Litauen

 

Litauen, formellt Republiken Litauen, är en republik i Baltikum i nordöstra Europa. Landet gränsar till Lettland i norr, Vitryssland och Polen i söder samt ryska Kaliningrad i väster. Landets nationaldag är den 16 februari.

Huvudstad Vilnius

Största stad Vilnius (cirka 540 000 inv.)

Officiellt språk Litauiska                

Statsskick republik                                        

president Dalia Grybauskaitė                     

premiärminister Andrius Kubilius            

Självständighet Deklarerad 16 februari 1918 resp. 11 mars 1990     

erkänd 29 november 1918 resp. 6 september 1991                                                         

Yta 65 303 km² (123:e)                                       

varav vatten 1,35 %                                                

Folkmängd 3,338,700 (125:e)                

Befolkningstäthet 55 inv/km² (113:e)                 

Valuta Litas (LTL)

Tidszon UTC+2                                         

Nationaldag 16 februari

Inledning

På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas; på 1500-talet ingick man en union med Polen, och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. 1940 invaderades landet av Sovjetunionen, och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944, hade ca 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod självständighetsrörelser även i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet. Litauen är idag en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statsöverhuvud och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av Förenta nationerna.

Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka östersjökusten domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag: i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar, och talrika floder rinner genom landet.

Maskinkonstruktion, förädling av petroleum, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster och måste därför importera de flesta råvaror från Ryssland. Inom jordbrukssektorn dominerar nötboskaps- och svinavel. De viktigaste grödorna utgörs av spannmål, potatis och sockerbetor. Det alltjämt starka beroendet av Ryssland i kombination med en hög inflation har gjort Litauen till det fattigaste landet i Baltikum.

Historia

Litauen var en europeisk stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste Mindaugas räknas som Litauens förste och ende krönte kung. En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken sträckte sig ända ner till Svarta havet.

Republiken Litauen bildades efter första världskriget, genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper Litauen, en ockupation som varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.

Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén - Skogsbröderna.

Under 1960-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litauen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades.

Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen, som den första av sovjetrepublikerna, på nytt sin självständighet. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island (den 4 februari 1991), och av Sovjetunionen den 6 september 1991.

Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i NATO. Den 1 maj 2004 blev Litauen medlem i EU.

Industri

Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina står för den stora delen av landets energiförsörjning och även export. Staden Klaipeda är landets export- och importhamn.

Källa:wikipedia-Litauen

Ledare

Dalia Grybauskaitė, född 1 mars 1956 i Vilnius, är en litauisk politiker och sedan 12 juli 2009 Litauens president.

Grybauskaitė är ekonom från Universitetet i Sankt Petersburg (dåvarande Leningrad) och därefter i Moskva där hon avlade en doktorsexamen 1988. Hon har också studerat vid Georgetown University i Washington, D.C.. Efter Litauens självständighet från Sovjetunionen 1991 anställdes Grybauskaitė vid utrikesministeriet där hon bland annat tjänstgjorde som chefsförhandlare om frihandelsavtal med EU samt diplomat i Washington D.C.. Hon var biträdande finansminister 1999-2000, biträdande utrikesminister 2000-2001 med ansvar för medlemsförhandlingarna med EU och finansminister 2001-2004.

I samband med Litauens anslutning till Europeiska unionen 1 maj 2004 utnämndes Grybauskaitė till landets första EU-kommissionär och hon tjänstgjorde en kort period i Prodi-kommissionen med ansvar för utbildnings- och kulturfrågor. När Kommissionen Barroso I tillträdde i november samma år tilldelades Grybauskaitė ansvar för ekonomisk planering och budget. Hon avgick från EU-kommissionen den 1 juli 2009 i samband med att hon valdes till litauisk president.

Andrius Kubilius, född 8 december 1956, är partiledare för det litauiska partiet Fosterlandsförbundet - Litauiska kristdemokrater. Han var Litauens premiärminster från 3 november 1999 till 26 oktober 2000.

Litauens president Valdas Adamkus bad, efter parlamentsvalet i oktober 2008, Kubilius att bilda en koalitionsregering tillsammans med tre mindre samarbetspartier. De fyra partierna erövrade i valet sammanlagt 80 av de 141 platserna i parlamentet.

Källa:wikipedia-Litauen

 

Gradvis återhämtning framöver

1 Juni 2010

• BNP återhämtar sig långsamt
• Den inhemska efterfrågan kämpar
• De offentliga finanserna fortfarande i fokus

BNP fortfarande bräcklig

Den litauiska ekonomin minskade ytterligare under Q1, efter att ha ökat två kvartal i rad på slutet av förra året. På den positiva sidan ökade exporten med 2,8 % jämfört med motsvarande period föregående år.

Jämfört med föregående kvartal vände privat konsumtion till måttlig ökning efter att ha minskat under sju kvartal i rad. Konsumtionen är fortfarande klart under sin höjdpunkt. Exporten vände nedåt, med fokus på ojämnheter i återhämtningen. Resultatet var dock ungefär i linje med förväntningar. I rapporten framhålls också hur bräcklig den nya återhämtningen är. Den svaga Q1 kunde dock delvis förklaras av stängningen av kärnkraftverket Ignalina i slutet av förra året.

I år ser vi att den största uppsvingen kommer från förbättrad export, medan den inhemska efterfrågan fortsätter att återhämta sig gradvis. Dessutom kommer det ta flera år innan ekonomin kan nå nivåer som var före krisen. Sammantaget ser vi ekonomin att vända sig till en klen tillväxt i år, medan en starkare återhämtning av den inhemska efterfrågan kommer att stödja ekonomin för en fastare tillväxt 2011.

Hushållen kämpar fortfarande

Konsumenterna har också drabbats hårt av nedgången. Arbetslösheten har stigit kraftigt och uppgick till över 18 % i mars, vilket är den högsta nivån sedan 1999. Vi räknar med att arbetslösheten vänder gradvis i år, med en topp under andra halvåret. Men en mer betydande nedgång förväntas inte förrän 2011, eftersom arbetsmarknaden följer konjunkturen med en eftersläpning, eftersom företagen fortsatt försiktiga på att lägga på ny arbetskraft. Förutom den höga arbetslösheten, är löneutvecklingen fortfarande svag. Vi räknar lönerna för att fortsätta justeras nedåt, om än i långsammare takt än i år. Trots den fortsatt svaga arbetsmarknaden, syns vissa positiva tecken i ekonomin såsom den uppåtgående trenden i konsumenternas förtroende och stärker exporten. I maj var konsumenternas förtroende oförändrad, enligt föreställningar om den försämrade ekonomiska situationen.

Förstärkta exportefterfrågan är en nödvändighet för en ordentlig återhämtning i den inhemska ekonomin också, och därmed de största riskerna för vårt scenario är ansluten till en ohållbar återhämtning i Litauens viktigaste exportmarknader parter, såsom Baltikum, Ryssland och EU. Om den globala efterfrågan visar sig bli lägre än väntat, är också återhämtning i Litauen som kan komma att skjutas upp.

Även om Litauen inte möter en liknande nödvändighet att minska sina underskott som Lettland gör, betyder det inte att det inte skulle vara bra för ekonomin att förbättra effektiviteten i den offentliga sektorn och sänka kostnaderna för produktionen. Minska budgetunderskottet och hålla statsskulden på en rimlig nivå kommer fortfarande kräva stora insatser av regeringen. Nyligen planerar PM Kubilius att regeringen skall offentliggöra en tvåårig plan för att uppnå de nödvändiga nedskärningarna snart, och noterar att den ekonomiska tillväxten inte kommer att räcka för att konsolidera budgeten. Planen väntas omfatta åtgärder på både intäkts och utgiftssidan.

Bruttoskulden förväntas fortsätta att öka kraftigt. Även om skulden var fortfarande bara på något mindre än 30 % av BNP 2009, är trenden uppåt. EU-kommissionen ser en skuld vid 45,4 % av BNP 2011, och samtidigt under Maastrichtkriterierna på 60 %, och Litauen måste se en stabilisering i statsskulden. Detta är också viktigt för att kunna fortsätta låna från de internationella marknaderna och undvika att vända sig till IMF.

Budgetunderskottet kom in på -8,9 % av BNP förra året, när skatteintäkterna rasat och sociala utgifter ökade. Trots de åtgärder som redan vidtagits - skära ner utgifterna och höja inkomsterna - står Litauen fortfarande inför konsolidering av åtgärder på cirka 5,5 procentenheter i slutet av 2012 enligt IMF, för att nå målet på 3 % underskott 2012. Detta kräver tuffa politiska beslut ändå, och kommer sannolikt att väga vidare på hushållens utgifter.

Litauens mål för införandet av euron år 2014 - en plan som kräver ett budgetunderskott under 3 % av BNP och statsskulden under 60 % år 2012. Om Estland accepteras som nästa nya euro medlem, har detta sannolikt både positiva och negativa effekter på omgivande länder. Den estniska euron skulle öka förtroendet för chanserna att de andra baltiska länderna ansluter sig till euroområdet, men samtidigt investering i regionen är förväntade att koncentreras i Estland.

Valutaknytning fortfarande stabil

Nyligen har rädsla för devalvering praktiskt taget försvunnit i Lettland. Med en fast växelkurs har konkurrenskraften försvagats på senare tid, då priserna har varit långsammare att justera än i länder med rörlig växelkurs. Därför har länder som Baltikum lidit i form av försvagad konkurrenskraft i jämförelse med till exempel Polen, som har kunnat anpassa sin växelkurs. Därför måste löner och andra produktionskostnader fortsätta att anpassas nedåt i Litauen.

 

Källa:Baltic Rim Outlook

Fonder

Marknadskommentar, 30 juni 2010

Alla tre baltiska marknader presterade bättre än vad som var allmänt väntat under perioden. Estland och Lettland blev de andra och tredje starkaste marknaderna i Östeuropa, med en ökning på 10% respektive 7,5%, vilket gjorde dem till två av endast fyra marknader i positivt territorium under årets första hälft. Den litauiska marknaden sjönk marginellt med 0,1% efter att ha fallit med så mycket som 12% under andra kvartalet på grund av ett negativt globalt sentiment och skuldkrisen i euroområdet. Estland började året mycket starkt tack vare allmänt förbättrade makroekonomiska utsikter och en allmän förväntan om en inbjudan att gå med i euroområdet nästa år, men drabbades ännu hårdare under andra kvartalet och föll med 17,7%.

Källa: East Capital Halvårsberättelse 2010 - svenska aktiefonder

Blå=East Capital Baltikumfonden

Fondfaktablad

PPM-East Capital Baltikum

East Capital Baltikumfonden - Sheen´s Trading

www.eastcapital.se

2010-06-30

Källa: PPM-East Capital Baltikum

Open End certifikat Baltikum

Open End certifikat Baltikum – RBS

RBN Indexcertifikat OEC BALT – Avanza

Open End certifikat Baltikum (Valutasäkrad)

Open End certifikat Baltikum (Valutasäkrad) – RBS

RBN Indexcertifikat OEV BALT – Avanza

Börser

OMX Vilnius

 

http://www.nasdaqomxbaltic.com/market/

Media

I mars 2008 fanns 2,1 miljoner Internetanvändare i Litauen (Internetworldstats).

Nyhetsbyråer / internet

Pressen

TV

  • Litauiska radio och TV (LRT) - offentlig, driver LTV, kulturella station LTV2, satellit-levererade LTV World
  • LNK TV - nationella, kommersiella
  • BTV - nationella, kommersiella
  • TV3 - nationella, kommersiella

Radio

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.