Aktiefonder 2011

 

Så blir fondåret 2011

2010-12-10

Efter ett svängigt fondår 2010 ser det lite ljusare ut för 2011. Tillväxtmarknads-fonder fortsätter att gå starkt även nästa år, spår SEB:s fondstrateg.

Året närmar sig sitt slut och det är dags att summera 2010 års fondutveckling. Roger Törnkvist, fondstrateg på SEB, tycker att 2010 mer än något annat präglats av en svängighet, inte minst på aktiesidan.

– Det har varit ett ganska okej fondår trots allt. Vinnarna såhär långt är fonder med hög risk, framförallt tillväxtmarknadsfonder. Turkiet är det land som sticker ut mest positivt. Företagsobligationer med högre risk, så kallade High Yield, är en annan inriktning som också har gått bra givet risknivån, säger han.

Är det något som överraskat dig under året?
– Att råvaror utvecklats så fint var en överraskning. Vi räknade med ett trögare andra halvår för världskonjunkturen vilket borde dragit ner råvarupriserna men så skedde aldrig. Det verkar som att investerarna tittar framåt och räknar med bättre tider. Dollarns fall har också eldat på råvarupriserna.

En tristare överraskning har teknologiaktier varit. Utvecklingen blev inte lika gynnsam som förväntat för teknologibolagens aktiekurser. USA och Europafonder har generellt gått knackigare, men det var å andra sidan mer förväntat i och med det allmänna konjunkturläget.

Om man ska blicka framåt, hur ser utsikterna inför 2011 ut?
– Vi tror att konjunkturen generellt söker sig uppåt nästa år, men att det kommer att gå i blandad fart. Vissa frågetecken måste fortfarande rätas ut men på det stora hela finns förutsättningar att 2011 blir stabilare än 2010. Tillväxtmarknader fortsätter att gå bra, USA och Europa går trögare. På sistone har vi ändå fått en del positiva signaler om läget och om det håller i sig borde riskviljan successivt öka vilket gynnar exmpelvis aktier, säger Roger Törnkvist.

Om man placerat i säkrare fonder, som räntefonder, under krisåren – är det läge att söka sig mot mer riskfyllda fonder nu?
– Det viktiga är att man anpassar placeringarna till sin riskprofil. Det kommer att vara turbulent ytterligare en tid, så pengar du behöver inom kort ska du vara försiktig med. Men om du är långsiktig och kan acceptera svängningar, kan det nu vara ett bra läge att placera i fonder med högre risk och chans till bättre avkastning.

Kan du tipsa om tre fonder för den som är beredd att ta lite högre risk?
– Då ska du absolut ha exponering mot tillväxtmarknader. Ska du bara ha en tillväxtmarknadsfond tycker jag att du ska satsa på Eaton Vance Intl PPA Emerging Markets Equity Fund. Den är unik i att den placerar i hela 45 länder, vilket ger en bra basexponering. Sedan tror jag på SEB Listed Private Equity - Lux ack  och SEB Choice High Yield SEK - Lux ack. Den sistnämnda har lite lägre risk än de andra två.

Vad bör den mer försiktige tänka på, vilka marknader kan bli skakiga?
– Även om risken gått ner i många tillväxtmarknader så innebär det vanligtvis en hög risk att gå in i enskilda tillväxtländer. Ryssland- eller Turkietfonder till exempel kan svänga väldigt fort. Även om vi gillar de här länderna just nu ska man inte ’tanka sig för full’ på dem utan ha dem som en krydda i portföljen. Japan känns inte så spännande inför nästa år heller. Statspapper lär ge låg avkastning ännu en tid. Men på det stora hela tror jag alltså att 2011 kan bli ett bra fondår.

Roger Törnkvist

SEB

 

Revansch för Europa under 2011

För att pricka rätt under 2011 gäller det att balansera utvecklingen i den reala ekonomin mot de förväntningar som syns på ränte- och aktiemarknader. Förra årets nedvärdering av både euro och börsbolag i södra Europa ger utrymme för revansch.

Det är lätt att hitta svårlösta problem framöver i alla stora länder och regioner: USA har gigantiska underskott, Japan svag tillväxt, Europa obalanser inom euron, Kina risk för överhettning, Indien svag infrastruktur, Ryssland korruption och Latinamerika inflation.

De få länder som inte har lika uppenbara problem, till exempel Sverige, har sett sin aktiemarknad brant uppvärderad de senaste två åren. Men brant börsuppgång betyder att även om det inte finns problem i den reala ekonomin på hemmaplan, så kan aktierna bli alltför dyra. Svenska verkstadsbolag och exportföretag värderas nu ofta lika högt eller högre än toppen 2007, trots att världsekonomin inte alls är lika stark som då.

Köparna som betalar dagens aktiekurser verkar ha glömt att det inte bara behövs en säljare med bra marginaler – för att affärerna ska fortsätta rulla in behövs en fortsatt tillströmning av köpare. Och köpare i de tre stora blocken av etablerade industriländer USA, Europa och Japan står fortfarande för merparten av de flesta branscher.

Börsuppgången har redan stannat helt i två av de största tillväxtländerna, Kina och Brasilien. Istället verkar investerarna under 2010 ha hoppats att halvstora länder som Indonesien, Malaysia och Thailand ska ge börsföretagen bättre förutsättningar. Där är aktiekurserna nu klart högre än toppen innan finanskrisen 2008, trots att även dessa länder rimligen påverkas av sämre efterfrågan från USA och Europa. Visst kan brant ökad efterfrågan i andra tillväxtländer tillfälligt dra upp volymerna, men beroendet mellan världsdelar ökar allt mer eftersom både världshandel och investeringar växer i volym snabbare än BNP.

Extremt låga räntor

En avgörande orsak till att aktiekurserna ändå stigit kraftigt det senaste året är återkommande besked från centralbankerna att räntorna kommer att vara fortsatt extremt låga längre än tidigare förväntat. Särskilt politiska ingrepp där långa statspapper köps i stor skala (kallas ”qantitative easing” på engelska) för att sänka även räntorna på långa obligationer, främst av den amerikanska centralbanken Fed, verkar ha övertygat de flesta investerare om att det kommer att vara extremt billigt att låna både USA-dollar och euro i flera år till.

Samtidigt både lockas och avskräcks investerare att investera i länder med högre räntor. Fördelen är att stigande räntor på kort sikt kan ge stigande valutakurs, eftersom stora mängder likvida medel flyttas till landets valuta för att få högre ränta. Men samtidigt betyder högre räntor att investeringar blir dyrare och att aktier relativt sätt ger sämre avkastning, vilket är negativt för börsutvecklingen. Därför är det riskabelt att lita på effekten av tillfälliga flöden, omsvängningen i valutakurser sker ibland över en natt.

Media ger dessutom ofta en överdriven bild av betydelsen hos problemen i Grekland och Irland för resten av Europa. De har knappt 1 respektive 2 procent av den totala befolkningen i Europa. Jämför med Sverige, så är rädslan för problemen i dessa länder ungefär som att investerare inte skull placera på Stockholmsbörsen för att arbetslösheten är hög i Värmland och Blekinge, samt för att kommuner i dessa delar av landet har stor belåning. Visst påverkar delarna helheten, men politikerna har resurser att hantera även dyra problem så länge de drabbar en liten del av den totala befolkningen (mer om detta i ”Irland är bara ett symtom”).

Positiva överraskningar

Omvärdering av länder i Europa kan ske snabbt, det behövs ofta bara ett positivt kvartal. Till exempel skedde en brant omvärdering av Tyskland sommaren 2010, när BNP-tillväxten ökande oväntat mycket andra kvartalet till 9 procent i årstakt (motsvarande en faktisk ökning jämfört med föregående kvartal på bara 2,2%). Samma typ av positiva överraskningar tror jag kommer även i andra viktiga länder som Frankrike och Spanien.

Sedan länge finns starka argument för att förväntningarna på Europa är alltför låga: Några länder har redan frigjort sig från stela regleringar och fler kan frigöras framöver. Den potentiella tillväxten är mycket högre än den faktiska, tydligast kanske i Italien. Dessutom har de storföretag som är börsnoterade i Europa ofta en stor del av sin verksamhet i andra världsdelar, men EU-reglerna ger ett bättre skydd för aktieägarna (mer om detta i “Dags att se fördelarna med Europa”, länk ovan till höger).

Europafonder tror jag framöver kommer att tjäna relativt andra kategorier på att förväntningarna på övriga världsdelar är alltför optimistiska. På tillväxtmarknaderna har det ännu offentliggjorts förvånande få skandaler, men jag misstänker starkt att under det närmaste året kommer många fler avslöjanden där som liknar de skandaler som hittills främst fyllt tidningarna i USA och Europa. Dessutom har länderna utanför Europa sämre offentliga skyddsnät, vilket rimligen gör att individernas reaktioner på den pågående finanskrisen blir mer drastiska. Därför är mitt tips i valet mellan regioner en revansch för Europa under 2011.

Jonas Lindmark

Morningstar

Goda fonder 2011

31 december 2010, kl. 15.07

2011 års fonder söker jag på två sätt. Först kontrollerar jag om fondgrunden (med global- och tillväxtfonder) står stadigt – har jag de bästa fortfarande? Sedan väljer jag några vassa fonder som får mig extra intresserad resten av året. Sedan vet jag att billiga fonder passar 8 av 10 svenskar, så de finns också med på paletten.

Det är lätt att lockas av en 2010 års vinnare Thailand-, Turkiet- eller Indonesienfonder. Men de är unga ekonomier. De kan närmaste året utvecklas hur som helst. Har det gått bäst i världen ett år, så kanske det blir motsatsen nästa år. Som riktiga tonåringar. Om tio år däremot tror jag de är rejält på plus och kommer vara långt mer respekterade. Så på lång sikt vill jag ha dem, men inte som ettårs-fonder. Så även med Kazakstan, Argentina, Vietnamn, Turkiet. Men lägg bara småpengar här. Det blir för nervöst annars. Och välj minst 3 småländer om du väljer enskilda länderfonder. Vill du ha dem i ett knippe blir resan lugnare. Spännande här tror jag är Templeton Frontier och Baring Frontier och lite större länder hittar du i Fim Bric http://shorturl.se/?ImA3n

1)     Fondgrunden

Den stora förbättringen i vårt sparande gör vi vid basen: i fondgrunden. Att vi där väljer låga avgifter eller vassa fonder. Då kan vi höja vår årliga avkastning från 3 till kanske 7-9 procent. Det skulle göra en gigantisk skillnad i slutänden. Men på tio år blir det kanske 30-40 procents skillnad.Sedan kan du visst sikta högre. Men det kräver mer av dig.

I fondgrunden vill jag helst se globalfonder och tillväxtfonder. De har bredden så jag slipper bry mig om stålpriset eller skörden i USA. Bland tillväxtfonderna har jag nu funnit ett lågprisalternativ och så har jag några vassa också. Lågprisarna är ännu få: http://shorturl.se/?m1u5U Men det kommer flera. De vassa är Baring tillväxt, Danske Invest tillväxt, Aberdeen tillväxt, HQ tillväxt och First State tillväxt. http://shorturl.se/?5bBi4

Billiga och gamla globalfonder är jag inte alls lika intresserad av. De innehåller för mycket Europa, USA och Japan för min smak. De liknar väldigt mycket våra gamla globalfonder från 80- och 90-talet. Här vill jag istället välja de smala globalfonderna, där en förvaltare väljer ut få bolag, som förvaltaren verkligen har full koll på. Gärna de med värdebolag: Här några sådan favoriter: Odin Global, Carnegie Global, Labrusca Global http://shorturl.se/?rNLap Det finns också Danske global småbolag, men de har gått som förtvivlat bra 2011, så de avvaktar jag med närmaste tiden. Småbolagsfonderna har gått kanonbra 2010. Både i Sverige och i världen. Om världsindex stigit 9 procent så har småbolagen givit 20 procent. Att den framgången ska fortsätta tvekar jag över.

2) Nya fondval

Sedan till mina hopp inför 2011. Först ett mellanval. Korea är idag en modern industrination, men som är långt i från, utan imponerar som en leverantör till två jättarna i grannområdet. http://shorturl.se/?qd7Hb Kinafonderna tillhör senaste årets lataste fonder. Internationellt kapital har varit försiktiga, men 2011 tror jag att pengarna hittar dit igen. En som lockat ovanligt mycket pengar senaste året är Indien. Om tillväxten håller i sig och reformerna fortsätter så kan Indien forsätta locka. En jätte som gör mig mer tveksam är Ryssland. Debatten om nästa politiska toppval lär bli en het fråga som kan få börsen att gå hur som helst. Och frågan om rysk korruption gör mig mörkrädd. Om jag nu ska ha småpengar i Ryssland så har jag hittat några ryska småbolagsfonder. Småbolag kan jag även kika efter i Kina. http://shorturl.se/?EUiRb

Sälj fonder också

Branschfonder då tänker någon? Guld- eller Oljefonder? Nej, jag kan för lite om enskilda branscher för att välja. Just guld är rekorddyrt. Då säger det sälj, till mig. Sedan vet jag att branscherna går om lott. Den som är bra ett år är sällan bra året efteråt. I år 2010 slog fastighetsfonderna många med häpnad. Jag tror därmed inte att de är rätt nästa år. Men vilken är 2011 års bransch vet jag inte. Därför undviker jag dem. Samma sak med årets vinnare i svenska hjärtan; blandfonder och obligationsfonder. De kostar mycket och ger lite. Samma sak med gamla Sverigefonder, globalfonder och allemansfonder från 80-talet. Sälj dem välj fonder du tror på för framtiden!

Långsikt -  minst 5 år

Templeton Frontier – ny fond med fokus på små unga ekonomier i hela världen.

Baring Frontier – erkänt fondbolag här med små unga ekonomier framför allt i Asien.

Fim BRIC – med fokus på de fyra länder väntas ta över den ekonomiska världen.

Mellan lång sikt - minst 3 år

Carnegie Global etisk – en bra bred global grund i fondsparandet

Enter Sverige – en mycket bättre Sverigefond, än de gamla från 80-talet.

Odin global småbolag – små bolag kan också växa mest. Här i hela världen.

Kort sikt- högst 1-2 år.

Spiltan räntefond – en vanlig enkel lågriskare, till bästa pris.

Öhman företagsobligationsfond – en stabilare fond som vinner på att företag behöver fortsatt låna pengar.

Pictet generics – läkemedelsfabriker är ett ånglok som jämt behövs. Kan variera lite mer.

Claes Hemberg

Avanza

 

Vad kan vi förvänta oss av 2011?

För exakt ett år sedan summerade jag 2009 och försökte sia om vad som skulle hända 2010. Prognosen tog sin utgångspunkt i den svenska börsen, dollarn, oljepriset och den svenska räntan.  Nu när det är dags att summera 2010 kan jag konstatera att jag inte var helt fel ute.

Den svenska börsen:
Min prognos för den svenska börsen grundade sig i starka stimulanser och låga förväntningar som de svenska börsbolagen skulle ha goda möjligheter att överträffa.

En titt i backspegeln kan vi konstatera att det första halvåret 2010 var nervöst på grund av att läget i Grekland visat sig vara värre än vad man tidigare trott, det fick marknader runt om i världen att falla kraftigt under våren. Börsen präglades av nervositet och en rädsla för att krisen skulle sprida sig till övriga Euro länder. Under sommaren kom sämre statistik än väntat från den amerikanska ekonomin vilket påverkade börshumöret negativt. Sedan september har vi sett en positiv utveckling på grund av bättre företagsrapporter och förbättrad konjunktur i USA. Den positiva utvecklingen under fjärde kvartalet har dock kantats av orosmoln inom euro området. Den stora utmaningen under 2010 har varit att våga tro på fortsatta uppgångar i stället för att låta sig skrämmas av de ekonomiska kriserna i omvärlden. Nu när vi stänger böckerna för 2010 gör vi det med en stark uppgång på drygt 23 procent. Detta är dock en bit ifrån min överoptimistiska prognos på upp till 35 procent.

Vad kan vi då förvänta oss av den svenska börsen 2011?
Jag har en positiv grundsyn för börsen 2011. Rent historiskt är det sällsynt med en tillbakagång på börsen under denna del av konjunkturcykeln. Vi befinner oss i början av en högkonjunktur vilket kommer att återspegla sig i företagsvinster och börskurser. Kommer dessutom USA igång ordentligt under 2011 kommer globala BNP att lyftas, vilket kommer ge positiva effekter även för den svenska börsen. Jag tror dessutom att vi kommer att få se ett antal stora strukturaffärer på den svenska börsen under året. Många storföretag sitter med starka balansräkningar och en stark oro för framtida tillväxt, vilket kan lösas med uppköp. Håll utkik efter uppköpskanditater!

Hoten från 2010 kvarstår med skenande råvarupriser, för  kraftigt stigande räntor och hoten för nya orosmoln inom Euro området. Dessa hot bör dock endast kunna ge tillfälliga hack i kurvan under året. Det stora hotet mot ett positivt börsår 2011 är istället utvecklingen i BRIC länderna med Kina i spetsen. Om något oförutsett sker i Kina kan det lägga sig som en sur filt över hela världen.
Grundtipset för 2011 är en uppgång på runt 20% för att vara mer konkret säger jag 18%.

Vad händer med dollarn 2011?
Jag förutspådde att dollarna skulle handlas under 7 SEK i slutet av 2010. I skrivande stund handlas en dollar till under 6,80 SEK. Under 2011 tror jag att den starka svenska kronan blir ännu starkare. I slutet av 2011 tror jag att dollarna kommer att handlas till runt 6,50 SEK.

Vad händer med räntan under 2011?
Jag förutspådde att vi skulle få en ökning av reporäntan med mellan 75-100 punkter under året. När vi blickar tillbaka på 2010 kan vi konstatera att vi fått tre höjningar a 25 punkter under året. Sveriges starka ekonomi kommer att ge fortsatta höjningar av räntan under nästa år. Riksbanken egen prognos för 2011 pekar på mer en fördubbling av reporäntan under 2011. Riksbanken kommer att hålla 6 möten under 2011 jag tror endast att de kommer höja räntan under 4 av dessa möten vilket skulle ge en reporänta på 2% i slutet av 2011. Riksbanken kommer att bli tvungna att hålla tillbaka under året eftersom EU och USA drar ut på sina ränteökningar.

Vad kan vi förvänta oss av oljepriset?
Oljepriset har gått upp starkt under 2010 och jag tror vi kommer att få se en fortsatt uppgång under 2011. Om inte världsekonomin får sig en ordentlig törn under 2011 kommer råvarurallyt att fortsätta. Efterfrågan på olja kommer att öka under året framförallt från Kina och övriga tillväxtländer. Jag tror att vi kan få se ett oljepris på över 110 dollar fatet i slutet av 2011.

Christian, sparekonomen.se

 

Vad kan vi förvänta oss av 2011? – del 2

Christian har precis sagt sitt om 2011 så nu är det min tur.

Var står den svenska börsen om 1 år?

För 2010 trodde jag på en uppgång om 15 %, nu när vi har facit i hand så har svenska börsen gått upp drygt 23 %. Svenska börsen har varit en av de allra bästa under 2010 och gått upp mycket mer än ”liknande” börser.

Trots detta tror jag på ett fortsatt bra 2011. Sverige har med sin välskötta ekonomi klarat sig bra i finanskrisens spår. Och utan Euro-oktet på axlarna kan svenska företag fortsätta att växa under 2011.

När vi om ett år tittar tillbaka på 2011 tror jag att vi har fått uppleva en uppgång på svenska börsen om 15 %. Samma tips som förra året alltså.

Vad händer med dollarn under 2010?

Kronan har ett väldigt starkt år bakom sig. Just idag står USD/SEK i 6,75. Mitt tips för 2010 var att USD/SEK idag skulle stå i 7,35. Inte helt rätt med andra ord. Både USA och Euroländerna har haft ett väldigt tungt 2010 och jag ser inget som gör att denna trend inte kommer fortsätta under 2011. Mitt tips för 2011 är att en dollar om ett år kostar 6,40.

Vad händer med oljepriset under 2010?

Mitt i prick!!! Mitt tips för 2010 var att oljepriset (Brent) skulle stiga under året och att vi skulle sluta på 93 USD / fat. Just i detta är priset 93, 38. Mycket närmare än så kommer man inte. För 2011 tror jag att oljepriset kommer fortsatt stiga uppåt, i takt med att världsekonomin sakta återhämtar sig. Dock inte lika stor ökning som under 2010. I slutet av 2011 tror jag ett fat Brent kostar 112 USD.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2011?

Här hade jag fel i min prognos för 2010. Jag trodde att Riksbanken skulle vara betydligt mer försiktig med att höja reporäntan med tanke på oron i omvärlden. Idag är reporäntan 1,25 %. Jag tror att Riksbanken kommer följa sin utstakade räntebana vilket ger en reporänta om ett år om 2-2,25 %.

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2011?

Sverige gick väldigt bra under 2010 men det gjorde även många tillväxtekonomier, undantaget är väl Kina som hade ett ganska blekt 2010 om man jämför med de senaste seklekts utveckling. För 2010 tror jag fortsatt på tillväxtekonomierna. BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) är en bra start. Mina favoriter inför 2010 var Brasilien och Kina. Brasilien och hela Latinamerika har gått väldigt bra, medan Kina som sagt har haft det lite trögare. För 2011 väljer jag ut två marknader som mina favoriter, Brasilien och Ryssland.

Missa inte vår omröstning till höger om hur du tror börsen utvecklar sig under 2011.

Gott nytt år!

Michael, sparekonomen.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.