Lettland

 

 

Lettland, officiellt Republiken Lettland, (lettiska: Latvija eller Latvijas Republika; liviska: Lețmō) är en republik i Baltikum i norra Europa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och i söder till Litauen och Vitryssland.

Under lång tid styrdes Lettland i likhet med Estland och Litauen av främmande regimer. I mer än 1 000 år hade i tur och ordning tyskar, polacker, svenskar och slutligen ryssar makten i området, som först på 1800-talet började kallas Lettland. 1991 blev landet självständigt. Det är idag en parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem. Parlamentet, som utser landets president, väljs i direkta proportionella val. Sedan självständigheten är det kommunistiska partiet förbjudet.

Landet är till största delen flackt, och bara i öster förekommer kullandskap. Stora områden utgörs av torvmossar och kärr. Cirka 40 % av landet består av hedar och skogsområden, främst blandskog. Jordbruket bedrivs huvudsakligen på små gårdar. De viktigaste grenarna är mjölkproduktion och boskapsskötsel, medan spannmål och grönsaker bara odlas i begränsade kvantiteter. Av tradition är skogsbruk och fiske viktiga näringar i Lettland.

Lettland har den största andelen tung industri i Baltikum. Eftersom landet har stor brist på mineraltillgångar måste råvarorna till industrin (elektriska apparater, skeppsbygge, motorfordon och järnvägsvagnar) importeras.

När det gäller energiförsörjningen är landet starkt beroende av Ryssland, som transiterar en stor del av sin export av petroleum och naturgas via hamnen i Ventspils. Utsläppen från industrin har skapat stora miljöproblem.

Misshushållning och finansskandaler 1995 orsakade en tillbakagång i den lettiska ekonomin, och beroendet av Ryssland är ett hinder för fortsatt utveckling. Trots stora inkomstskillnader har befolkningen en relativt hög levnadsstandard med ett HDI på 0.863 vilket placerar dem på 44:e plats i världen.

Lettland är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO.

Huvudstad Riga

Största stad Riga (cirka 730 000 inv.)                       

Officiellt språk lettiska                

Statsskick republik                                        

president Valdis Zatlers                     

premiärminister Valdis Dombrovskis            

Självständighet Deklarerad 18 november 1918 resp. 21 augusti 1991      

erkänd 11 augusti 1920 resp. 6 september 1991                                                         

Yta 64 589 km² (124:e)                                       

varav vatten 1,5 %                                                

Folkmängd 2,263,000 (2009, IMF) (141:a)                

Befolkningstäthet 36 inv/km² (166:e)                 

Valuta lettisk lats (LVL)

Tidszon UTC+2                                         

Nationaldag 18 november

Historia

Lettland dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. Huvuddelen av Livland blev svenskt år 1629, efter det andra polska kriget. Kurland lydde formellt under den polsk-litauiske kungen men hade i praktiken ett långtgående självstyre. Efter slaget vid Poltava år 1709 blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.

Precis som i grannländerna Estland och Litauen växte en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.

Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och gjorde det till en del av Sovjetunionen.

Den 21 augusti 1991 utropade Lettland på nytt sin självständighet, vilken erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Lettland har efter det vänt sig västerut. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i EU.

Statsskick och politik

Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922. Landets parlament, Saeiman, består av 100 medlemmar som väljs i direkta val vart fjärde år. Presidenten utser sedan en statsminister vars regering måste godkännas genom en omröstning i parlamentet.

Landet höll en folkomröstning den 20 september 2003 om inträde till EU. 66,9 procent av väljarna röstade för förslaget och Lettland blev en full medlem i EU första maj 2004. Lettland är medlem i NATO sedan den 29 mars 2004.

Industri

Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.

Källa:wikipedia - Lettland

Ledare

Ordförande: Valdis Zatlers

Valdis Zatlers, född 22 mars 1955 i Riga, är en lettisk politiker. Han tillträdde som Lettlands president 8 juli 2007. Zatlers har en bakgrund som läkare. Han har arbetat som kirurg inom ortopedin.

Zatlers tog sin läkarexamen i Riga 1979. Han har arbetat på Sjukhus nr. 2 där han tillträdde som chef för traumaenheten 1985. Från 1994 var Zatlers verksamhetschef vid en särskild klinik för traumatologi och ortopedi. Han var från 1998 även dess styrelseordförande. Inför tillträdet som Lettlands president skildes Zatlers från detta uppdrag, allt i enlighet med landets grundlag. Zatlers deltog som kirurg i det akutmedicinska arbetet i samband med Tjernobylkatastrofen. I april 2007 dekorerades Zatlers med Trestjärneorden (Trīs Zvaigžņu Ordenis) av fjärde storleken, för sina förtjänster i samband med kärnkraftsolyckan.

Valdis Zatlers valdes till Lettlands president i juni 2007 sedan 58 av 100 ledamöter i parlamentet ställt sig bakom hans kandidatur. Valdis Zatlers var då han tillträdde presidentsposten politiskt sett ganska oprövad. Han var styrelseledamot 1988-1989 i den lettiska folkfront som först drev kravet på nationell självständighet för Lettland samt utträde ur Sovjetunionen. Zatlers har inte varit medlem av något politiskt parti. Dock undertecknade han ett manifest för det lettiska folkpartiet (Tautas partija) i samband med att det partiet grundades 1998.

2003 inledde den lettiska antikorruptionsmyndigheten undersökningar där Zatlers granskades på begäran av hälso- och sjukvårdsminister Āris Auders; denne hade tidigare varit anställd av Zatlers. Auders anklagade Zatlers för att ha köpt och använt ryggradsimplantat av undermålig kvalitet. Implantaten skulle ha handlats in från ett företag vilket kontrollerades av Zatlers fru och den vice verkställande direktören vid sjukhuset där Zatlers var verksam. Undersökningen frikände dock Zatlers på samtliga punkter.

I medias granskning som föregick presidenttillträdet framkom det att Zatlers hade underlåtit att redovisa gåvor från patienter. För detta mottog Zatlers ett föreläggande från den lettiska skattemyndigheten på motsvarande 3400 svenska kronor. Zatlers godtog föreläggandet och reglerade skulden.

Statsminister: Valdis Dombrovskis

Valdis Dombrovskis, född 5 augusti 1971 i Riga, utsågs den 12 mars 2009 till Lettlands premiärminister. Hans regeringskoalition består av det egna partiet Ny era, Folkpartiet, De grönas och böndernas förbund, Medborgarunionen samt Fosterland och frihet.

Född i Riga i en familj med polska rötter, graderade Dombrovskis från fakulteten för fysik och matematik vid universitetet i Lettland. Han tog en kandidatexamen i ekonomi för ingenjörer från Rigas tekniska universitet 1995 och en magisterexamen i fysik vid universitetet i Lettland 1996. Han har arbetat som laboratorieassistent vid institutionen för fysik universitetet i Mainz, Tyskland från 1995 till 1996 som assistent vid institutet för fasta tillståndets fysik vid Lettlands universitet 1997, och som forskarassistent vid fakulteten Elektroteknik av University of Maryland, USA 1998.

Dombrovskis har varit ledamot av styrelsen för New Era partiet sedan 2002. Han var finansminister i Lettland från 2002 och 2004 och en ledamot av det lettiska parlamentet under 8: e valperioden (2002-2004). Han var observatör vid Europeiska unionen (2003-2004).
Som ledamot av Europaparlamentet, var Dombrovskis medlem i tre utskott i Europaparlamentet: budgetutskottet, delegationen för AVS-EU-församlingen, Delegationen till den EU-Latinamerika parlamentariska församling. Han är också en Subtitute i utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för budgetkontrollutskottet och delegation till EU-Kazakstan, EU-Kirgizistan och EU-Uzbekistan kommittéer och förbindelserna med Tadzjikistan, Turkmenistan och Mongoliet.
Dombrovskis var också en av sex ledamöter av Europaparlamentet deltar i EU: s observatörsgrupp i Togo för oktober 2007 Togos parlamentsval.

Källa:wikipedia

 

Ekonomi hittar fotfäste

1 Juni 2010

• Ekonomin vänder - men långsamt
• Viktigaste hoppet om en återhämtning från exportsektorn
• Svårt budgetnedskärningar fortfarande nödvändigt

Branta nedgången är endast långsamt avtagande.
Enligt snabbstatistik konjunkturen vände äntligen q / q tillväxten i Q1 (i säsongrensade termer) efter att ha minskat under åtta kvartal i rad. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år minskade BNP med 6 %. Huvudsakliga stöd för BNP väntas från export, där den kvartalsvis ökningen förväntas fortsätta, medan den inhemska efterfrågan är fortfarande svag. Därför förväntar vi oss en exportledd återhämtning, med den största risken från en svagare återhämtningen i EU. Allt som allt räknar vi med en nedgången i genomsnitt 2% y / y. Men tillsammans med en mer brett baserad återhämtning är tillväxten cirka 3 % sett under 2011.

Vissa tecken på återhämtning

Konsumtion och investeringar väntas vara de viktigaste drar ut på ekonomin fortfarande under Q1, och kommer att förbli under deras 2007 toppnoteringar under flera år. Med en arbetslöshet över 23 % i mars och reallönerna fortsätter att falla, förhoppningar om en rask och kommande återhämtning i hushållens konsumtion är smala. Vi förväntar oss att lönen minskar fortsätta under 2010, men i en måttlig takt, som produktion kostnader för framför allt handel sektorn sänks i ett försök att förbättra konkurrenskraften på exportmarknaderna.

Ändå förväntas en betydande minskning av arbetslösheten inte förrän 2011. Allt som kommer att minska arbetslösheten är viktigt att stödja en hållbar ekonomisk tillväxt på lång sikt.

 
Det finns dock vissa positiva momentum som redan i konsumenternas förtroende. Det ger hopp om starkare inhemsk efterfrågan. Trots de bistra kort sikt utgifterna väntas stimulera på en längre horisont. Särskilt i H1 huvudsakliga stöd för ekonomin kommer från exportsektorn, eftersom den globala efterfrågan återhämtar sig, men så småningom även den privata konsumtionen kommer att vinna styrka. Dessutom konsumenternas förväntningar pekar mot sjunkande arbetslöshet under det kommande året.

Aktiviteten i näringslivet dämpas av den svaga kreditmarknaden. Kredittillväxten i den privata sektorn blev negativ i november 2008. För 2010 förväntar vi oss en kraftig nedgång i utlåningen till hushållen medan utlåningen till företag bör falla på en mer måttlig takt. Dessutom råder osäkerhet om skattepolitik, offentliga finanser och politik sannolikt att skjuta upp viktiga investeringsbeslut till efter valet.

Budgetnedskärningar krävs fortfarande

Den konsoliderade budgeten har skrivit med 9 % underskott under 2009. Medan regeringen har åtagit sig inom ramen för IMF-programmet för att minska sitt underskott till 3 % av BNP 2012. Redan under 2009 ökade statsskulden till 36,1 %, men cirka 2 miljarder euro av lånet, eller 10 % av BNP, var placerad i en insättning på centralbanken. Således uppgick netto statsskulden till cirka 25 % av BNP. Kapning av underskottet under 3 % kräver stora ansträngningar av regeringen, om inte återhämtningen överträffar förväntningarna.

Parlamentsvalet i oktober utgör en av de mest intressanta händelserna i år. Den största Samlingspartiet, folkpartiet, avgick från regeringen i mars, efter redan tidigare oense på vissa budgetnedskärningar. Regeringen är fortfarande i minoritet, med lovade stöd från ett av oppositionspartierna på nationellt viktiga frågor. Detta kommer att göra planeringen av 2011 års budget nästan omöjligt före valet.

LVL har varit fast knuten, och statskassan har för närvarande tillräckligt med medel till slutet av året. Den största risken för den valutan utövas av politisk instabilhet, särskilt i kombination med valet och förhandlingarna om 2011 års budget.

Finanspolitiska konsolideringen har redan varit omfattande, med nedskärningarna i den senaste budgeten för 2010 uppgår till mer än 4,2% av BNP. Åtgärderna omfattar en ökning av personlig inkomstskatt, strukturella reformer inom den offentliga sektorn, och sänkta löner. Efter dom omfattande budgetnedskärningarna har nya snitt blivit politiskt allt svårare att hitta. Således förväntar vi oss inte att se finanspolitisk konsolidering åtgärder för 2011 års budget till efter valet.

 

Räntorna låg på en god likviditet

 

Räntorna har sjunkit från sina toppar och nått sin lägsta sedan åtminstone 1998. Den ökade likviditeten, när euro erhållits från lånepaket säljs av Statskontoret till centralbanken, har lett till en kraftig nedgång i räntorna. Vi ser dock räntorna är relativt låga i år, medan ett tryck uppåt kommer att börja dyka upp under 2011.

Texten har maskinöversatts av Google.

Källa:Baltic Rim Outlook

 

Länkar till fakta om Lettland

Baltic Rim Outlook

BBC – Lettland

wikipedia – Lettland

http://live.balticbusinessnews.com/

http://www.baltic-course.com/eng/

Fonder

Marknadskommentar, 30 juni 2010

Alla tre baltiska marknader presterade bättre än vad som var allmänt väntat under perioden. Estland och Lettland blev de andra och tredje starkaste marknaderna i Östeuropa, med en ökning på 10% respektive 7,5%, vilket gjorde dem till två av endast fyra marknader i positivt territorium under årets första hälft. Den litauiska marknaden sjönk marginellt med 0,1% efter att ha fallit med så mycket som 12% under andra kvartalet på grund av ett negativt globalt sentiment och skuldkrisen i euroområdet. Estland började året mycket starkt tack vare allmänt förbättrade makroekonomiska utsikter och en allmän förväntan om en inbjudan att gå med i euroområdet nästa år, men drabbades ännu hårdare under andra kvartalet och föll med 17,7%.

Källa: East Capital Halvårsberättelse 2010 - svenska aktiefonder

Blå=East Capital Baltikumfonden

Fondfaktablad

PPM-East Capital Baltikum

East Capital Baltikumfonden - Sheen´s Trading

www.eastcapital.se

2010-06-30

Källa: PPM-East Capital Baltikum

Open End certifikat Baltikum

Open End certifikat Baltikum – RBS

RBN Indexcertifikat OEC BALT – Avanza

Open End certifikat Baltikum (Valutasäkrad)

Open End certifikat Baltikum (Valutasäkrad) – RBS

RBN Indexcertifikat OEV BALT – Avanza

Börser

OMX Riga

http://www.nasdaqomxbaltic.com/market/

Media

Medierna verka fritt, med få legala restriktioner. En lag som föreskriver fängelsestraff för förtal och uppvigling till rashat. Omkring 140 tidningstitlar återspegla en mängd politiska åsikter.

I mars 2008, omkring 1,3 miljoner letter online (Internetworldstats).

Nyhetsbyråer

Pressen

TV

Radio

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.