Skärpning av EMU:s stabilitetspakt genomröstad

Publicerad: 2011-09-28

Europaparlamentet röstade på onsdagen för en skärpning av EMU:s stabilitetspakt genom att anta sex lagförslag, det så kallade "six-pack".

Parlamentet röstade igenom förslagen med överväldigande majoritet.

Den slutliga utformningen utgjorde en seger för parlamentet som i långa, hårda förhandlingar med EU:s finansministrar.

Parlamentet lyckades driva igenom att finansministrarna kommer att få svårare att stoppa ett förslag från EU-kommissionen om sanktioner mot ett euroland.

Flera länder med Frankrike i spetsen ville att en kvalificerad majoritet av euroländerna skulle behöva godkänna en "sista varning" från kommissionen - steget innan ett förslag om sanktioner.

Nu blev slutresultatet det motsatta - att omvänd kvalificerad majoritet behövs, det vill säga att en kvalificerad majoritet krävs för att stoppa kommissionens förslag om en sista varning.

Detta är vad som kallas en halvautomatisk beslutsprocedur.

Stabilitetspakten innehåller en förebyggande del och en korrigerande del - alltså före och efter att ett euroland har brutit mot gränsen 3 procents budgetunderskott och satts i proceduren mot för höga underskott.

I den förebyggande delen ska sedan tidigare alla EU-länder sikta mot ett medelfristigt budgetmål (MTO) som genomsnitt under en konjunkturcykel, som för de flesta länderna är nära budgetbalans. Avvikelser från MTO ska korrigeras med minst 0,5 procentenheter per år.

Nytt nu med lagpaketet är att totala statsutgifter inte får stiga mer än BNP utan att det kompenseras med höjda intäkter. Överträdelser kan bestraffas med krav på räntebärande depositioner på upp till 0,2 procent av BNP.

I den korrigerande delen av pakten kan redan nu depositioner och böter utdelas för budgetunderskott över 3 procent, men betydligt senare i processen.

Nu skärps pakten genom att det ska gå att inleda en procedur mot höga underskott utan att budgetunderskottet överstiger 3 procent av BNP men statsskulden överskrider 60 procent av BNP.

Euroländer med skulder över 60 procent måste sänka den överskjutande delen av skulden med minst en tjugondel per år. Regeln träder i kraft efter en treårig övergångsperiod.

Överträdelser mot underskottsproceduren kan bestraffas med räntefria depositioner på upp till 0,2 procent av BNP. Om landet inte genomför tillräckliga åtgärder kan depositionerna omvandlas till böter. (Böterna tillfaller räddningsfonderna, först EFSF som 2013 ersätts av ESM.)

Straff för överträdelser mot skuldkraven är mindre automatiska eftersom faktorer bortom landets kontroll kan påverka, som allmänt högre räntenivåer.

Pakten kompletteras av krav på förstärkta nationella budgetramverk i EU-länderna.

En helt ny del är övervakning av den makroekonomiska utvecklingen för att undvika obalanser och försvagad konkurrenskraft. Ett antal indikatorer ska varna när obalanser framträder hos EU-länder. Bland indikatorerna finns arbetskraftskostnader, bytesbalansen, huspriser och kredittillväxt)

Efter en fördjupad undersökning för att se om obalanserna är av farlig art kan en procedur mot överdrivna obalanser inledas. Kommissionen och ministerrådet ger rekommendationer till landet, som måste lägga fram en handlingsplan.

Överskott i bytesbalansen kommer att behandlas mildare än underskott.

Eurogruppen kommer att hålla ett extramöte senare under oktober för att diskutera delutbetalningen av nödlånet till Grekland.

Det sade kommissionens ekonomiske talesman Amadeu Altafaj vid en pressbriefing på onsdagen.

Eurogruppens ordinarie möte på måndag kommer inte hinna ta ställning till frågan.

Talesmannen tillkännagav också att trojkan har beslutat att återvända till Aten för att avsluta granskningen av Greklands genomförande av krisprogrammet.

"Trojkans beslutet följer på beslut nyligen av den grekiska regeringen om budgetkonsolidering för att nå budgetmålet 2012", sade Amadeu Altafaj.

Talesmannen sade vidare att kommissionen inte känner till något om nya steg för att öka de privata obligationsinnehavarnas andel i stödet till Grekland.

"Så långt jag känner till så förekommer det inga sådana diskussioner i eurogruppen, som är den relevanta gruppen för att överväga frågor relaterade till en privata sektorn involvering", sade han.

Financial Times rapporterade på onsdagen att sju at 17 länder i euroområdet argumenterar för att privata kreditgivare ska tvingas acceptera större nedskrivningar på deras innehav av grekiska statspapper.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.