Skuldbergen växer i flera EU-länder


Samtidigt som ekonomin är inne i återhämtning efter den akuta krisen mörknar bilden inom EU när det gäller medlemsländernas offentliga finanser. Statsskulden kommer att fortsätta öka både i år, och de närmaste tio åren, enligt EU-kommissionen.


Redan under 2009 motsvarade statsskulden mer än hela bruttonationalprodukten, BNP, i både Grekland och Italien.

I år väntas den här skuldkvoten stiga till 125 procent i Grekland, och till 117 procent i Italien.


Mönstret är detsamma i närmast samtliga 27 EU-länder. Även i Belgien kommer skuldkvoten att bryta igenom 100-vallen.


I genomsnitt för hela EU väntas skuldens andel av BNP hamna på 84 procent i år, för att sedan bli ännu högre 2011.


På det sättet bryter EU mot sin egen stabilitetspakt som sätter en gräns på högst 60 procent.

Det som gör att skuldberget växer är till stor del en följd av krisen och stora statliga stimulanspaket, som gör att de offentliga finanserna går med stora underskott.


För EU som helhet motsvarar underskottet 7,5 procent av BNP. Enligt EU-kommissionen kommer underskotten att bli seglivade och skuldbergen fortsätter därför att växa även när konjunkturen och tillväxten tar fart. Det sker delvis med automatik när räntorna stiger och gör det dyrare att finansiera skulderna. En annan orsak är den alltmer åldrande befolkningen i EU.


2020 väntas därför skuldkvoten för hela EU växa till runt 120 procent. Som undantag finns länder som Sverige, Danmark och Bulgarien, där statskuldens andel av BNP i stället går åt motsatt håll, och alltså väntas bli mindre.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.