Indonesien

 

Indonesien, officiellt Republiken Indonesien (indonesiska: Republik Indonesia), är en republik i Sydostasien och Oceanien. Indonesien består av 17 508 öar varav de största är Sumatra, Java, Sulawesi, Borneo och Nya Guinea. De två sistnämnda är dock bara till hälften indonesiska. Arkipelagen är belägen mellan Indiska oceanen och Stilla havet, söder om Sydkinesiska havet. Indonesien är det fjärde befolkningsmässigt största landet i världen, med en folkmängd på ungefär 239 miljoner invånare, och har den största muslimska befolkningen i världen. Huvudstaden Jakarta är belägen på Java.

Huvudstad Jakarta Största stad Jakarta
Officiellt språk Indonesiska
Statsskick Republik President Susilo Bambang Yudhoyono
Regeringschef Susilo Bambang Yudhoyono
Självständighet Deklarerad 17 augusti 1945
Erkänd 27 december 1949
Yta Totalt 1 904 569 km² (15:e)
Vatten 4,85%
Folkmängd Totalt 239 900 000 (2009) (4:e)
Befolkningstäthet 118,4 inv/km² (58:e)
Valuta Rupiah
Tidszon UTC+7 till UTC+9
Nationaldag 17 augusti

Historia

Fossilfynd tyder på att öarna har varit bebodda av Homo erectus (Javamänniskan) redan för mer än en miljon år sedan. Homo floresiensis ("hobbitar") levde kvar på ön Flores fram till relativt nyligen, kanske 12-20 000 år sedan. Moderna människor (Homo sapiens) kom till regionen för 50-60 000 år sedan. Sannolikt rörde det sig om förfäder till Australiens aboriginer.
Det malajiska folk som utgör majoritet kom till området omkring 1000 f.Kr., och de idealiska odlingsförhållandena fick till följd att de utvecklade en avancerad risodling kring vilken städer, byar och kungadömen växte upp. Omkring första århundradet e.Kr. etablerades handelsförbindelser med Kina och Indien, varmed hinduism och sedan buddhism fick fäste i landet.
Under 600-talet e.Kr. uppstod Sriwijaya-riket på hinduismens och buddhismens grundval. Det blev en mäktig kuststat som genom handeln upplevde en ekonomisk och kulturell blomstring, men gick under på 1100-talet. Under 700–900-talen bildades buddhistkungadömet Sailendra och hindukungadömet Mataram i inlandet, och från denna tid kommer flera monument, som Borobudur och Prambanan. I östra Java bildades hindukungadömet Majapahit 1294, vilket omkring år 1350 utbredde sig över större delen av Indonesien. Denna epok brukar kallas landets "guldålder".
Med handelsförbindelser kom islam till Indonesien från och med 1100-talet, och araberna bildade bosättningar i bland annat Acehprovinsen. Religionen spreds, invånarna konverterade under huvudsakligen fredliga omständigheter, och bildade den indonesiska formen av islam. Under 1200-talet besökte Marco Polo öområdet, och beskrev bland annat Sumatra, av honom kallat Java minor, som bestod av åtta kungariken: ”Ön har skatter i överflöd och alla sorters kryddor, aloeträ, sandelträ, ebenholts och många andra specerier, som på grund av resans längd och den farliga seglatsen inte förs till vårt land utan finner vägen till provinserna Manji och Kataia”.

Tidig europeisk kolonisering

Europeiska kolonisatörer kom till området under 1500-talet, och försökte få monopol på vissa naturtillgångar. Portugisen Francisco Serrão var den förste europé som kom till landet i denna avsikt, 1512, och därefter följde britter och nederländare. Portugal var huvudsakligen intresserad av kryddorna i landet, varför Moluckerna kallas Kryddöarna; Östra Timor var koloniserat av Portugal till 1975. Nederländerna vann striden om större delen av landet, och grundade 1602 Holländska Ostindiska Kompaniet (VOC). Det varade till omkring 1800 då kompaniet gick i konkurs, varmed nederländska staten tog över kontrollen över Indonesien, och ombildade det till en koloni. Nederländarna grundade handelsstaden Batavia (Jakarta) 1619. De infödda tvingades som småskaliga jordbrukare att producera de varor som kolonisatörerna begärde.

Holländsk koloni

År 1903 intog Nederländerna Acehprovinsen, och behärskade då nästan hela dagens Indonesien. Under 1900-talet växte det fram ett starkt motstånd mot kolonialmakterna, med nationalistiska, kommunistiska och islamistiska partier, som förbjöds av staten.
1908 bildades Indonesiens första nationalistparti, småningom även ett islamiskt parti och ett kommunistparti: Kommunistpartiet förbjöds av holländarna på 1920-talet. 1927 grundade den 26-årige militären Sukarno det nya Indonesiens nationalistparti (PNI), som snabbt upplöstes av holländarna. Sukarno fängslades och deporterades till en avlägsen ö. Japansk ockupation Den nederländska koloniseringen avbröts först med andra världskriget, då Japan ockuperade landet. Många invånare var först positiva till ockupationen, som sågs som en befrielse från det hatade nederländska styret. Men japanerna förde en brutal ockupationspolitik. Många i den lokala befolkningen tvingades gå med i Japans armé. Eftersom indoneserna emellertid fick börja arbeta inom statsförvaltningen stärktes deras självkänsla.

Självständighetskriget

Efter att japanerna givit upp och lämnat landet, förklarade sig Indonesien under Sukarno självständigt från Nederländerna den 17 augusti 1945. De allierade valde dock att återlämna landet till Nederländerna. Till att börja med tog brittiska trupper kontrollen över Indonesien. Strider utbröt mellan indonesiska nationalister på ena sidan och holländare och britter på den andra. Britterna drog sig tillbaka 1946, medan kriget mot holländarna fortsatte, det Indonesiska självständighetskriget. Ärendet togs upp i FN, men först 1947 krävde Säkerhetsrådet eld upphör.

Indonesien blir självständigt

Efter medling och rekommendationer från FN, erkände Nederländerna landets självständighet den 27 december 1949. 28 september 1950 blev Indonesien medlem av FN.

Sukarno blir presidenten

Sukarno blev landets första president, och försökte balansera de motstridiga krafterna i landet av mäktig militär, islam, och kommunism, samt att stävja separatistiska grupper. År 1950 återkallades den federala författningen. Indonesien blev en unionsstat i enlighet med nationalisternas slagord "ett land, ett språk, ett folk". En provisorisk författning antogs som föreskrev att regeringen skulle vara ansvarig inför ett folkvalt parlament. Sukarnos maktbefogenheter inskränktes därmed avsevärt. Det parlamentariska systemet ledde emellertid till ständiga regeringskriser. samtidigt som landet splittrades av militära och muslimska motståndsrörelser. För att ena landet införde Sukarno 1959 ett system han kallade "styrd demokrati". 1945 års författning med starkt presidentstyre återinfördes. De enda grupperna med politiskt inflytande, utöver presidenten, var armen och Indonesiens kommunistparti (PKI), vilka Sukarno ömsom sökte stöd hos, ömsom spelade ut mot varandra. Sukarnos styre utmärktes framför allt av sekularisering och nationellt enande av de många olikartade öarna. År 1962 intog han Irian Jaya, och han vägrade året därefter att erkänna staten Malaysia. Detta och landets ekonomiska problem ledde slutligen till folkligt missnöje. FN tvingades ingripa i Irian Jaya. Under lång tid framöver stod FN för administrationen i området, eftersom invånarna saknade utbildning. Den 1 maj 1963 överlämnade FN Irian Jaya till Indonesien, och med hjälp av FN uppnåddes vapenstillestånd i slutet av september samma år. Sedan dess är landet en indonesisk provins. Under 1963 och 1964 skedde väpnade konflikter med Malaysia.

Upproret 1958

1955 hade Sukarno organiserat Bandung-konferensen som ett svar på att USA skapat SEATO, en politisk-militär allians mellan länder i området för att "hålla tillbaka kommunismen". I den indonesiska staden Bandung hade neutraliteten utropats som det som den underutvecklade världen skulle hålla sig till. Under det indonesiska valet 1955 försökte CIA hindra såväl Sukarnos nationalistparti som PKI genom att ge miljontals dollar till Masjumipartiet, en centerkoalition av muslimska organisationer, Försöket misslyckades. 1957 ansåg CIA att det krävdes ett mer direkt agerande. Man kontaktade indonesiska arméofficerare och andra som av olika anledning ville få bort Sukarno. Dessutom agerade CIA för att få till stånd en militär aktion från USA:s sida. Organisationen spred rykten om Sukarno och försåg USA:s utrikes- och försvarsdepartement med alarmerande rapporter innan man lade fram förslaget att stödja indonesiska militärer som ville minska Sukarnos makt. Sedan CIA:s plan godkänts i november1957 startades den paramilitära organisationen. Huvudkvarter för operationen lades i Singapore. Upprorsmän beväpnades, utrustades och utbildades av den amerikanska armen. Amerikanska flottans ubåtar patrullerade utanför Sumatras kust och landsatte trupper med förnödenheter och kommunikationsutrustning. USA:s flygvapen satte släppte ned vapen på indonesiskt territorium. En eskader med 15 stycken B26bombplan gjordes tillgänglig för operationen.
Upproret började bryta ut i början av 1958 på en del av den indonesiska ökedjan, för att sedan sprida sig. Den 15 maj hade ett CIA-plan bombat Ambons marknadsplats och dödat ett stort antal civila. Tre dagar senare bombades Ambon ytterligare en gång och en CIA-pilot vid namn Allen Lawrence Pope sköts ned och tillfångatogs. Sedan det avslöjats att en CIA-pilot bombat och upprorsmännen dessutom hade föga framgångar, beslöt CIA att avsluta operationen, I slutet av juni hade de indonesiska trupperna som var lojala mot Sukarno helt krossat upproret.

Massakern 1965-1966

Den 30 september 1965 genomfördes en blodig statskupp, möjligen av kommunistpartiet PKI som pekades ut som ansvariga. Den misslyckade kuppen åtföljdes av en motkupp, och armén som tagit makten under general Sukarnos ledning startade ett blodigt massmord på påstådda kommunister och kommunistsympatisörer Antikommunistiska organisationer och individer, i synnerhet muslimer, uppmuntrades att deltaga i mördandet av alla som misstänktes för att vara PKI-sympatisörer. Indoneser av kinesiskt ursprung föll också offer, Massakern i Indonesien 1965–1966 blev en av 1900-talets värsta massakrer. Det dödades mellan 100 000 och 2 miljoner människor; uppgifterna varierar.

Suharto tar makten

I mars 1967 övertog generalmajor Suharto makten från Sukarno. Hans tid som president brukar kallas "Den nya ordningen", eftersom han gynnade utländska investeringar i landet vilket fick ekonomin att blomstra de följande tre årtiondena. Under hans styre förbjöds kommunistiska partier, regimkritiker fängslades, och censuren var utbredd. De första fem åren försökte presidenten införa det slags demokratiska struktur som finns i västvärlden, men från 1970 blev hans styre allt mera auktoritärt.

Politiska fångar

När Suharto tog makten 1965 hade Amnesty ännu inga resurser att bevaka skeendet med egna utredare. En första utredning på plats gjordes i januari 1975, och då gällde det främst de politiska fångar som fanns i landet. Man konstaterade att det fanns minst 55 000 personer fängslade utan rättegång eller dom. Det stora flertalet av dem som greps 1965 fortfarande satt fängslade, i den mån de hade överlevt.

Reformationen

Åren 1997–1998 drabbades Indonesien hårt av den ostasiatiska finanskrisen, och Suharto anklagades samtidigt för korruption. Den 21 maj 1998 avgick han som president efter massiva protester mot hans styre. Hans avgång inledde den epok som kallas reformationen.
Vicepresident Habibie efterträdde honom, och kvarblev på posten till valet 1999, som skedde efter flera demokratiska reformer vilka Habibie införde. Med 35 % blev PDI-P vinnare, och Abdurrahman Wahid valdes till landets president. Efter flera anklagelser mot honom, avgick han varefter vicepresident Megawati Sukarnoputri den 23 juli 2001 tillträdde som president; hon var för övrigt dotter till Sukarno. Megawati genomförde flera fundamentala demokratiska reformer. År 2004 hölls det första direkta presidentvalet i landet, varmed Susilo Bambang Yudhoyono blev president.

Invasionen av Östtimor

År 1975 invaderade Indonesien Östtimor, och ockuperade området i 25 år. Under den tiden skedde flera brott mot de mänskliga rättigheterna, vilket har fördömts internationellt. Bland de värre övergreppen var Santa Cruz-massakern 1991. År 1999 hölls ett val i Östtimor om dess framtid, då majoriteten röstade för självständighet, och efter svåra övergrepp från Indonesiens militär samt deporteringar, överlämnade Indonesien landet till FN samma år.

Konflikter inom landet

I Acehprovinsen och Papua har det förekommit väpnade konflikter och gerillakrig med separatiströrelser. På Bali och Jakarta har islamister genomfört terrorbombningar. Den värsta attacken var 2002, då även turister drabbades, vilket har påverkat landets turistnäring mycket negativt. Tsunamikatastrofen har dock påverkat den politiska utvecklingen i positiv riktning.

  
Indian Ocean Tsunami, 26 December 2004

Geografi, klimat och natur

Flera av de över 17 000 öarna som utgör Indonesien, är bildade av vulkaniska berg, av vilka en del har mycket hög höjd, mellan 3000 och 5000 meter över havet. Bortåt 70 vulkaner är aktiva. Det omgivande havet är likaledes djupt med flera djuphavsgravar. Landet utgörs dock huvudsakligen av kustligt lågland. Belägen mitt på skarven mellan eurasiska och indo-australiska kontinentalplattorna, drabbas området ofta av naturkatastrofer. 1883 avled befolkningen på en hel ö, omkring 30 000 människor, i en tsunami. Vid tsunamikatastrofen 2004 dog eller försvann över 167 000 personer, och stora landområden ödelades, vilket var en svår humanitär katastrof. Öarna ligger på ekvatorn varför klimatet är tropiskt och hett. Landet drabbas ofta av såväl översvämningar som torka.

Endast omkring 6 000 öar är bebodda. Jorden har genom vulkanernas askregn blivit mycket bördig, och det tropiska kustklimatet leder till att nederbörden är god. En stor del av ytan täcks av regnskog, men skövling har lett till jorderosion. Som naturskydd har Indonesien lite mer än 8 % av landytan bla genom jaktreservat, naturreservat och nationalparker.
Fyra nationalparker är upptagna på UNESCO:s Världsarvslista: Komodo nationalpark, Lorentz nationalpark, Sumatras tropiska regnskog, och Ujung Kulon nationalpark.

Statsskick, förvaltning och politik


Grundlagen är från 1945, men har sedan dess genomgått flera större ändringar. Grundlagen bygger på den för landet egenartade filosofin på buddhistisk grund, Pancasila, ett ord som är en sammansättning på sanskrit och betyder ”de fem principerna”. Dessa fem principer är tron på en enda Gud, humanitär och medmänsklig behandling av människor, Indonesiens enhet, konsensusinriktad demokrati, och social rättvisa för alla Indonesiens folk.
Indonesien är en republik med presidentialism. Regeringen och presidenten kan sitta som längst två mandatperioder om fem år vardera. Presidenten är stats- och regeringschef, högsta befälhavare i armén, deltar i lagstiftningsprocessen, och ansvarig för såväl inrikes- som utrikespolitiken. Presidenten utser regeringens minstrar, vilka inte behöver rekryteras från den folkvalda församlingen. Sedan valet 2004 är presidenten och vicepresidenten direktvalda. Nuvarande president är Susilo Bambang Yudhoyno som var säkerhetsminister före invalet. Vicepresident är Muhammad Yusuf Kalla.
Presidenten och vicepresidenten valdes före 2004 av Majelis Permusyawaratan Rakyat (Folkets rådgivande församling), landets parlament. Parlamentet är bikameralt (har två kammare), Dewan Perwakilan Rakyat (DPD) och Dewan Perwakilan Daerah (DPR). DPR är lagstiftande organ, och väljs med proportionellt valsystem. Den består av 550 ledamöter, varav 38 är utsedda av polisen och militären. Från och med 2009 skall ordningen med representanter valda av poliserna och militären vara avskaffat. DPR väljs partibundet, och DPD individuellt. DPD bildades 2001 och består av 168 ledamöter som representerar landets 33 olika provinser. DPD lägger fram lagförslag till DPR.

 

Susilo Bambang Yudhoyono

Ekonomi och näringar
Indonesien är rikt på naturresurser, i synnerhet olja, naturgas, skog, mineraler, och via jordbruket. Trots landets stora petroleumtillgångar väljer landet att importera olja ifrån andra stater, men exporterar också i ungefär samma mängd.
Jordbruket är landets största näring. Det indonesiska jordbruket producerar i huvudsak gummi, ris, bananer, kryddor, kaffe och kokosnötter, och de viktigaste handelspartnerna är Kina, Japan, USA, Singapore, Australien och Malaysia. Även hantverk och elektronik är viktiga exportprodukter. Gruvindustrin utvinner guld, silver, och koppar. Den i Indonesien utvecklade terrasseringen av risfält har tagits efter i andra delar av världen, huvudsakligen genom aktiva insatser från FN; odlingstekniken är specifik för landet och mycket gynnsam. Antalet fattiga minskade från 50 % till 11 % under 1960-talet och fram till den östasiatiska finanskrisen 1997. Landets svaga finanssystem var en orsak till att landet drabbades värre än andra av denna, och andelen fattiga ökade då till 20 %. Terrordåd har varit påfrestande på ekonomin. Fattigdomen var 2005 åter under 20 %, men landet erhåller stöd från andra länder. Problem med arbetslöshet, korruption, ett svagt finanssystem och för små investeringar är ännu överhängande, men ett reformprogram antogs 2006.

Indonesien BNP-tillväxt


Bruttonationalprodukten (BNP) i Indonesien iklätts till en årstakt på 2,40 procent under det sista kvartalet. Indonesien bruttonationalprodukten är värt 514 miljarder dollar eller 0,83% av världsekonomin, enligt Världsbanken. Indonesien är den största nationella ekonomi i Sydostasien. Den har en marknadsekonomi där staten spelar en viktig roll genom att äga mer än 164 statligt ägda företag. Regeringen förvaltar priser på flera basvaror, inklusive bränsle, ris och el. Indonesien har ett relativt högt BNP och ligger enligt Central Intelligence Agency (CIA) på 16: e plats av 229 länder. Detta betyder dock inte att landet är rikt. Den indonesiska exporten består mest av olja och gas, men även andra saker som exempelvis elektronik. Till den största delen utgörs importen också av olja och gas, men importen av denna är större än exporten. Indonesiens största handelspartners är Japan, Kina, Singapore, USA, Malaysia, Korea och Thailand. Landets ekonomi är självklart beroende av inkomstkällor, av vilka de viktigaste är genom olja, gas och gruvindustrier där det utvinns guld, silver eller koppar.


BNP-tillväxt på årsbasis

image  


BNP-tillväxt QoQ

image

    
BNP per capita

image  

Export 

image  


Ränta

image

  
Börsen

image 

TradingEconomics-Indonesien

www.emerginvest.com-Indonesia

Infrastrukturutveckling: Jakarta förklaring föreslår regionalfonderna


Jakarta. Sjutton länder, inklusive Indonesien har undertecknat Jakarta förklaringen att främja utvecklingen av infrastrukturen i Asien och Stillahavsområdet genom offentlig-privata partnerskap (PPP) system.

Den förklaring att ersätta Seoul förklaringen undertecknades på lördag i slutet av den fyra dagar långa Asien och Stillahavsområdet ministerkonferensen om PPP för Infrastructure Development 2010.

I konferensen deltog 22 länder av de 53 medlemmarna i FN: s ekonomiska och sociala kommission för Asien och Stillahavsområdet (UNESCAP).

De 17 länder som undertecknat deklarationen är Indonesien, Sri Lanka, Myanmar, Maldiverna, Samoa, Östtimor, Bhutan, Papua Nya Guinea, Tuvalu, Ryssland, Mongoliet, Afghanistan, Sydkorea, Iran, Vietnam, Pakistan och Filippinerna.

Det finns ett förslag om att inrätta en regional infrastruktur-fonden, som kommer att bestå av en pool av medel för Asien-Stillahavsområdet för finansiering av utveckling av infrastruktur som behövs för att öka den ekonomiska tillväxten.

Ett annat förslag är att inrätta en Asien-Stillahavsområdet PPP Center-enheten, Dedy S. Priatna, biträdande av infrastruktur på den nationella utvecklingsplanen Planning Agency (Bappenas), sa under helgen.

"Denna förklaring är ett bevis på att Indonesien är allvarligt att locka investerare att investera i infrastruktur i offentlig-privata partnerskap, eftersom släpar infrastruktur sägs vara den näst största problemet för företag i Indonesien, sade han.

Indonesien behov Rp 1.400 biljoner (US $ 155.400.000.000) för infrastruktur i perioden 2010-2014, sade nationell utvecklingsplanering minister Armida Alisjahbana. Regeringen kan finansiera bara upp till ca 30 procent av den totala begärda beloppet.

Deklarationen, med tre viktiga poäng, kommer att överlämnas till FN en resolution till stöd för infrastruktur finansiering och genomförande. En arbetsgrupp kommer att inrättas för att övervaka detta, förklarade Dedy.

De tre punkterna omfattar att hjälpa medlemmar att utforma strategier och bestämmelser för att genomföra offentlig-privata partnerskap, tekniskt stöd för att förbereda länderna för att upprätta offentlig-privata partnerskap, och att skapa en PPP-sekretariat under UNESCAP att främja OPP-projekt.

UNESCAP chefssekreterare Nooleen Heyzer nämnda infrastrukturen bör ökas för att stödja den ekonomiska tillväxten i Asien-Stillahavsområdet. Den privata sektorn spelar en viktig roll i finansieringen infrastrukturutveckling, sa hon.

Källa: The Jakarta Post - 19 April 2010

 
Sri Mulyani Indrawati


Världsbanken utser Sri Mulyani som VD Jakarta.

Världsbankens chef Robert B. Zoellick har utsett indonesiska finansminister Sri Mulyani Indrawati som verkställande direktör för Världsbanksgruppen. "Hon har varit en enastående finansminister, med djupa kunskaper om både utvecklingsfrågor och roll Världsbanksgruppen," Zoellick meddelade i ett pressmeddelande. Som medlem i seniorlaget hon kommer att spela en viktig roll för att leda banken som vi går för att stärka kund-stöd, genomföra vår reformprogram, och förutse framtida utmaningar, säger han. Sri Mulyani börjar 1 juni som en av de Washington-baserade banken tre verkställande direktörer, den högsta rang enligt Zoellick. Mulyani, enligt pressmeddelandet, accepterade utnämningen, säger: "Det är en stor ära för mig och för mitt land att få denna möjlighet att bidra till den mycket viktiga uppgift på en bank i att förändra världen". Utnämningen följer en internationell sökprocess. Mulyani, 47, kommer att ersätta Juan Jose Daboub, som kommer att fullfölja sin mandatperiod på fyra år den 30 juni tillsyn 74 nationer i Latinamerika, Karibien, Östasien och Stillahavsområdet, Mellanöstern och Nordafrika, banken sa. Daboub är en före detta El Salvador finansminister. Mulyani och vice ordförande Boediono har varit föremål för en oppositionskampanj anklagade dem för att missbruka sin myndighet under Rp 6.700 miljarder ($ 740,000,000) bailout av Bank-talet under 2008. Källa: The Jakarta Post - 5 maj 2010

Ekonomisk tillväxt Indonesien


Stigande privat konsumtion och investeringar kommer att bidra till att indonesiska ekonomin kommer att växa med 5,5 procent 2010 från 4,5 procent förra året säger Asiatiska utvecklingsbanken.
Källa: The Jakarta Post

Tillväxt leder utvecklingen


2010-04-15
Världsekonomin förväntas nå "normal" tillväxt under 2010. Det är tillväxtekonomierna som leder utvecklingen.
Hela 70 procent av den globala tillväxten under 2010 förväntas komma från tillväxtekonomierna. Kina, Indien, Brasilien och Indonesien är några av de viktigaste länderna. Dessa länder har sett en snabb återhämtning efter finanskrisen och förväntas nå en tillväxt på mellan fyra och tio procent under de kommande åren.
För ODINs globala aktiefonder blir tillväxtmarknaderna allt viktigare i jakten på nya undervärderade bolag.

Källa: ODINs globala aktiefonder

Misstänkt självmordsdåd i Java

Publicerad: 2011-04-15

Jakarta. Ett bombdåd i västra Java dödade i dag en människa och skadade minst 26. Bomben detonerade under fredagsbönen vid en moské i ett polishögkvarter.

Mannen som sprängde sig hade anslutit sig till fredagsbönen, som är veckans viktigaste och samlar mest folk.

Självmordsdådet uppges ha varit det första som genomförts i en moské i Indonesien; vid tidigare försök att slå till mot helgedomar har förövarna misslyckats.

I ett fall, 1999, utsattes en moské för ett fullbordat bombdåd som skadade tre personer, men det var inte ett självmordsdåd, framhåller Ansyaad Mbai, som är chef för Indonesiens antiterrormyndighet.

Landet har också tidigare bevittnat vågor av attentat mot andra mål.

Tidigare har islamister med koppling till al Qaida genomfört ett antal självmordsdåd, huvudsakligen riktade mot turistnäringen i Indonesien.
Terrorattackerna har ändå mattats av efter att islamistledaren Noordin Mohammad Top dödades för ett och ett halvt år sen.

Källa:TT-AFP


Valutaeffekt bakom
Indonesienfonderna

 

Publicerad: 2010-06-08
FONDER: De senaste tre månaderna har Indonesienfonder stigit med cirka 20 procent. Uppgången har lockat många sparare. Den fina avkastningen beror inte främst på den indonesiska börsen, utan på valutavinster.

Många fondsparare skulle kunna ges epitetet momentumförvaltare. De köper de fonder som har gått bäst den senaste månaden eller de senaste tre månaderna. Det kan förklara varför Fidelity Indonesian ligger på listan över de mest köpta fonderna hos Avanza Bank.

Både Fortis Indonesia och Fidelity Indonesian har stigit kraftigt de senaste tre månaderna Avkastningen ligger på cirka 20 procent, vilket är betydligt mer än vad andra fonder har lyckats prestera under den senaste tidens börs och finansoro.

Varför just Fidelitys fond hamnar högt på köplistan och inte Fortis Indonesia kan bero på att Fidelity har en lägre förvaltningsavgift, 1,5 procent jämfört med 1,75 procent, men kanske också för att Fidelitys varumärke är starkare.

Men den goda avkastningen beror inte på att börsen i Indonesien har klarat den globala oron bättre än börser i andra länder. I lokal valuta har den indonesiska börsen fallit med drygt 3 procent de senaste tre månaderna. Stockholmbörsen har bara fallit med knappt 2 procent.

Ur ett svenskt perspektiv kan den goda avkastningen istället tillskrivas valutakursändringarna som skett den senaste tiden. Under de globala oroligheter som varit den senaste tiden har både den svenska kronan och euron fallit kraftigt mot dollarn och mot andra valutor så som den indonesiska valutan, Rupiah.

Euron har fallit med cirka 12 procent mot den amerikanska dollarn och med över 13 procent mot Rupiahn. Samtidigt har den svenska kronan stärkts marginellt mot euron. Det gör att när fondernas navkurser räknas om till svenska kronor blir det en valutavinst på cirka 13 procent.

Ovanpå valutavinsten kan man lägga en förvaltning i de tongivande fonderna som gått bättre än den indonesiska börsens index. Därmed alltså landar utvecklingen på en 20-procentig uppgång totalt, i kronor räknat.

Det är mycket som talar för att både euron och den svenska kronan stärks igen när den ekonomiska oron lagts sig. Det kommer sannolikt innebära motsvarande valutaförluster för Indonesienfonderna.

källa:placera.nu

FONDER

Indonesien - stigande privat konsumtion och investeringar kommer att bidra till att indonesiska ekonomin kommer att växa med 5,5 procent 2010 från 4,5 procent förra året säger Asiatiska utvecklingsbanken.

Två fonder som är specialiserade på Indonesien är Fortis L Equity Indonesia Acc och Fidelity Funds-Indonesian Fund A Inc USD. Båda fonderna gick mycket bra under 2009, men har förhoppningsvis en hel del kvar att ge.

   

Blå=Fortis L Equity Indonesia Acc

Grå=Fidelity Funds-Indonesian Fund A Inc USD

Pressen

The Jakarta Post - På engelska dagligen

Den Jakarta Globe - Engelska dagligen

Kompas - Daglig

Pos Kota - Daglig

Indo Pos - Daglig

Media Indonesia - Daglig

Suara Kary - Daglig

Republika - Daglig

Sinar Harapan - Daglig

Bisnis Indonesien - Daglig

Tempo - Veckovis, engelskspråkiga sidor

Radio

Radio Republik Indonesia (RRI) - Folkhälsa, driver sex nationella nätverk, regionala och lokala kanaler, yttre tjänst röst Indonesien

TV

Televisi Republik Indonesien (TVRI) - Folkhälsa, driver två nätverk

Surya Citra Televisi Indonesien (SCTV) - Privat

Rajawali Citra TV Indonesien (RCTI) - Privat

Indosiar - Privat

Televisi Pendidikan Indonesien (TPI) - Privat

Nyhetsbyrå

Antara - Engelskspråkiga sidor

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.