

Allt om socker

De via kristalliserade ämne som kallas “socker” är organiska kemiska föreningar av sackaros. Alla sockerarter har liknande föreningar, glukos, dextros, fruktos, och laktos.

Allt socker delas in i en större grupp av näringsämnen som kallas kolhydrater. Sackaros är vanlig i många växter. Den förekommer dock med högst koncentration i sockerrör (saccharum officinarum) och sockerbetor (beta vulgaris). Sockerrör består av 7-18 procent socker i vikt medan sockerbetor har 8 -22 procent av vikten i rent socker.

Var odlas och produceras socker?

Sockerrör odlas i tropiska och subtropiska områden över hela världen ungefär mellan tropikerna av cancer och Capricorn. Den växer bäst i varma, fuktiga klimat där det finns kraftig nederbörd följt av en torr säsong. De största producenterna av sockerrör och färdigt socker är Brasilien (20 %), Indien (16 %) och Europeiska Unionen (11 %). Ungefär 75 % av allt socker kommer från sockerrör, medan resterande del kommer från sockerbetor.
Sockerbetor, som produceras i tempererade eller kallare klimat, är växter från frön ger skörd en gång om året. Sockerbetor mår bäst av måttliga temperaturer och jämnt fördelad nederbörd. De betor som planteras på våren kan skördas på hösten. Socker finns i roten av sockerbetorna, men sockret från betor och sockerrör är identiska. Produktion av sockerbetor sker oftast i Europa, USA, Kina och Japan. Sockerbetor är raffinerade att ge vitsocker och väldigt lite råsocker produceras.

Handla socker på finansiella handelsplatser

Att handla socker på någon av de internationella marknadsplatserna kräver tajmning och kapital. Det finns inte så många olika instrument för att handla socker; optioner eller terminer (futures) är vanligast.

Socker futures handlas på Bolsa de Mercadorias & Futuros (BM & F), Kansai Commodities Exchange (KANEX), Tokyo Grain Exchange (TGE), London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) och ESK Division av New York Board of Trade (NYBOT). Optioner handlas på BM & F, TGE, LIFFE och NYBOT.
Råsocker handlas på CSCE Division of New York Board of Trade, medan vitsocker handlas på London International Financial Futures Exchange (LIFFE).
Det mest omsatta kontraktet är nr 11 (World) sockerkontraktet i ESK. Nr 11 kontrakt står för leverans av 112 000 pounds (50 ton) av råsocker.

Futures för vitsocker handlas på London International Financial Futures Exchange med minsta krav på leverans av 50 ton vita sockerbetor.

Information om vad du kan handla socker kommer snart, samt info om utbud och efterfrågan.

Mjuka råvaror ökar snabbt i värde

Priser för mjuka råvaror har snabbt gått upp i värde, t. ex te, kakao och socker. Flera av dessa står nu på årshögsta, eller till och med de högsta priserna någonsin.

Hög efterfrågan på mjuka råvaror

Den bidragande orsaken till prisuppgången för mjuka råvaror är ett litet utbud och en robust efterfrågan. Underskottet beror framför allt på dåligt väder i många av producentländerna, en låg nivå av nya investeringar och en politisk oro i vissa av länderna.

Kakao upplever det fjärde året i rad med underskott, vilket är den största perioden av nedgång sedan 1965-1969.

Socker har hög efterfrågan från Indien, som haft dåliga skördar under 2009. Enligt socker brokern Czarnikow så är underskottet för socker 13.5 ton under 2009 och ännu högre underskott förväntas under 2010.

Stora prisökningar för mjuka råvaror under 2009

Riktigt stora prisökningar har skett för några av de mjuka råvarorna. Socker har gått upp 165 % under 2009, apelsinjuice 89 %, te (kenya) 83,5 %, kaffe (arabica) 30 % och kakao 29 %. Flera råvarumäklare förväntar ihållande uppgångar under 2010.

Guldet fortsätter upp till 2011?



Alla traders och guld analytiker som Råvaror.se talar med är positiva till guld och ser det just nu som en av de bästa investeringarna för 2010. Låt oss syna marknaden för guld i sömmarna.

Guld - en liten marknad

Som alla andra marknader styrs priset på guld av utbud och efterfrågan. Det finns för tillfället inga stora säljare ute på markanden, bara köpare. Inga små köpare heller, utan det är seriösa aktörer.

De senaste i raden är Indiens centralbank som fortsätter öka sitt innehav. Även många andra centralbanker har varit ute och köpt guld och allt fler är på ingång. Anledningen är i många fall diversifiering av portföljen och en vilja att minska investeringarna i us dollar. Guld ses då som ett tryggt alternativ.

Guld - bästa investeringen 2010?

Flera experter vi talar med, inte minst de som är bevandrade inom teknisk analys, menar att guldpriset bara kommer fortsätta stiga under 2010. Vi ser framför oss en uppgång på åtminstone 10-15 % för de kommande 12 månaderna, menar proffsen på råvaruinvesteringar. Inte innan de amerikanska räntenivåerna kommer börja höjas igen, med en stärkt dollar som effekt, bör vi se en tillbakagång för guldet.


http://www.ravaror.se/

Investera i råvaror

Att investera i råvaror kan vara ett alternativ till Aktier.

Jag hittade två bra artiklar om just råvaror på Privata Affärer:

1.
http://www.privataaffarer.se/nyheter/200804/sa-investerar-ud-i-ravaror/
2.
http://www.privataaffarer.se/nyheter/200704/tjana-pengar-pa-ravaror/

Jag själv har inte investerat i några råvaror. Jag har funderat på att prova att handla med sk CFD`s.

Man kan även investera i foner som investerar i råvaror. Här är några alternativ.


Blå= JPM Global Natural Resources A (acc) - EUR

Grå= BlackRock World Mining Fund A2 USD Acc

Grön= FirstState Global Resources

Röd= BlackRock World Gold A2 USD Acc

Ljusblå= Swedbank Robur Råvarufond

Rosa= Credit Suisse Eq Global Res



JPM Global Natural Resources A (acc) - EUR

Fonden strävar efter att ge meravkastning genom investeringar i bolag verksamma inom energisektorn. Fonden har inga geografiska restriktioner.

BlackRock World Mining Fund A2 USD Acc

Fonden investerar i gruv- och metallbolag över hela världen. Investeringsfilosofin är att välja aktier ur ett 'bottom-up' perspektiv samtidigt som man tar hänsyn till regionala makroekonomiska faktorer. Fonden använder både kvantitativa och kvalitativa modeller för att finna de ledande företagen inom denna sektor. Fonden söker maximera kapitaltillväxten uttryckt i amerikanska dollar genom att investera i gruv- och metallbolag över hela världen. I första hand investerar fonden i stora gruvbolag som producerar basmetaller och industrimineraler såsom malm och kol. Fonden investerar också i guldaktier.

First State Global Resources Fund A Acc

Fonden strävar efter långsiktig kapitaltillväxt genom globala investeringar i bolag verksamma inom energi-sektorer eller verksamma med natur-tillgångar.

BlackRock World Gold A2 USD Acc

Fonden investerar i aktier i guldgruvor världen över. Fonden kan även investera i andra metall- och gruvrelaterade aktier.

Swedbank Robur Råvarufond

Placerar globalt i företag verksamma inom råvarumarknaden. Fonden är öppen för Premiepensionssparande.

Credit Suisse Equity Fund (Lux) Global Resources B Acc

Syftet med fonden är att uppnå högsta möjliga värdestegring i amerikanska dollar genom att investera i aktier och aktierelaterade värdepapper typ av företag från hela världen. Dessa företag är inblandade i distribution, produktion, bearbetning, finansiering och handel med metaller och gruvor, energiresurser, papper och skogsprodukter, kemikalier och närliggande sektorer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.