Ryssland

Ryssland, formellt Ryska federationen (ryska: Россия, formellt Российская Федерация, Rossija, formellt Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar den största delen av Östeuropa samt hela Nordasien. Landet angränsar till Norge, Finland, Estland, Lettland, Vitryssland och Ukraina, samt via exklaven Kaliningrad oblast vid Östersjökusten till Litauen och Polen, i väster, och Georgien, Azerbajdzjan, Svarta havet samt Kaspiska havet i sydväst. I norr gränsar Ryssland till Norra ishavet och i söder till Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan. Landet gränsar i öster till Stilla havet och har där även havsgräns mot Japan och den amerikanska delstaten Alaska.

Ryssland är världens till ytan största land och täcker delar av både Europa och Asien. Gränsen mellan världsdelarna går via Uralbergen. Ryssland har cirka 142 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka 10,5 miljoner människor.

Ryska federationen består av sammanlagt 89 administrativa och territoriella enheter, så kallade federationssubjekt. De 89 subjekten utgörs av 21 republiker, 6 territorier (kraj), 50 regioner (oblast), 9 autonoma kretsar, 1 autonom region och två federala städer. Samtliga federationssubjekt är representerade med två ledamöter var i det ryska parlamentets överhus, federationsrådet (Совет Федерации, Sovet Federatsii), som alltså sammanlagt har 178 ledamöter. Det påminner om sammansättningen av USA:s senat men går också tillbaka på tidigare traditioner i Ryssland då Högsta sovjet uppdelades i två kammare med olika representation från olika landsdela.

Moscow - St. Basil's Cathedral

Huvudstad: Moskva

Största stad: Moskva

Officiellt språk: ryska

Statsskick: republik

president: Dmitrij Medvedev

premiärminister: Vladimir Putin

Självständighet deklarerad: 12 juni 1990

Självständighet erkänd: 26 december 1991

Yta: 17 075 200 km² (1:a)

varav vatten: 0,5 %

folkmängd: 141 927 297 (1 januari 2010) (9:e)

befolkningstäthet: 8,3 inv/km² (178:a)

Valuta: rysk rubel (RUB)

Tidszon: UTC +2 till +12

Nationaldag: 12 juni

Historia

Den slaviska statsbildning som skulle komma att utvecklas till Ryssland tillkom i Kievområdet (Kievriket). Ryssland ska ha "grundats" år 862 då Rurik blev knez i Rus. Under de första århundradena var Novgorod, Vladimir och Kiev huvudstäder. Moskva omnämns första gången i krönikorna år 1147 men det dröjde lång tid till hon blev huvudstad.

Under mitten av 1200-talet erövrade mongolerna Rus och under 250 år framöver var Ryssland tvunget att betala tribut till mongolerna. Dessutom anföll mongolerna, som hade sitt säte i Gyllene horden, med jämna mellanrum ryska städer. Under denna tid utvecklades Ryssland mycket lite och kontrollerades i praktiken av mongolerna, även om de ryska furstarna de jure hade makten. Sista slaget mot mongolerna stod 1480 vid floden Ugra, då mongolerna för alltid förlorade kontrollen över ryska områden. Under senare medeltiden växte ett imperium med centrum i Moskvas omnejd fram, vilket under 1500-talet sakta växte österut in i Asien.

Början av 1600-talet kallas den stora oredan. Polackerna trängde in på Ryssland och man försökte installera lydtsarer. Denna oreda kom till på grund av att Rurikätten dött ut i och med Ivan den förskräckliges andre sons död. Efter 10 års strider och maktkamp lyckades man tränga undan de polsk-litauiska trupperna och Michail Romanov utropades till tsar 1613. När Peter den store blev tsar 1682 inleddes en reformering av Ryssland till att bli en västerländsk stat. Ryssland hade under mongolstyret utvecklats mycket lite och Peter den store hämtade inspiration från Västeuropa.

Tsar Peter I inledde viktiga reformer i Ryssland.

Dessa reformer fick stor betydelse för överklassens vardag; deras klädsel, vanor, sociala liv och utbildning förändrades. Han lät bygga den västinfluerade staden Sankt Petersburg som grundades 1703 och blev huvudstad 1712, vilket den förblev i mer än 200 år, fram till 1918 då Moskva blev huvudstad igen. Under en stor del av Peter den stores tid som tsar deltog Ryssland i det Stora nordiska kriget. Under tsarstyret växte Ryssland även västerut till att bli en av Europas stormakter (Tsarryssland). Detta skedde genom ett flertal krig, bland annat mot Sverige som 1809 tvingades överlämna Finland till Ryssland.

Under 1900-talets början uttrycktes missnöje mot statsmakten och folkliga krav på förändring spred sig runtom i Europa. I Ryssland ledde omfattande strejker bland arbetare i städerna och protester på landsbygden plus ett misslyckat krig till att Ryska revolutionen 1905 bröt ut. Tsar Nikolaj II svarade med att placera ut soldater som besköt demonstranterna och flera dog. Detta besvarades med världens ditintills största generalstrejker och uppror. Nikolaj II tvingades lätta på makten och tillät nu för första gången ett parlament, duman, att dela makten med honom. Det upplöstes dock efter bara något år.

Efter ett par nyval och sammanträdde inte förrän efter februarirevolutionen 1917. Dessutom tillät tsaren arbetarna att sätta upp arbetarråd, så kallade sovjeter. Finland fick samtidigt allmän rösträtt för kvinnor och män till en nyinrättad enkammarriksdag, men efter 1909 tog förryskningspolitiken fart där och den finska lantdagen fick inte sammanträda förrän år 1917.

Den revolutionära stämningen i Ryssland fortsatte och bristen på mat kulminerade i februarirevolutionen 1917 mot tsarväldet. Tsaren försökte återigen återupprätta kontrollen över landet och soldater sändes ut för att skingra massorna, det slutade dock med att soldaterna sköt sina officerare och ställde sig på demonstranternas sida. Tsaren hade nu inget annat val än att abdikera. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskij installerades. Bolsjevikerna var emellertid de som hade störst inflytande i arbetarråden. Rysslands förluster och nederlag i det pågående första världskriget gjorde att den stora opinionen vände sig mot den provisoriska regeringen som valt att fortsätta kriget.

Man krävde nu mer makt åt sovjeterna, och bolsjevikerna var med bland annat de mer ledande Lenin och Zinovjev de som hade den egentliga makten i huvudstaden Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg). De fick allt större stöd, och även inom majoritetspartiet, "Socialistrevolutionärerna", som var Kerenskijs parti, valde medlemmar att gå över till bolsjevikerna som utlovade förändring.

I oktoberrevolutionen den 6 november tog bolsjevikerna makten i Petrograd och kunde upprätta regering efter en i det närmaste oblodig revolution. Efter freden i Brest-Litovsk drog sig Ryssland ur kriget. Ryska inbördeskriget 1918–1922 utkämpades mellan röda armén och den vita armén som var understödd av flera länder som tidigare varit på samma sida som Ryssland i första världskriget. Efter att röda armén lyckats försvara revolutionen utropades Sovjetunionen 1922 och Ryska SFSR bildades som, till en början, en av fyra Sovjetrepubliker.

Lenin som varit ledaren för bolsjevikerna samt ordförande i Ryska SFSR efterträddes av Josef Stalin som var generalsekreterare i centralkommittén 1922 efter en maktkamp med Lev Trotskij och hans fraktion inom kommunistpartiet. Stalin industrialiserade Sovjetunionen och skapade en stormakt av det tidigare omoderna landet. Hans tid vid makten kom också att kännetecknas av en utbredd personkult och utrensningar av oliktänkande.

Under andra världskriget fördes ett utplåningskrig mellan Tyskland och Sovjetunionen, sedan Hitler beordrat Operation Barbarossa 1941, där flera sovjetiska städer var belägrade av tyska soldater under lång tid. I slutändan knäckte dock Sovjetunionens industri, dess stora befolkning och kalla vintrar Tyskland då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger med 10 700 000 döda soldater, 11 400 000 döda civila och ett sönderbombat och plundrat land. Försvarskriget och motoffensiven från Sovjetunionens sida brukar benämnas Det stora fosterländska kriget och segern firas varje år den 9 maj, det datum då tyskarna kapitulerade.

Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst USA, vilken kom att kallas det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå samt genom att de båda blocken gav stöd till varsin part i en konflikt inom eller mellan andra länder (till exempel Koreakriget 1953). Det kalla kriget märktes även inom vapenutvecklingen: såväl USA som Sovjetunionen hade några år efter andra världskriget utvecklat både atombomben och vätebomben. Senare under 1970-talet talades det också mycket om den så kallade neutronbomben.

Sovjetunionen hade en gynnsam position utrikes som motståndare till "Nordamerikansk imperialism" vilket ledde till att Sovjetunionen hade stort stöd hos befolkningen i den kolonialiserade världen i Afrika, Latinamerika, Asien och Mellanöstern. Sovjetunionen hade framgångar i början av kalla kriget då man skickade upp den första satelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden. Sovjetunionen genomförde också den första obemannade landningen på månen och är ensamma om att ha skickat upp en helt automatiserad obemannad rymdfärja, Buran, för att sedan landa den igen (1988). Det kan nämnas att rymdfärjan aldrig hade någon bemannad besättning, då anslagen drogs in för projektet efter Sovjetunionens kollaps.

Under senare delen av 1980-talet började ledaren för det kommunistiska partiet, Michail Gorbatjov, reformera landets ekonomi, och han tog små steg mot att skapa en demokrati med en västeuropeisk stat som mall. Slagorden för hans kampanj blev glasnost (ryska för 'öppenhet') och perestrojka (ryska för 'ombyggnad'). Försöken skapade dock katastrofala socio-ekonomiska förhållanden i Östeuropa, vilket kulminerade med Sovjetunionens kollaps efter en misslyckad militärkupp 1991.

Ryssland förklarade sig vara en självständig stat 24 augusti 1991 och Sovjetunionen upplöstes officiellt 26 december samma år. Boris Jeltsin var landets president fram till 31 december 1999, då han efterträddes av Vladimir Putin. Ryssland har sedan kommunismens kollaps, som den största forna Sovjetdelstaten, försökt ta upp Sovjetunionens roll som supermakt, vilket har hindrats av landets svåra ekonomiska, sociala och militära problem. Åren 1994 till 1996 och från 1999 har Ryssland fört två interna krig i Tjetjenien. Efter att ha genomgått en kraftig nedgång under 1990-talet, vilken kulminerade 1998, har den ryska ekonomin återhämtat sig, delvis på grund av de stigande oljepriserna. President Putins politik har kritiserats för att underminera demokratin och kringskära mediernas frihet, främst från internationellt håll. 2008 valdes Dmitrij Medvedev med stöd av Vladimir Putin till Rysslands 3:e president. Medvedev har fokuserat mycket på "kriget mot korruptionen" och framförallt den korrupta polisen men trots vissa framsteg kvarstår problemen.

Geografi

Ryssland, som med sin yta på 17 075 200 km² är världens största land, sträcker sig över så gott som hela den norra delen av den eurasiska superkontinenten, från Östersjön i väster till Berings sund i öster, och ligger således både i Europa och Asien (gränsen mellan världsdelarna går via Uralbergen). Landet består till stora delar av vidsträckta stäpper i söder och djupa barrskogar i norr. Från landets västligaste del till dess östligaste är det 6 600 kilometer långt; det sträcker sig över 11 tidszoner.

Det finns flera bergskedjor i landet, särskilt i landets södra gränsregioner. Exempel är Kaukasus (där berget Elbrus, Europas högsta topp, reser sig med sina 5 642 meter), Uralbergen och Altaj. Uralbergen, som löper i nord-sydlig riktning, tillsammans med Kaukasus, som löper i väst-östlig riktning, utgör gränsen mellan Europa och Asien.

Även om stora delar av världens områden med arktiskt och subarktiskt klimat finns i Ryssland finns det också stora områden med andra klimat.

Det gränsar i väster till Norge, Finland, Estland, Lettland, Vitryssland och Ukraina samt, via exklaven Kaliningrad, till Litauen och Polen, i sydväst till Georgien och Azerbajdzjan, och i söder till Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan. I öster avgränsas det av kusten till Stilla havet och i norr av den till Norra ishavet.

Europeiska Ryssland, som sträcker sig från västgränsen till Uralbergen, är ett enormt lågland, genomkorsat av floderna Volga, Don och Dnepr; detta är landets rikaste region. Kaukasusregionen i södra europeiska Ryssland är ett enormt stäppområde som sträcker sig norr om bergskedjan Stora Kaukasus mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Uralbergen sträcker sig från norr till söder och rymmer viktiga mineral- och oljetillgångar. Sibirien sträcker sig från Uralbergen till stillahavskusten. Detta enorma område är rikt på naturresurser, men är glest befolkat på grund av de stränga klimatförhållandena. Den del av Centralasien som ligger i Ryssland består av öken, stäpp och berg; delar av detta område ligger under havets nivå.

Klimat

Klimatet i Ryssland är med tanke på geografin mest kontinentalt, med mycket stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter, samt dag och natt. Inre Sibirien, som har ett extremt fastlandsklimat ligger exempelvis medeltemperaturen i januari mellan -25 och -30 grader, samt i julimånad mellan 18 och 23 plusgrader. Vintertid kan snöstormar kombinerat med orkanvindar lamslå hela områden.

I övriga landet är det mindre extremt. I västra Ryssland ligger medeltemperaturen i januari på mellan -10 och -15 grader, samt i juli mellan 20 och 25 plusgrader. Årsnederbörden är låg, tack vare läget långt ifrån havet, och uppgår till endast runt 200 mm, varav det mesta faller vintertid.

I norra Sibirien, samt på norra Kolahalvön råder ett subarktiskt klimat, med långa, torra och kyliga vintrar, samt svala somrar, med en medeltemperatur långt under 10-gradersstrecket.

Längst upp i norr, vid ishavskusten råder det ett arktiskt klimat, med permafrost året om

Statsskick och politik

Ryssland är enligt konstitutionen en semipresidentiell förbundsrepublik. Presidenten har stor makt och föreslår premiärminister för duman (ett formellt inslag av parlamentarism, se närmare i artikeln semipresidentialism) och kan också upplösa duman och utlysa nyval. Presidenten väljs vart fjärde år direkt av folket, men kan bara sitta i två mandatperioder i följd.

Det lagstiftande och representativa organet är Federala församlingen som är uppdelad i två kammare: Statsduman med 450 ledamöter som väljs vart fjärde år, hälften väljs med ett proportionellt valsystem, och andra hälften väljs genom majoritetsval i enmansvalkretsar, samt Federationsrådet bestående av 178 ledamöter. Dumans viktigaste uppgift är att godkänna budgeten och stifta lagar. De partier som är invalda i Duman är maktpartiet Enade Ryssland (315 ledamöter), Ryska federationens kommunistiska parti (57), Rysslands liberaldemokratiska parti (40) och det socialdemokratiska Rättvisa Ryssland (38).

Statschef och president är sedan 7 maj 2008 Dmitrij Medvedev.

Vid slutet av Vladimir Putins andra mandatperiod pågick diskussioner om en eventuell tredje mandatperiod och om på vilka sätt detta skulle kunna bli möjligt genom en ändring i grundlagen. Detta blev dock inte av, då Putin inte ställde upp för omval. I stället tackade Putin ja till sitt partis (Enade Ryssland) utnämning till att bli dess premiärministerkandidat. Putin tillträdde som premiärminister den 9 maj 2008. Nästa parlamentsval ska hållas i december 2011 och presidentval i mars 2012. Dessa mandatperioder är förlängda enligt en ändring i konstitutionen(president 6 år, parlament 5 år).

Ledare

Dmitrij Anatoljevitj Medvedev (ryska: Дмитрий Анатольевич Медведев), född 14 september 1965 i Leningrad, är Ryska federationens president. Han tillträdde den 7 maj 2008.

Den 14 november 2005 tillsattes han som den ryska regeringens vice premiärminister. Han hade tidigare arbetat som Vladimir Putins stabschef, men även ordförande i Gazproms styrelse, en post han har innehaft (för andra gången) sedan 2000. Den 10 december 2007 blev han informellt nominerad som kandidat till det stundande presidentvalet i Rysslands största parti, Enade Ryssland, och den 17 december 2007 blev han godkänd officiellt. Medvedevs kandidatur stöddes av den sittande presidenten Putin och hans stödpartier. Som teknokrat och politiskt utsedd hade Medvedev före 2008 aldrig tillsatts genom val.

Medvedev föddes i Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, som enda barn i en akademikerfamilj som bodde i arbetarförorten Kuptjino. Hans far Anatolij Afanasievitj Medvedev var professor i fysik vid Leningrads tekniska högskola, och hans mor Julija Veniaminovna var språkvetare, undervisade vid Leningrads pedagogiska institut och arbetade senare som museiguide. De försökte få Medvedev att läsa fysik men han blev istället tidigt intresserad av juridik och började studera detta ämne 1982 vid Leningrads Universitet med bland annat Anatolij Sobtjak, som senare blev Sankt Petersburgs borgmästare, som lärare.

Medvedev tog examen vid juridiska fakulteten vid Leningrads universitet 1987, och tog där en juris doktorsexamen i civilrätt 1990. Under sin tid som doktorand undervisade han också i civilrätt vid universitetet. Han träffade Putin första gången 1989 vid hans gamla lärare Anatolij Sobtjaks kampanjhögkvarter inför borgmästarvalet i Sankt Petersburg. När Sobtjak valts till borgmästare kom Medvedev att ingå i hans Putin-ledda kommitté för utrikesaffärer. När Sobtjak sedan förlorade valet 1996 flyttade Putin till Moskva under tiden som Medvedev stannade kvar i Sankt Petersburg. Under de följande åren arbetade han som jurist inom pappers- och massaindustrin.

Putin bjöd in Medvedev till Moskva 1999 och kom år 2000 att sköta Putins presidentvalskampanj. Han utnämndes till förste vice premiärminister i den ryska regeringen den 14 november 2005 och kom som sådan att överse genomförandet av flera reformer inom jordbruk, sjukvård och utbildningsväsendet.

Medvedev var styrelseordförande i energibolaget Gazprom under två perioder mellan 2001-2003. Han var styrelseordförande i nämnda bolag fram till december 2008 då han meddelande att han kommer lämna posten i samband med sin presidentkandidatur då Rysslands president enligt lag inte får inneha någon befattning utöver presidentposten.

Den 10 december 2007 meddelade partiet Enade Ryssland att det nominerat Medvedev till partiets kandidat till presidentposten i valet 2008.

Dmitrij Medvedev valdes den 2 mars 2008 till Rysslands kommande president med 70,21 procent av rösterna och tillträdde posten 7 maj 2008, då han ersatte Vladimir Putin.

Vladimir Vladimirovitj Putin (ryska Владимир Владимирович Путин), född 7 oktober 1952 i Leningrad i Sovjetunionen (nuvarande Sankt Petersburg i Ryssland), är Rysslands premiärminister sedan 9 maj 2008. Putin var Rysslands president från 31 december 1999 till 7 maj 2008 då han efterträddes av Dmitrij Medvedev. Han är sedan 2008 även partiledare för Enade Ryssland, som har en egen majoritet i Statsduman, det ryska parlamentet.

Vladimir Putin föddes den 7 oktober 1952 i Leningrad (nuvarande Sankt Petersburg), och tog juridisk examen från Leningrads universitet år 1975. Enligt en biografi, byggd på intervjuer med Putin år 2000, hade han en relativt enkel uppväxt och levde bland annat under en tid i en trång lägenhet under studietiden. Under sin karriär som KGB-officer 1975–1991 bodde han flera år i dåvarande DDR (Östtyskland). Han blev sedan högste chef för FSB (KGB:s efterföljare), från juli 1998 till augusti 1999.

Från att ha varit stämplad som en medioker tjänsteman hos KGB (senare kallat FSB) blev Vladimir Putin snabbt befordrad inom den ryska administrationen. Han har också haft starka förbindelser med Sankt Petersburgs borgmästare som anses ha bedrivit kriminell verksamhet på 1990-talet. Denna borgmästare mördades precis innan han skulle ge sig in i valkampanjen till Putins fördel. Vissa menar att detta kom Putin väl till pass eftersom borgmästaren skulle kan ha besuttit känsligt information om sin tidigare kollega.

I augusti 1999 utnämndes Putin till Rysslands premiärminister av dåvarande presidenten Boris Jeltsin. Den 31 december 1999 avgick Jeltsin från presidentposten, och Putin utnämndes till ny tillförordnad president. Han gick sedan segrande ur det riktiga presidentvalet som hölls den 26 mars 2000.

Till skillnad från sin företrädare har Putin visat sig mindre villig att rensa ut Rysslands sovjetiska förflutna från historien. Han har hävdat att vilka brott den forna kommunistregimen än gjort sig skyldiga till, så utgör det trots allt en viktig del av Rysslands historia och har spelat en stor roll i utformandet av dagens ryska samhälle. Detta har medfört att vissa av de sovjetiska symboler som förbjöds i Ryssland efter 1991 åter har blivit tillåtna, som till exempel flaggan med hammaren och skäran, Röda Arméns flagga och den sovjetiska nationalsången (dock med reviderad text). Under år 2004 beskrev Putin Sovjetunionens kollaps som "en nationell tragedi av enorma proportioner".

Under sin presidentperiod har Putin försökt stärka relationerna till andra medlemmar i OSS (Oberoende staters samvälde), med blandade resultat. De forna öststaterna, med traditionellt starkt ryskt inflytande, har åter blivit en utrikespolitisk prioritet under Putin, sedan utvidgningen av EU och NATO till stora delar av Centraleuropa och Balkan. Medan han tyst accepterat Natos utvidgning till de baltiska länderna, så har Putin försökt att öka Rysslands inflytande över Vitryssland och Ukraina. I Ukraina har han inte alltid lyckats.

Putin motsatte sig kriget i Irak under 2003. Sedan kriget avslutats bad USA:s dåvarande president George W. Bush Förenta Nationerna att upphäva sanktionerna mot Irak. Putin stödde upphävandet av sanktionerna under en viss tid, och menade att FN:s vapeninspektörer först skulle få en chans att avsluta sitt arbete i sökandet efter massförstörelsevapen i Irak.

Det Putin-stödjande partiet Enade Ryssland vann en jordskredsseger i det ryska parlamentsvalet 2003. Utländska observatörer kallade valet "fritt men inte rättvist", och framhöll samtidigt att de ryska medierna, till stor del kontrollerade av staten, uteslutande ställt sig på regeringspartiets sida i valkampanjen.

Kritiker i väst har anklagat Putin för att ha iscensatt rättegångarna mot "oligarker" som Boris Berezovskij, Vladimir Gusinskij och senare Michail Chodorkovskij, för att återta kontrollen över medierna och stora delar av den ryska ekonomin.

Det anses idag finnas två olika fraktioner inom Putins regering. Den ena, silovikerna, är knuten till mer nationalistiska grupperingar inom militären och säkerhetstjänsten. Den andra, kallad "Familjen", är folk knutna till tidigare presidenten Boris Jeltsin och oligarkerna som var mycket framgångsrika under dennes mandatperiod. Dessa två fraktioner hamnar ofta i strid med varandra, som de gjorde i samband med gripandet av den ryske oljemagnaten Michail Chodorkovskij. Putin själv har varit försiktig med att inte ställa sig på någon av fraktionernas sida, eftersom hans stabschef Alexander Volosjin anses tillhöra Familjen. Det har spekulerats i att Volosjin hotade med att avgå efter gripandet av Chodorkovskij. Putin godtog Volosjins avskedsansökan och ersatte honom med Dmitrij Medvedev, styrelseordförande för bensinbolaget Gazprom som är till 38 % direkt ägt av staten.

En annan som anses tillhöra Familjen är förre premiärministern Michail Kasianov. Kasianov uttryckte stor oro över gripandet av Chodorkovskij och fryste sitt aktieinnehav i Yukos. Han trotsade därmed Putins direkta uppmaning att inte blanda sig i affären. Den 24 februari 2004, med mindre än en månad kvar till presidentvalet, avskedades Kasjanov och hela den ryska regeringen. Som tillförordnad premiärminister utsågs Viktor Christenko, som ersattes av Michail Fradkov den 1 mars. Den 12 september 2007 fick Fradkov sparken och ersattes av Viktor Zubkov.

Den 14 mars 2004 hölls det ryska presidentvalet och med 71 % av rösterna valdes Putin för en andra mandatperiod. Återigen hade Rysslands nationella TV-station ställt upp ensidigt bakom Putin, men valet i sig var rättvist. Även om det inte finns några begränsningar i den ryska konstitutionen för hur många mandatperioder presidenten får sitta, så får man inte sitta mer än två mandatperioder i rad. Därmed kunde Putin inte ställa upp i valet år 2008 (efter parlamentsvalet 2003 fick han tillräcklig majoritet för att ändra konstitutionen, men visade inga sådana avsikter).

Den 13 september 2004, efter gisslandramat i Beslan och nästan samtidiga terrorattacker i Moskva, tog Putin initiativ för en lagändring som ersätter de lokala guvernörsvalen i de ryska delrepublikerna med ett system där guvernörerna utses av presidenten själv och efter godkännande i en lokaldomstol. Motståndare till denna lagändring, däribland Michail Gorbatjov, Boris Jeltsin och Colin Powell, ser detta som ett steg bort från demokratin och en återgång till den centralstyrda statsapparaten från sovjettiden. Samma dag gick Putin ut och försvarade ett förslag från den Centrala Valkommissionen, som innebär att partier istället för individuella kandidater väljs till det ryska parlamentet (duman). Hälften av de 450 ledamöterna i duman väljs på bas av partiröster, medan resten av ledamöterna väljs individuellt i enmans-valkretsar. Även detta förslag ses som ett försök av presidenten att befästa makten.

Under det ukrainska presidentvalet 2004 besökte Putin Ukraina två gånger före valet för att visa sitt stöd för Ukrainas premiärminister Viktor Janukovitj och gratulerade honom till segern redan innan de officiella valresultaten offentliggjordes (vilka senare avfärdades p.g.a. valfusk). Putins stöd av Janukovitj kritiserades av en del kommentatorer.

Putin har kritiserats av en del västerländska ledare för att vara en autokrat, men hans förhållande till bl.a. USA:s före detta president George W. Bush, Tysklands före detta förbundskansler Gerhard Schröder och Italiens premiärminister Silvio Berlusconi, sägs ofta vara hjärtligt. Vissa ser hans hårdhänta politik i den ryska utbrytarrepubliken Tjetjenien som en viktig del i kriget mot terrorismen, medan mer kritiska röster skarpt fördömer bristen på mänskliga rättigheter och kortsiktigheten i den militära lösning som sanktionerats av Putin.

Samma dag som Medvedev efterträdde Putin som president nominerade han Putin som premiärminister. Dagen efter, 8 maj 2008, röstade Duman för Putin som premiärminister. Han tillträdde premiärministerposten den 9 maj.

Ekonomi

Ryssland kämpar fortfarande, snart två decennier efter Sovjetunionens sammanbrott 1991, med att skapa en modern marknadsekonomi. På senare år har dock tillväxten tagit fart i landet. Efter upplösningen av Sovjetunionen krympte ekonomin i fem år, då de statliga företagen raskt privatiserades och visade sig vara allt för ineffektiva för att kunna konkurrera på en marknadsekonomisk arena.

Landet började återhämta sig 1996, men när den asiatiska finansiella krisen fick sin kulmen i augusti det året tvingades regeringen devalvera rubeln, vilket ledde till en kraftig försämring av levnadsstandarden för den mesta befolkningen. Devalveringen hjälpte dock igång Rysslands ekonomi, och mellan 1999 och 2002 hade landet en ekonomisk tillväxt på 6 procent årligen, skapad främst av oljeinkomster. Tydliga tecken på det är Rysslandstornet och Federationstornet som kommer att tillhöra världens högsta skyskrapor.

Den ekonomiska återhämtningen i kombination med Vladimir Putins starka styre av landet har höjt investerarnas förtroende för Ryssland. Ryssland förblir dock oerhört beroende av råvaruexporten, som utgör över 80 procent av landets export. Viktiga råvaror är petroleum, naturgas, metaller och timmer. Beroendet av råvaror gör landet oerhört känsligt för ändringar i dollarkursen (eftersom de flesta råvarubörser handlar i dollar) och svängningar i råvarupriserna.

En stor del av marknaden kontrolleras av ett fåtal oligarker, som genom kontakter i Boris Jeltsins administration skodde sig på privatiseringen av de statliga företagen, bland annat genom att köpa upp företag för struntsummor. President Vladimir Putin och hans maktgrupp, "siloviki" (mest före detta officerare i underrättelsetjänsten) har på senare år tagit ett allt starkare grepp om hela samhället, inklusive ekonomin. Det största problemet med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få små och medelstora företag. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av oligarkerna, är oerhört korrupta. Bankernas affärsidé verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera uppstarten av ett företag för gemene man. EU och världsbanken har dock dragit igång projekt för att försöka bygga upp ett mer oberoende banksystem. Putin har också tagit krafttag mot oligarkerna, bland annat arresterades Rysslands rikaste man Michail Chodorkovskij 2003, anklagad för att just tillförskansat sig företag vid Jeltsins privatisering på oegentliga sätt. Detta har dock också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången mellan planekonomi och marknadsekonomi.

Källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/Ryssland

Ryssland BNP-tillväxt

Den ryska ekonomin expanderade 2,7 procent under tredje kvartalet 2010, mätt som jämfört med samma period året förändring i bruttonationalprodukten (BNP på årsbasis). Till skillnad från den vanliga kvartalsvisa BNP-tillväxt den årliga BNP-tillväxten tar hänsyn till ett helt år av ekonomisk verksamhet, på så sätt undvika behovet av att göra någon typ av säsongrensning. Den ryska bruttonationalprodukten är värt 1231 miljarder dollar eller 1,99% av världsekonomin, enligt Världsbanken. Från 1995 till 2010 var Rysslands genomsnittliga årliga BNP-tillväxten 3,28 procent nå en historisk toppnotering på 12,00 procent i december 1999 och rekordlåga -10,80 procent i juni 2009.

BNP-tillväxt på årsbasis

image 

BNP per capita

image 

Handelsbalans

image 

Export

image 

Ränta

image 

Börsen

image 

källa:www.tradingeconomics.com/russia/

Länkar till fakta om Ryssland

www.tradingeconomics.com/russia/

BBC NEWS - Russia country profile

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ryssland

www.cia.gov/rs.html

Rysslandsnytt >>

Russia Online . se

 

Danska Bank: Glöm Asien - kasta pengar på Ryssland

27-11-2010

Den växande oron i Asien - under ledning av krig stämningsläget i koreanska halvön - har satt sig på marknaderna. Det blir danska banken för att peka på en annan stor region för privata investerare att placera spara dollar i jakten på gyllene avkastning.

Ryssland var intressant för några år sedan, och en upptrappning av krisen mellan Syd-och Nordkorea blir chefsstrateg Donald Nellemose från danska Bank Private Banking för att peka på Ryssland som en bättre och säkrare investering för investerarna.

"Ryssland ser ut igen för att bli riktigt intressant. Uppskattning av ryska aktier är långt under företagens förmåga att tjäna pengar, så här borde vara en god potential, säger Anders Nellemose till Børsen TV.

Källa: Jens Nymark

 

Handelsbanken Rysslandsfond

Inhemsk efterfrågan tar över

September 3, 2010

Hittills har återhämtningen i Ryssland främst drivits av exporten. I och med att oljepriserna återhämtat sig efter de dramatiska fall som vi upplevde i samband med finanskrisen har tagit ett rejält kliv uppåt. Trots att de ryska finanserna är solida har vi däremot inte sett en helt övertygande comeback för den inhemska ekonomin. Bankerna har tvekat att expandera sina balansräkningar. Vi tror dock inte att ryssarna kommer hålla lika hårt i plånboken framgent.

Det ryska oljeberoendet består. Under första kvartalet år stod olja och gas och relaterade varor för hela tredjedelar av varuexporten. Resten utgjordes främst av metaller, mineraler och andra bearbetade råvaror. Med några få undantag, till exempel vapen och utrustning för kärnkraftverk, är tillverkningsindustrin främst koncentrerad på den inhemska marknaden. Trots allt prat om diversifiering från den regerande duon har det inte skett några verkliga förändringar av industristrukturen. För att ta ett kliv uppåt i den ekonomiska näringskedjan och uppleva något som liknar den teknologiska renässans Kina upplever för närvarande behöver Ryssland ett mycket bättre företagsklimat, något som toppat önskelistan bland ekonomer och utländska företag i åratal.

Även om landets nuvarande beroende av energi har uppenbara nackdelar är det fortfarande ganska behagligt när oljepriserna är höga. Den förre presidenten (och nu premiärminister) Putin kunde glädja sig åt ständigt stigande oljepriser under större delen av sin tid i Kreml. Fallet i oljeprisern som följde den globala finanskrisen under 2008 visade sig vara ganska kortlivat. Trots att oljepriset fortfarande är långt under de nivåer som noterades innan krisen genererade Ryssland ändå ett massivt överskott i handelsbalansen på 85 miljarder USD under de första sex månaderna av 2010. Det är detta massiva kassaflöde som håller landet flytande. Energiinkomsterna står för nästan hälften av de totala intäkterna i den federala budgeten. Energisektorn genererar också en betydande efterfrågan inom andra sektorer som är mer arbetsintensiva.

Att den ryska ekonomin nu växer igen får alltså tillskrivas oljan. Givet hur världsekonomin ser ut för närvarande beror mycket på Kina. Hittills tycks det som att återhämtningen rullar på som väntat. Finansiellt är Ryssland gradvis tillbaka till situationen före krisen. Som då intervenerar centralbanken och bygger upp en allt större valutareserv. Tillgångspriserna har också tagit rejäla kliv uppåt. Vissa sektorer släpar fortfarande efter, som fastighetssektorn, men om Västvärlden lyckas undvika en ytterligare recession och Kina växer på som väntat är det bara en tidsfråga tills sessa får upp ångan.

Företagen med fokus på Ryssland, som Nokian Tyres och Carlsberg, har redan signalerat konsumenternas återkomst. Vi tror att vi får se ännu mer av den varan framöver. Bankerna håller tillbaka men kan nog i längden inte sitta med så mycket lågavkastande likviditet som de gör för närvarande. Samtidigt som aktiviteten i ekonomin återhämtade sig fick minskade arbetslösheten under årets första hälft med motsvarande en halv miljon människor. Sparandet steg kraftigt under krisen. Nu har hushållen ett ett updämt behov av att spendera. Allt tyder på att den inhemska efterfrågan gradvis kommer ta över från exporten förutsatt att oljepriset kvarstår på dagens nivåer.

De långsiktiga problemen kvarstår dock. Att den oljedrivna tillväxten tenderar att försämra konkurrenskraften för resten av ekonomin är ingen nyhet. Trots att president Medvedevs modernisering-agenda, finns det inga tecken på att myndigheterna är beredda att göra vad som krävs. Elitens neo-auktoritära filosofi i kombination med korruption är inget framgångsrecept.

Att vara lång Ryssland kan fortfarande vettigt, om den globala ekonomin undviker en andra recession, men räkna inte med en återgång till nära tvåsiffriga tillväxttal

Källa:Gunnar Tersman,handelsbanken.se

 

FIM RUSSIA

FONDFÖRVALTARENS KOMMENTAR 31.10.2010

I oktober avkastade FIM Russia 2,9 % medan jämförelseindexet genererade 2,3 %. FIM Russia har
avkastat 22,7 % sedan början av året.
I början av oktober ordnade banken VTB årets mest uppmärksammade investerarforum med fokus på
den ryska marknaden. Vid forumet i Moskva talade bl.a. premiärminister Vladimir Putin och finansminister
Alexej Kudrin. Evenemanget drog till sig en stor mängd investerare och viktiga ekonomiska beslutsfattare
från hela världen. De internationella investerarnas fokus på den ryska marknaden i början av oktober ser
även ut att ha stimulerat aktiviteten på marknaden efter en ganska trög september.
Av sektorerna klarade sig bank och finans samt konsumentsektorn bäst i oktober. Inom banksektorn fick
främst de stora aktörerna ett lyft i och med att både Sberbank- och VTB-aktien blev över 10 % dyrare under
månaden. Banksektorn tillhör de sektorer som gynnas allra mest av att den ryska konsumentefterfrågan nu
återhämtar sig. Exempelvis ökade Sberbanks utlåning med 5,5 % från augusti till september. Före årsskiftet
väntas Sberbank tillkännage ett nytt optionsprogram för ledningen och att bankens aktie även noteras på
Londonbörsen (GRD-programmet). Sberbank är just nu FIM Russias största enskilda innehav och vi tror att
dessa händelser kommer att få en positiv inverkan på aktiens värde när de realiseras.

FONDFÖRVALTARE
Anna Väänänen, FIM RUSSIA

 

FIM RUSSIA SMALL CAP

FONDFÖRVALTARENS KOMMENTAR 31.10.2010

Efter några tröga månader blev det i oktober betydligt bättre fart på omsättningen av aktier och
aktiekursens utveckling i många ryska småbolag. Den ökade aktiviteten var tydligast i konsumentdrivna
sektorer som bank-, bygg-, detaljhandels- och restaurangsektorn. Många aktier inom dessa sektorer, där aktiviteten var mycket låg under sommaren, har nu successivt blivit föremål för placerarnas intresse. Under
oktober såg vi redan uppgångar på 20-30 % i vissa enskilda företags aktiekurser.
Den ryska aktiemarknaden värderades ännu i oktober ca 40 % under genomsnittet för andra tillväxtmarknader räknat på P/E-talet. Det är dock mycket sannolikt att vi får se stora kursuppgångar, särskilt i ryska småbolag, om det positiva sentimentet håller i sig under de kommande månaderna. Detta gäller såväl konsumentdrivna som andra sektorer.

FONDFÖRVALTARE
Anna Väänänen, FIM RUSSIA SMALL CAP

 

ALFRED BERG Ryssland

FÖRVALTARKOMMENTARER

Augusti 2010

Fondens värde minskade under augusti, men utvecklades bättre än sitt jämförelseindex. Överavkastningen berodde främst på en övervikt i Telekomtjänster och undervikt i Energi. Inom Telekomtjänster bidrog MTS
mest positivt. Undervikt i Lukoil bidrog mest positivt inom Energisektorn. Under månaden ökade exponeringen mot Surgutneftegaz då vi förväntar oss en hög direktavkastning. Vi minskade exponeringen mot Kazmunaigas eftersom vi oroar oss för bolagets möjligheter att genomföra sin strategi. I augusti sjönk värdet på den ryska aktiemarknaden något. Orsaken var ett blandat nyhetsflöde från både internationellt som lokalt håll och de volatila oljepriserna. Rosstats statistik för juli visade särskilt att industriproduktionen ökade med 5,9 procent på årsbasis, vilket var lägre än tillväxttakten i juni som låg på 9,7 procent räknat på årsbasis. Grundläggande fundamenta, en extrem hetta med bränder i de mest utvecklade regionerna som följd var de viktigaste orsakerna till denna utveckling. Samtidigt låg tillväxten inom detaljhandeln och reallönerna på en högre nivå i juli än i juni. Bästa sektor
var Kemi, där Uralkali bidrog starkt. Olje- och gassektorn utvecklades sämst. Otydliga tendenser när det gäller oljepriset i augusti verkar, tillsammans med oron för en eventuell höjning av skatten på mineralutvinning, ha
påverkat investerarnas attityd negativt.

VLADIMIR TSUPROV, DAN FREDRIKSSON,

ALFRED BERG Ryssland

 

Banco Russia

Förvaltarkommentar kvartal 3 2010

Marknaden

Under det tredje kvartalet steg den ryska aktiemarknaden med 12,1 procent, vilket var något sämre än den genomsnittliga uppgången på 14,7 procent för tillväxtmarknaderna som helhet. Av de stora marknaderna steg Brasilien med 16,6 procent, Indien med 13,2 procent och Kina med ”bara” 8,3 procent. Av en tillbakablick på resultatet för årets första nio månader framgår dock att Indien haft den bästa utvecklingen, med en uppgång på 13,2 procent. Övriga BRIC-marknaders resultat ligger efter nio månader kring nollstrecket. (Samtliga dessa marknadsuppgifter är räknade i amerikanska dollar. Mätt i svenska kronor blir det mindre, på grund av att kronan stärktes kraftigt mot dollarn under perioden.) Det som drev tillväxtmarknaderna under det tredje kvartalet var en ökad riskvilja bland investerarna och stora inflöden till fonder som placerar på dessa marknader. I de bolag som ingår i den ryska marknaden var vinsttillväxten fortsatt god, varför värderingen är fortsatt låg. P/e talet för Ryssland är 6,8 vilket är lågt jämfört med vad Ryssland brukar värderas till och lågt jämfört med andra tillväxtmarknader. Genomsnittet för tillväxtmarknader är ett P/e-tal på 12,4. Lokalt i Ryssland fick de stora bränderna under det tredje kvartalet en stor påverkan på både vardagslivet och marknaderna. Missnöjet bland befolkningen var stort och samtidigt stegrades en i grunden politisk konflikt mellan Kremlregeringen och Moskvas mångårige borgmästare. Denne avskedades av presidenten i slutet av september. Med tanke på att Moskvaregionen står för över en femtedel av Rysslands BNP och avskedandet av en del bedömare ses som ett tidigt led förvalskampen inför det kommande presidentvalet, var detta en stor händelse som det dock är för tidigt att se konsekvenserna av.

Fondens strategi

De faktiska portföljförändringarna under det tredje kvartalet var relativt små. På grund av en indexförändring blev fonden underviktad i telekomsektorn och överviktad i materialsektorn. Fonden kommer antagligen återgå till en övervikt inom telekommunikation inom kort. Vi behåller en liten övervikt mot konsumtionsrelaterade aktier och finans. I banksektorn bedömer vi läget som att det värsta är över och att lånetillväxten kan öka väsentligt under det fjärde kvartalet.

Framtiden

De stora kursrörelserna åt båda hållen som vi såg under årets första nio månader kommer sannolikt att fortsätta. Under juli gick marknaden upp, medan den i augusti gick ned för att åter gå upp i september. Det finns en inneboende kraft i den ryska ekonomin som vi tror kan fortsätta att överraska positivt. En viktig bidragande faktor är att bankerna är välkapitaliserade och har börjat öka utlåningen igen. Riskerna ligger framför allt i fortsatt oro kring Grekland och de övriga så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien). En förnyad oro för EU-länder som inte kan leva upp till sina åtaganden skulle komma att påverka även den ryska börsen negativt, eftersom den globala riskviljan skulle minska. Det finns även risk för en alltför kraftig inbromsning i Kina, vilket framför allt skulle innebära fallande fastighetspriser i Kina. En inbromsning i Kina skulle också med stor sannolikhet vara negativt för råvarupriserna. Dessutom kommer de korta räntorna att stiga när världens centralbanker börjar höja styrräntorna. Det är en risk som det inte talas om så mycket för närvarande men som kan komma upp igen senare i år. När detta sker kommer sannolikt riskfyllda tillgångar att utvecklas sämre under en period. Det är med andra ord stor risk för att de kraftiga kursrörelserna åt båda håll som vi sett under årets första nio månader kommer att fortsätta under fjärde kvartalet.

Källa:Elena Lovén, Johan Elmquist, Banco Russia SEK

 

JPMorgan Funds - Russia Fund

Fondrapport

30 september 2010

Ryssland noterade ett av de lägsta kvartalsresultaten bland tillväxtmarknaderna under tredje kvartalet. Marknaden inledde kvartalet starkt med stöd från gynnsamma råvarupriser, solida vinster för andra kvartalet från företagen i USA och ökad tilltro till den kinesiska regeringens förmåga att hålla fast vid den stimulerande penningpolitiken. I augusti var avkastningen svag på marknaderna för att sedan stärkas under september.
Fonden gick bättre än sitt jämförelseindex under kvartalet. Aktieurvalet inom allmännyttiga tjänster och material bidrog stort till den relativa avkastningen. Investeringsidéer inom energi-, dagligvaru- och finanssektorerna drog ned resultatet. Ur ett tillgångsallokeringsperspektiv bidrog en överviktposition inom dagligvaror och en långvarig underviktsposition i energisektorn positivt medan materialsektorn påverkade negativt.

Fondutsikter

Vi tror att den utvecklade världen övergår till en expansion på halvfart från en återhämtning på halvfart. Denna övergång orsakade en sommar av tillväxtoro, vilket vi nu kan se ett slut på. Det gör oss mer övertygade om att vi är inne i expansionsfasen, eller mellancykeln, i konjunkturcykeln. Dessutom verkar marknaderna ha prisat in en svagare industriproduktion och utsikterna för ytterligare kvantitativa lättnader i USA gör att US-dollarn försvagas. Båda faktorerna ger stöd åt råvarupriserna, vilket är mycket positivt för Ryssland.
Turbulensen på den globala marknaden under andra kvartalet återställde dessutom värderingarna till rimligt billiga och våra beräkningar för tillgångsklassens avkastningstrender ser därför gynnsamma ut, i synnerhet mot bakgrund av låg nominell världstillväxt.

Källa:JPMorgan Funds - Russia Fund

 

SEB Rysslandfond - Lux ack

Förvaltarkommentar

Halvårsrapport 2010-06-30

Marknadens utveckling
Den ryska aktiemarknaden kännetecknades av stora kurssvängningar under årets första hälft, utan någon tydlig trend. Året inleddes starkt, men i februari skedde en mindre korrigering på grund av inflationsoro i Kina och osäkerheten kring bankreformer i USA. Uppmuntrande tecken i världsekonomin, och i synnerhet i den inhemska ekonomin, hjälpte den ryska marknaden att nå nya höjder i april. Maj började också i dur, men växande osäkerhet på grund av Greklands skuldproblem och den tilltagande rädslan för en eventuell spridning ledde till ännu en våg av försäljningar på börserna. Nyhetsflödet från Grekland överskuggade Rysslands framgångsrika återkomst till obligationsmarknaden. Det var Rysslands första emission av statsobligationer sedan 1998. Vi såg
även ett hälsosamt flöde av börsintroduktioner under perioden.


Fondens utveckling
Fondens relativa avkastning berodde främst på aktievalen. Bland de aktier som lyckades bäst fanns eldistributionsföretaget MRSK Holding, elektronikkedjan Mvideo och Highland Gold Mining. Dessutom visade sig övervikten i råvaruaktier och undervikten i energiaktier gynnsam. Däremot var vi alltför försiktigt positionerade i kraftsektorn, som hörde till vinnarsektorerna. I maj rasade ett av fondens innehav - kokskolsproducenten
Raspadskaja. Bakgrunden var en allvarlig explosionsolycka i företagets största gruva.
Valutakursförändringarna under perioden hade en positiv
inverkan på fondandelsvärdet uttryckt i svenska kronor.


Framtida strategi
Den pågående vändningen i världsekonomin bör gynna tillväxtmarknaderna. Större ekonomier har återvänt till tillväxt och konsumenternas förväntningar stiger något, men arbetslösheten är fortfarande hög. Vi har sett tecken på ökande riskaptit och investerarna är beredda att satsa åtminstone en del av sina pengar på mer riskfyllda tillgångar. Det nuvarande oljepriset på
mellan 70 och 90 dollar per fat stöttar den ryska ekonomin.

Källa:SEB Rysslandfond - Lux ack

Nordea Rysslandsfond

Förvaltarkommentar

halvårsredogörelse för 2010

FONDENS UTVECKLNING
Fonden föll 1,5 procent under första halvåret. Jämförelseindex steg 1,0 procent.
I början av året fortsatte den ryska börsen sin starka uppgång, men den avbröts under våren när de stora statsskulderna i Grekland och andra sydeuropeiska länder blev kända och det började spekuleras om samma sak skulle kunna hända i Ryssland. Statsskuldproblemen i Europa fick dollarn att stärkas rejält mot den svenska kronan, vilket gynnade fondens absoluta avkastning under den sista delen av perioden.


INNEHAVENS UTVECKLING
Våra innehav i stabilare företag som Cherkizovo och Magnit utvecklades bra. Cherkizovo är en stor kycklingproducent. Företaget gynnades av låga spannmålspriser och kunde höja sin vinstmarginal. Magnit bedriver detaljhandel och distribution i mindre ryska städer. Våra innehav i Telekombranschen bidrog också positivt till fondens utveckling. Däremot drog fondens innehav inom råvarusektorn ner avkastningen, bland annat beroende på att stålproducenten TMK utsattes för kritik för alltför höga stålpriser, vilket fick aktien att falla.


STÖRRE KÖP OCH FÖRSÄLJNINGAR
Vi minskade vårt innehav i Mobile Telesystems, men fondens samlade innehav i Telekombranschen var oförändrat, eftersom vi istället ökade våra innehav i två andra ledande mobiloperatörer, Comstar och Vimpelcom. Vi tror att dessa två företag har bättre framtidsutsikter.
Vi beslutade också att öka våra innehav i ryska företag som vänder sig till den ryska marknaden och köpte aktier i Globaltrans. Detta företag bedriver järnvägsfrakt i Ryssland, Ukraina och Estland. Företaget har över 450 kunder, däribland ett stort antal ryska verkstadsföretag i alla delar av industrisektorn. Företaget kommer troligtvis att gynnas av den fortsatta utbyggnaden av den ryska infrastrukturen under de närmaste åren, och av den höga ekonomiska aktiviteten i landet.

Källa:Lars Hemmingsen, Nordea Rysslandsfond

HQ Rysslandsfond - Månadsrapport oktober

2010-11-03

Ryssland var den Bric-marknad som steg mest under oktober. I dollar blev det 8 procent, men för en svensk investerare tog kronförstärkningen bort den största delen av avkastningen. Den svaga dollarutvecklingen ledde också till styrka i råvarupriserna. Oljan steg till exempel till över 83 dollar per fat. Detta gynnade givetvis den oljetunga ryska aktiemarknaden.

Det fanns också inhemska faktorer som påverkade börsen i positiv riktning. Vice premiärminister Shuvalov var till exempel ute och deklarerade regeringens engagemang i privatiseringsprocessen. Regeringen förväntar sig att sälja tillgångar för nästan 60 miljarder dollar fram till 2014. Hela 900 ryska företag kommer att säljas ut helt eller delvis. De båda bankerna Sberbank och VTB verkar vara bland de första bolagen på privatiseringslistan, men även till exempel Sovkomflot, Aeroflot, Rushydro, Rosstelekom och Russian Railways finns med. Saknas på listan gör tyvärr Transneft.

Det har också kommit en del ekonomisk statistik under månaden. Generellt sett visar den på en försiktig återhämtning. Industriproduktionen visade en ökning på 1,5 procent sedan månaden innan och 8,9 procent totalt för årets först nio månader. Inflationen var 0,8 procent för september och 7 procent under den senaste 12-månadersperioden. Detta är tyvärr en ökning av inflationstakten.

Rysslands finansminister Alexej Kudrin deklarerade att Rysslands WTO-medlemskap nu inte är långt borta. En överenskommelse med USA har träffats. Ett medlemskap i WTO skulle givetvis vara positivt.

Det har kommit ett antal resultat under månaden. De båda detaljhandelskedjorna Magnit och X5 kom med mycket starka siffror och båda bolagen fortsätter att leverera stark tillväxt. Även Sberbank kom med ett bra resultat. Viktigt att notera var att utlåningen ökade. Norilsk Nickel kom in aningen bättre än konsensus medan Mechel var en besvikelse. Rosnefts resultat var 8 procent bättre än väntat.

Ryska aktier handlas nu på ett p/e-tal mellan 7 och 8. Det är ungefär 40 procents rabatt mot andra tillväxtmarknader. Man kan argumentera för att det skall vara en viss rabatt, till exempel på grund av företagsspecifika risker och hög oljebeskatting. 40 procent är dock en mycket stor rabatt historiskt sett. Frågan är hur länge rabatten ska bestå.

Källa:HQ Rysslandsfond

Fonder









FIM Russia

Evli Greater Russia B Acc

East Capital Ryssland

FIM Russia Small Cap

GustaviaDavegårdh Gr Russia Sm/Mid Cap

Handelsbanken Rysslandsfond

Alfred Berg Ryssland

Banco Russia

Swedbank Robur Rysslandfond

JPM Russia A (acc) - USD

Jämförelse av Ryssland 1










Pictet Russian Equities P USD

SEB Rysslandfond - Lux ack

UBS (Lux) Equity Sicav - Russia B

Nordea Rysslandsfond

HQ Rysslandsfond

Jämförelse av Ryssland 2

Börshandlade FONDER

Open End certifikat Ryssland
RBN Indexcertifikat OEC RYSS-Avanza

Open End certifikat Ryssland (Valutasäkrad)
RBN Indexcertifikat OEV RYSS – Avanza

ETFonder.se - Ryssland
ETFBloggen.se om Rysslands ETF:er

BÖRSER

figur:RUSSIAN RTS INDEX $, Bloomberg

Det finns två stora börser i Ryssland idag - MICEX som är mestadels riktad mot inhemska spekulanter och är störst och RTS som är mycket mindre och mer volatil men som är dock riktad för just internationella spekulanter.
RTS Stock Exchange, Ryssland
Moscow Interbank Currency Exchange, Ryssland

Valuta

Russian Ruble

Russian Ruble chart

Media

Rysk TV domineras av kanaler som antingen drivs direkt av staten eller ägs av företag med nära band till Kreml. Regeringen kontrollerar Channel One och Ryssland One - två av de tre viktigaste federala kanaler - samtidigt statskontrollerade energijätten Gazprom äger NTV. Kritiker säger att oberoende rapportering har lidit till följd.

För de flesta ryssar, television, särskilt via de nationella nätverken, är den huvudsakliga källan av inhemska och internationella nyheter.

TV-marknaden är mycket konkurrensutsatt, statligt ägda eller influerade TV-nät locka den största publiken. Hundratals radiostationer publiken på ratten, statligt drivna näten konkurrerar med musik-baserade kommersiella FM-stationer.

En engelskspråkig satellitkanalen Russia Today, lanserades i slutet av 2005. Nyheten-baserade station finansieras av Kreml och syftar till att presentera "globala nyheter från en rysk perspektiv".

Det finns mer än 400 dagstidningar, catering för alla smaker och övertalning. De stora medborgare är baserade i Moskva, men många läsare i de regioner som föredrar att ta lokaltidningar. Flera inflytelserika dagstidningar har köpts av företag med nära band till Kreml.

Konflikten i Tjetjenien har fått skulden för regeringens angrepp på pressfriheten. Journalister har dödats i Tjetjenien, medan andra har försvunnit eller har förts bort.

I Moskva och på andra håll journalister har trakasserats eller fysiskt misshandlade. Reportrar undersöker frågor av den politiska och företagens elit sägs vara särskilt utsatta.

Medierättigheter organisationen Reportrar utan gränser har uttryckt oro över "avsaknaden av mångfald i nyheter och information, ett intensivare tillslag mot journalister ... och den drastiska tillstånd av pressfriheten i Tjetjenien".

Omkring 38 miljoner ryssar använder Internet (Internetworldstats, december 2008).

Pressen

TV

  • Ryssland One - nationellt nätverk, som drivs av statliga ryska statliga tv-och radiobolag Company (VGTRK)
  • Channel One - nationellt nätverk, 51% ägs av staten, 49% av privata aktieägare
  • NTV - nationellt nätverk, som ägs av statligt ägda Gazprom
  • Centrum TV - ägs av Moskva staden regeringen
  • Ren TV - Moskva-baserade kommersiella station med starka regionala nätverk
  • Russia Today - statligt finansierade, internationella engelskspråkiga nyhetskanalen, via satellit

Radio

  • Radio Ryssland - nationellt nätverk som drivs av statliga ryska statliga tv-och radiobolag Company (VGTRK)
  • Ekho Moskvy - redaktionella oberoende av stationen, majoritetsägt av statligt ägda Gazprom
  • Radio Mayak - statligt drivna nationella nätet
  • Russkoye Radio - större privat nätverk, musik-baserade
  • Rysslands Röst - statligt drivna yttre tjänst, sändningar på engelska och andra språk

Nyhetsbyråer

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.