Estland

 

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik), är en republik i Baltikum, även Norden i vissa fall, i norra Europa. Landet gränsar till Lettland i söder, Ryssland i öster och har sjögräns mot Finland i norr och Sverige i väster. Landet omfattar över 800 öar i Östersjön och Finska viken, som ligger mellan Estland och Finland. Öarna utgör 10 % av landets totala yta. De två största öarna är Ösel (Saaremaa) och Dagö (Hiiumaa), som ligger mellan Rigabukten och Östersjön. Genom sjön Peipus (Peipsi järv) i öster, Estlands största sjö, går en del av gränsen mot Ryssland. Berggrunden täcks till övervägande av morän, som avlagrats under den senaste istiden.

Från 1200-talet fram till 1700-talet styrdes Estland av utländska herrar, först danskar och tyskar, och från 1500-talet svenskar. År 1721 övertog Ryssland makten över Estland och styrde landet i nästan 200 år.

1918, efter den tyska ockupationen under första världskriget, utropade republiken Estland sin självständighet. Tyska trupper trängde in i landet och Sovjetunionen hotade med ockupation, men efter fredsavtalet 1920 erkände Sovjetunionen formellt landet. Självständigheten varade inte speciellt länge. Under andra världskriget invaderades Estland av först ryska och senare av tyska stridskrafter. År 1944 återerövrade Sovjetunionen landet, som var en sovjetrepublik fram till 1991 när man följde Litauens exempel och på nytt utropade sin självständighet. Sedan 2004 är landet medlem av både Europeiska unionen och NATO.

Landets topografi växlar mellan slätter och kullandskap. Stora områden är karga och steniga, och berggrunden är täckt av tjocka moränlager som bildades under den senaste istiden. Myrar och mossmarker är också vanliga. Från de stora skogsområdena hämtas råvaran till den ekonomiskt viktiga träindustrin. Även maskin- och textilindustri är betydande näringsgrenar.

Endast en liten del av landet kan användas till jordbruk. Inom jordbrukssektorn dominerar mjölkproduktion och boskapshantering, särskilt svinavel. Med undantag för stora förekomster av oljeskiffer, som bryts för framställning av gas och petrokemiska produkter, har Estland endast obetydliga mineraltillgångar.

Huvudstad Tallinn

Största stad Tallinn (cirka 400 000 inv.)                       

Officiellt språk Estniska                

Statsskick republik                                        

president Toomas Hendrik Ilves                     

premiärminister Andrus Ansip            

Självständighet Deklarerad 24 februari 1918 resp. 20 augusti 1991      

erkänd 2 februari 1920 resp. 6 september 1991                                                         

Yta 45 226 km² (132:e)                                       

varav vatten 4,56 %                                                

Folkmängd 1 338 000 (2009, IMF) (148:e)                

Befolkningstäthet 29 inv/km² (145:e)                 

Valuta  estnisk krona, Euro EUR 01-01-2011

Tidszon UTC+2                                         

Nationaldag 24 februari

Historia

Estland var under medeltiden bas för Tyska orden. Från 1558 tillhörde Estland Sverige men blev efter det Stora nordiska kriget en del av Ryssland, officiellt vid freden i Nystad 1721.

Efter oktoberrevolutionen i Ryssland utropade Estland den 24 februari 1918 självständighet, som befästes genom det estniska frihetskriget och erkändes av Ryssland genom fredsfördraget i Dorpat (Tartu) den 2 februari 1920.

Efter Polens sammanbrott 1939 under inledningen av andra världskriget och efter sänkningen av Metalist krävde Sovjetunionen flyg- och flottbaser på estniskt territorium. Den estniska statsledningen tvingades acceptera detta. Efter att sovjetiska trupper ockuperat hela Estland installerades en sovjetvänlig regering. Ett nytt parlament utsågs, till vilket enbart kommunister kunde väljas. Detta parlament proklamerade sedermera Estlands införlivning i Sovjetunionen. Genom anslutningen till Sovjet ombildades Estland till en sovjetrepublik - Estniska SSR - 21 juli 1940. Mellan 1941 och 1944 ockuperades Estland av Tyskland tills det åter ockuperades och annekterades av Sovjetunionen 1944. Sverige var bland de första länderna att erkänna Estland som en del av Sovjetunionen.

Estland deklarerade på nytt sin självständighet den 20 augusti 1991. Självständigheten erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991, men de sista ryska styrkorna lämnade landet först den 31 augusti 1994. Efter detta har Estland strävat mot integration med Västeuropa vilket har lett till att landet blev medlem i NATO den 29 mars 2004 och i EU den 1 maj 2004.

Geografi

Estland ligger längs Östersjöns östra kust, på den nordvästra delen av den stegrande östeuropeiska plattformen mellan 57,3° och 59,5° nord och 21,5° och 28,1° öst. Landets genomsnittliga höjd över havet är endast 50 meter, och landets högsta punkt är Suur Munamägi i sydöst, som når 318 meter över havet.

Oljeskiffer- och kalkstenfyndigheter, tillsammans med att skog täcker 47% av landet, spelar nyckelroller i landets ekonomi, då det rent generellt har få resurser. Estland har över 1 400 sjöar, dock är de flesta mycket små. Den största sjön är Peipus (Peipsi järv) som ligger på gränsen till Ryssland, på 3 555 km². Landet har även ett antal myrar och 3 794 kilometer kuststräcka, som markeras av flera bukter, sund och vikar. Antalet öar uppgår till runt 1 500, de två största, Ösel (Saaremaa) och Dagö (Hiiumaa) utgör egna län.

Kommunikationer

Estland har två stora hamnar i Paldiski och Tallinn med goda färjeförbindelser till bland annat Helsingfors och Stockholm.

I Tallinn finns Estlands största internationella flygplats, Lennart Meri - Tallinna Lennujaam. Största flygbolaget är det delvis statliga Estonian Air. Andra flygplatser med internationell reguljär flygtrafik är Pärnu i sydvästra Estland, vart bl.a. svenska flygbolaget Skyways flyger från Stockholm samt Kuressaare på Ösel, som har reguljära flygförbindelser med bl.a. Stockholm, Riga och Helsingfors. Övriga flygplatser i Estland som endast har reguljär inrikestrafik är bl.a. Kärdla på Dagö samt Runö (Ruhnu).

Estland har en internationell järnvägslinje med persontrafik. Den går till Moskva. Det finns inga järnvägslinjer med persontrafik till de andra länderna i Baltikum. Dock planeras att under 2009 åter öppna linjen till Riga. Det inhemska järnvägsnätet har på senare år underhållits dåligt och persontrafiken är inte särskilt omfattande. För närvarande trafikeras följande järnvägslinjer med persontrafik:

Tallinn-Pärnu, Tallinn-Paldiski, Tallinn-Narva, Tallinn-Viljandi, Tallinn-Tartu-Valga (vid lettiska gränsen) samt Tartu-Elva. Det finns även lokaltåg som trafikerar sträckor inom Tallinn med omnejd.

Ekonomi

I juni 1992 ersatte Estland rubeln med landets egen valuta, den estniska kronan (EEK). Valutan var från början bunden till D-marken. När Tyskland övergick till euro bands kronan till den istället. Estland kommer införa euron den 1 januari 2011.

1994 blev Estland ett av de första länderna som introducerade platt inkomstskatt på 26 % oavsett inkomst. 2005 sänktes skattesatsen till 24 %, och den planeras sänkas vidare med 1 procentenhet per år fram till 2011, då skatten skall vara 18 %.

På grund av den ryska finanskrisen 1998 genomgick landet 1999 sin värsta finansiella kris sedan självständigheten 1991. Estland gick med i WTO 1999; landet fick då hjälp av bland annat EU och när landet senare blev medlem i EU 2004 var Estland det land som hade den starkaste ekonomin av de nya medlemsländerna.

Estlands ekonomi växer inte längre, delvis beroende på att skandinaviska banker lånat ut pengar till konsumtion och överprissatta bostäder som inte kan betalas tillbaka. De rutinjobb som flyttats till landet från Västeuropa försvinner till billigare länder eller flyttas tillbaka i takt med att lönerna ökar utan att produktiviteten ökar i motsvarande grad. Efter händelserna kring Bronssoldaten har Ryssland avslutat den tidigare lukrativa transittrafiken med olja genom landets hamnar.

Största exporten är av maskiner och verktyg (33 %) följt av trä och papper (15 %), textil (14 %) och matrelaterade produkter (8 %). Främsta handelspartner är Finland, Sverige, Lettland, Ryssland, Tyskland och Litauen.

Estnisk soldat i Bagdad 2005.

Försvar

Syftet med Estlands försvar är att upprätthålla landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Estland är sedan 2004 medlem av såväl EU som NATO och den estniska försvarsmakten skall ha en sådan kapacitet att den kan medverka i gemensamma militära operationer ledda av EU eller Nato.

Den estniska försvarsmakten består av armén, marinen och flygvapnet, med respektive 3 800, 300 och 200 soldater, av vilka 1 500 är värnpliktiga. Estland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 8 eller 11 månader. Den som genomfört grundutbildningen kan inkallas till repetitionsutbildning vart femte år. Planerad storleksram för försvarsmaktens mobiliseringsorganisation är 16 000 soldater. Därtill kommer Estlands hemvärn, Kaitseliit, med 8 000 aktiva hemvärnssoldater.

Källa:wikipedia – Estland

Ledare

President: Toomas Hendrik Ilves

Toomas Hendrik Ilves, född 26 december 1953 i Stockholm, Sverige, är en estnisk socialdemokratisk politiker och för närvarande Estlands president. Ilves är uppvuxen i USA och har bott där i större delen av sitt liv. Han har även varit Estlands ambassadör i USA. Ilves var Estlands utrikesminister från 1996 till 1998 och återigen från 1999 till 2002.

2003 blev Ilves observatör i Europaparlementet och i och med Estlands EU-inträde 1 maj 2004 fullvärdig ledamot. Hen behöll sin plats i Europaparlamentsvalet 2004, och tillhörde Europeiska socialdemokratiska partiet i parlamentet.

Den 23 september 2006 valdes han i tredje valomgången till Estlands president. Han tillträdde posten den 9 oktober. I samband med detta efterträddes han av Katrin Saks i Europaparlamentet.

Premiärminister: Andrus Ansip

Andrus Ansip är Estlands första premiärministern att bli omvald eftersom landet sluta i Sovjetunionen 1991.

Han blev premiärminister i april 2005 och i mars 2007 sin borgerliga reformistiska partiet vann parlamentsvalet omröstningar, men med en alltför liten marginal att styra ensam.

Det fortsatte med att bilda en koalition med konservativa Pro Patria-Res Publica och socialdemokraterna.

Eftersom den nya regeringen tillträdde, redogjorde herr Ansip planer på att sänka skatterna, öka försvarsutgifterna i linje med löften till Nato och styra Estland mot antagandet av den europeiska gemensamma valutan.

Han hade som målsättning att euroområdet medlemskap i januari 2007 men hög inflation föranledde regeringen att lägga tillbaka den dag målet posten.

I upptakten till i mars 2007 poll Herr Ansip backas kontroversiella lagstiftning som banade väg för avlägsnande av en kontroversiell Röda Arméns minnesmärke i Tallinn. Lagen och den efterföljande flytten av statyn, utlöste ilska i Moskva.

Andrus Ansip var 48 när han blev premiärminister. Han trädde den nationella politiken under 2004 efter annat som borgmästare i Tartu, Estlands näst största stad.

Hans första regering, som inkluderade center-vänster Centerpartiet och centristiska People's Union, var Estlands åttonde förvaltning i 12 år.

Källa:wikipedia – Estland och BBC – Estonia översatt med Google 

 

Förstärkta förhoppningar om en återhämtning.

1 Juni 2010

• Inhemsk ekonomi förbättras successivt
• Kommissionen rekommenderade euron ...
• ... som förväntas påskynda återhämtningen

Exporten har återhämtat sig långsamt. Även om detaljerna för BNP-siffran ännu inte finns tillgängliga. Vi ser dock exporten på en stigande trend medan konsumtionen är svag, men gradvis förbättring.

Även om konsumtionen och investeringarna förväntas börja stiga. Kommer det att ta flera år innan det når samma nivå som det var innan nedgången. BNP föll med 14,1% 2009, samtidigt som både exporten och den inhemsk efterfrågan rasat. Konsumtionen var inte bara nedtyngd av stigande arbetslöshet och justering nedåt av lönerna. Statsskulden är låg. Det är den stora skulden som konsumenterna har som kommer att väga tungt på konsumtionen på lång sikt.

 
Allt som är en återhämtningen av ekonomin beror till stor del av att återuppliva exportefterfrågan särskilt från EU och Ryssland. Exporten har återhämtar sig starkt i år. Industriproduktionen har också stärkts tydligt de senaste månaderna, främst med stöd av tillväxten på exportmarknaderna. Vi ser att BNP växer med 1,2% y / y i år, med en tillväxt accelererande till 4% 2011, när både exporten och den inhemska efterfrågan stödjer ekonomin. Bättre produktivitet och konkurrenskraft kommer att vara mycket viktigt för att nå hållbar tillväxt på medellång sikt.

Utmaningar existerar fortfarande i den inhemska efterfrågan


Arbetslöshetssiffrorna för Q1 var långt ifrån uppmuntrande, och det lovar inte en särskilt nära förestående återhämtning av konsumtionen. Arbetslösheten steg från 15,5% till 19,8% under Q4. Långtidsarbetslösa fortsatte att stiga och det närmar sig 40% av den totala arbetslösheten. Detta understryker behovet för staten att fokusera på att minska arbetslösheten när den mest akuta fasen av krisen har passerat, för att öka inkomsterna och förbättra de offentliga finanserna. Olika program för att minska arbetslösheten har planerats, och vi ser en tydlig nedgång redan under 2011, baserat på att förbättra exportsektorn och flexibiliteten på arbetsmarknaden.

Flexibiliteten i ekonomin och särskilt arbetsmarknaderna har möjliggjort en snabb anpassning av den privata och offentliga ekonomin, och förväntas stödja uppgången också, genom att möjliggöra en snabb omfördelning av resurser till de mer produktiva delarna av ekonomin.

Euron under 2011 allt mer sannolik.

Estland fick grönt ljus från Europeiska kommissionen att införa euron 2011. Kommissionen som har ensam befogenhet att rekommendera nya medlemmar, bedömde att konvergenskriterierna var uppfyllda under 2009. Budgetunderskottet sågs kvar under 3% av BNP och inflationen - som oroar ECB - sågs måttlig. Sålunda ser vi Estland ansluter sig till euroområdet i januari 2011.

Europaparlamentet och EU: s stats och regeringscheferna diskuterar Estlands fall och även om de har rättsliga befogenheter att besluta om blivande medlemmar, finner vi det osannolikt att de skulle fatta beslut mot rekommendation från Europeiska kommissionen.

Kommissionen betonade behovet av åtgärder för budgetkonsolidering för att fortsätta, i syfte att säkerställa att de offentliga finanserna är på fast mark.

Räntor normalisera 

Räntorna nyligen under de nivåer som rådde före nedgången. Dämpningen har till stor del driven av en stabilisering av de ekonomiska villkoren och de förhoppningar om att införa euron 2011. Således kommer räntorna att förbli låg i år.

Banksektorn är stabil, Utlåningen av bankerna är fortsatt försiktiga. Den ekonomiska anpassningen har återspeglats i inlåningsräntorna, som har minskat i linje med den globala penningpolitiska förhållandena. Inlåningsräntor är för närvarande initialt högre än i euroområdet.

 

Källa:Baltic Rim Outlook

Estland årlig BNP-tillväxt


Bruttonationalprodukten (BNP) i Estland utökade 6 procent under fjärde kvartalet 2010 jämfört med samma kvartal, föregående år. Estland är ett litet land i norra Europa vid Östersjön. De reformer som inleddes 1992 har förändrat Estlands ekonomi oigenkännlighet från sitt kommunistiska förflutna och se en snabb tillväxt. Den estländska ekonomin är mångskiftande, industri, transport, handel och olika grenar av tjänster är alla lika viktiga. Estland anslöt sig till Europeiska unionen 2004 och infört euron och blev den 17: e medlemsstat i euroområdet under 2011.

BNP-tillväxt på årsbasis

image

BNP-tillväxt QoQ

image

Export

image

Ränta

image

TradingEconomics-Estland

Länkar till fakta om Estland

Baltic Rim Outlook

Statistik Estland 2010

BBC – Estonia

wikipedia – Estland

http://live.balticbusinessnews.com/

http://www.baltic-course.com/eng/

Fonder

Marknadskommentar, 30 juni 2010

Alla tre baltiska marknader presterade bättre än vad som var allmänt väntat under perioden. Estland och Lettland blev de andra och tredje starkaste marknaderna i Östeuropa, med en ökning på 10% respektive 7,5%, vilket gjorde dem till två av endast fyra marknader i positivt territorium under årets första hälft. Den litauiska marknaden sjönk marginellt med 0,1% efter att ha fallit med så mycket som 12% under andra kvartalet på grund av ett negativt globalt sentiment och skuldkrisen i euroområdet. Estland började året mycket starkt tack vare allmänt förbättrade makroekonomiska utsikter och en allmän förväntan om en inbjudan att gå med i euroområdet nästa år, men drabbades ännu hårdare under andra kvartalet och föll med 17,7%.

Källa: East Capital Halvårsberättelse 2010 - svenska aktiefonder

Blå=East Capital Baltikumfonden

Fondfaktablad

PPM-East Capital Baltikum

East Capital Baltikumfonden - Sheen´s Trading

www.eastcapital.se

2010-06-30

Källa: PPM-East Capital Baltikum

 

Open End certifikat Baltikum

Open End certifikat Baltikum – RBS

RBN Indexcertifikat OEC BALT – Avanza

 

Open End certifikat Baltikum (Valutasäkrad)

Open End certifikat Baltikum (Valutasäkrad) – RBS

RBN Indexcertifikat OEV BALT – Avanza

Börser

OMX Tallinn

 

http://www.nasdaqomxbaltic.com/market/

Media

Estland har ett rykte om att ligga i teknikens framkant. I december 2008, 854.000 estländare - 65% av befolkningen - var att använda internet. Landet höll världens första parlamentariska "e-omröstning" år 2007.

Nyhetsbyråtjänster / internet

Pressen

TV

Radio

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.